Säkrare tänd­funktion till handgranater testas

Handgranater har genom åren orsakat ett stort antal olyckor, inte minst på grund av dåligt konstruerade tändare. Nu har svenska ingenjörer vid FMV utvecklat en tändare som ska öka säkerheten och leda till ett mer flexibelt användande av handgranater.

De nya säkrare granat­tändarna passar alla hand­granater som används i det svenska försvaret.

– Den här konstruktionen är helt världsunik och många länder lär vilja ha den. Men efter 100 år med allvarliga olyckor är det skandal att ingen gjort det här tidigare, säger Ian Kinley, ingenjör och teknisk expert på Försvarets materielverk, FMV.    

Handgranaten är inte bara ett effektivt och dödligt vapen. Under årens lopp har hanteringen av den också orsakat en rad allvarliga tillbud och olyckor världen över, även i Sverige. Ian Kinley berättar att det en bit in på 2000-talet inträffade ett par riktigt allvarliga handgranatsincidenter. Vid ett tillfälle utlöstes en äldre fosforhandgrant i fickan på en soldats kroppsskydd när han var på väg att kliva in i ett fordon. Det var en hårsmån från att han själv, besättningen och fordonet brann upp. Händelserna fick ingenjörer på FMV att agera.

– Jag upprördes av att se alla olycks- och tillbudsrapporter som hamnade på mitt bord. Vi ska inte skicka ut våra tjejer och killar i insatsområden utrustade med materiel som är farliga för dem själva. Handgranater är alldeles för osäkra, säger Ian Kinley.

» Det är nästan omöjligt att få en vådautlösning med den nya tändaren. «

Det stora problemet med handgranater, säger Ian Kinley, är den tändfunktion som utlöser själva sprängladdningen. I handgranatens tändare, den som kallas mekanism, finns ett slagstift med en fjäder som hålls säkrad med en sprint. När sprinten, som har en ring i ena änden, dras ur sitt säkrade läge och handgranaten kastas släpps slagstiftet fritt. Fjädern driver den mot tändhatten på fördröjningsladdningen som antänds. Då har soldaten cirka tre sekunder på sig innan laddningen briserar. 

– Är det dessutom väldigt varmt, som i Mali, brinner det ännu fortare och då har man bara två sekunder på sig. Är det däremot riktigt kallt tar det en sekund längre tid innan det smäller, säger Ian Kinley.

Ian Kinley, ingenjör och teknisk expert på FMV

Men enligt Ian Kinley är konstruktionen på världens handgranater dålig och har sett likadan ut sedan första världskriget. På klassiska handgranater är fjädern redan spänd från fabrik och det räcker med ett litet misstag eller att ringen till sprinten råkar haka i någonting och dras ur för att nedräkningen ska starta. Den nya tändaren levereras istället med en ospänd fjäder och soldaten måste själv, med en tvåhandsfattning, hålla in en säkringsgrepe och vrida runt ett vred för att osäkra handgranaten. Inte förrän taget om säkringsgrepen släpps antänds fördröjningen. Det finns även en återställningsknapp som kan tryckas ner för att återsäkra handgranaten. 

– Det är nästan omöjligt att få en vådautlösning med den nya tändaren och den är mycket, mycket säkrare än de gamla konstruktionerna. Även om den går sönder fysiskt sker ingen utlösning, säger Ian Kinley.

Spränggranat 07. Foto Armémuseum

Den nya tändaren testas nu med en granatkropp som är tänkt att ersätta den gamla spränghandgranat 56, som använts i Försvarsmakten i över 60 år. Tändaren kan dock monteras på samtliga handgranater som används i Sverige i dag.

– Är man rik kan man byta ut alla tändare till den nya sorten, men det skulle nog bli för dyrt, säger Ian Kinley. Däremot utgår jag från att man kommer beställa de nya tändarna vid återanskaffningar. Man kan också byta till de nya tändarna när det är dags att renovera gamla handgranater.

Utöver en säkrare hantering kan den nya tändaren också leda till ett mer flexibelt användande av handgranater, menar Ian Kinley. I dag finns restriktioner kopplade till säkerheten som säger att man bara får ha en handgranat i var ficka, för att undvika att handgranaten påverkas och av misstag utlöser sprängladdningen. Med den nya typen av tändare är det problemet löst.    

– Ska du in i en stor byggnad behöver du fler än två handgranater och nu kommer man kunna ha fickorna fulla med handgranater utan att riskera olyckor. Det är fienden vi ska vara farliga för, inte våra egna, säger Ian Kinley.

Försvarets materielverk håller nu på att testa den nya handgranattändaren tillsammans med Markstridsskolan i Kvarn.

Sverige är världsledande inom utvecklingen av handgranater. År 2015 kom en förbättrad variant av den gamla tändaren. Även själva verkansdelen av handgranaterna har utvecklats.

Fakta
Den hoppande handgranaten

”Den största nyheten inom handgranatsområdet sedan första världskriget”. Så beskrev Försvarets materielverk Spränghandgranat 07 när den kom för sju år sedan. Genom en funktion som får handgranaten att hoppa upp i luften precis innan den briserar sprids splittret från den i en konformation snett ner mot marken. Därmed ökar chansen att oskadliggöra fienden, som ofta slängt sig ner för att undkomma träff, samtidigt som risken minskar att tredje part eller kastande soldat skadas.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Försvarets materielverk ska fördubbla sin omsättning under kommande år och hundratals tjänster ska tillsättas, däribland 160 militära befattningar. Men konkurrensen om officerskompetensen är hård och en dialog förs med Försvarsmakten om hur bemanningen ska lösas.
I dag är 60 YAM-befattningar på FMV vakanta. Samtidigt kan behovet av militär kompetens komma att öka ytterligare de närmaste åren.

Den pågående upprustningen ökar trycket på flera företag, organisationer och myndigheter, däribland Försvarets materielverk, FMV. Med regeringens inriktning ska myndigheten fördubbla sin omsättning under de kommande åren och antalet medarbetare ska öka med 680 årsarbetskrafter, vilket bedöms motsvara cirka 900 personer.

– Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. Vi kommer nog inte att nå riktigt ända fram, men väldigt nära. Sedan ska vi växa med ytterligare ungefär 600 personer de kommande fyra åren, säger Ylva Navér, HR- och kommunikationsdirektör på FMV.

Av de planerade rekryteringarna behövs cirka 160 personer med militär kompetens på FMV, så kallade YAM-befattningar. YAM står för yrkesofficer vid annan myndighet och innebär att officerare lånas ut av Försvarsmakten till en civil myndighet under viss tid. Men tillgången på militär kompetens är begränsad och ännu har man inte lyckats bemanna upp alla YAM-rader.

» Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. «

– Vi har haft ett behov av 160 YAM-befattningar sedan jag började på FMV för ett drygt år sedan, men vi har inte lyckats bemanna fler än 100 av dem. Det är också möjligt att vi kommer att identifiera ytterligare behov av YAM-befattningar under kommande år, säger Ylva Navér. 

Det händer att officerare på eget initiativ ansöker till lediga tjänster på FMV, utanför YAM-systemet. Hur många personer det rör sig om finns inga siffror på, men diskussioner har inletts med Försvarsmakten om hur det ska hanteras.

– Vi ska inte välja bort någon därför att de kommer från Försvarsmakten utan bara ta hänsyn till vilken kandidat som är bäst lämpad för tjänsten, och ibland är det en officer, säger Ylva Navér.

En växande personalstyrka kräver också utökade arbetsytor. FMV har förhyrt lokaler runt om i Stockholm utanför Tre vapen och våren 2024 ska en ny paviljong med 130 arbetsplatser vara inflyttningsklar på Värtavägen. Men FMV rekryterar inte bara till Stockholm utan också till verksamhetsorter ute i landet. Bland annat sker en omfattande tillväxt inom Test och evaluering, som i år ska utökas med dryg 100 befattningar. Test och evaluering har verksamhet i Vidsel, Härnösand, Linköping, Karlsborg/Skövde, Älvdalen, Enköping och Karlskrona.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
I november 2021 meddelade Försvarsmakten att det nya skyddsglasögonsystemet snart skulle komma. Detta efter att Försvarets materielverk upphandlat nya skyddsglasögon. Men de har sedan dess legat hos Försvarsmaktens centrallager.

– Det stämmer att vi har fått leverans av skyddsglasögon, men vi kunde inte bekräfta att de klarade laser. Det vore en allvarlig kvalitetsbrist ur ett säkerhetsperspektiv, därför har vi hållit kvar dem på centrallagret i väntan på att reda ut den här frågan, säger Försvarsmaktens logistikchef brigadgeneral Claes Isoz.

Nu är frågan utredd, testerna har visat att glasögonen klarar laser och leveranser kommer att ske till förbanden i närtid.

Det nya kroppsskyddet 23 D, som är specialanpassat för kvinnor, skulle ha levererats till förbanden innan midsommar i år.  

– Nu blev det inte så. Det beror på att vi även där haft utmaningar med den tekniska dokumentationen. Kroppsskydden är väldigt dyra och vi behövde tillse att verksamheten skulle kunna ta hand om dem på ett bra sätt när det gäller förvaring, underhåll och användning. Brukarutbildningen är planerad till vecka 40, sedan ska de direkt ut, säger Isoz. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
En 21-årig soldat omkom efter att ha blivit påkörd av en tankbil på Blekinge flygflottilj, F 17, den 17 augusti. Olyckan utreds nu som ett arbetsmiljöbrott.
Det är ännu oklart hur lång tid det kommer att ta att utreda olyckan på Blekinge flygflottilj där en 21-årig soldat omkom.

Enligt SVT nyheter kom larmet om olyckan inne på flygflottiljen i Ronneby vid elvatiden på förmiddagen. En soldat hade blivit påkörd och förts till sjukhus där han senare avled. Dagen efter olyckan hölls en presskonferens. Där framkom bland annat att den omkomne befunnit sig framför fordonet när olyckan skedde. 

– Det är med stor sorg och tungt hjärta vi bjudit in i dag. Det jag kan säga är att den förolyckade blev påkörd av en tankbil under ett rutinarbete inne på området. Trots omedelbara livräddande insatser gick hans liv inte att rädda, sa flottiljchef överste Anders Jönsson, enligt SVT nyheter.

Händelsen utreds nu som ett arbetsmiljöbrott. Förundersökningsledare är kammaråklagare Jan Olin vid Nationella åklagaravdelningen i Malmö. 

– Alla dödsolyckor i arbetet utreds som arbetsmiljöbrott och vi undersöker om den som är ansvarig för arbetsmiljön på något sätt har brustit i sina åtaganden. Om utredningen går hela vägen till åtal kan det ta ett till två år, men om så blir fallet kan jag inte svara på, säger Jan Olin till Officerstidningen. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post