Agnes Thomée kontrollerar att utrustningen inför morgonens akutprovtagning ligger där den ska innan hon stänger bagageluckan och kliver in i baksätet. Bakom ratten sitter Emmy Staberg och i passagerarsätet Alexander Potapeiko. Alla tre har gjort värnplikten som CBRN-befäl (kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot och risker) vid Totalförsvarets skyddscentrum, SkyddC, i Umeå. I april handplockades de till den tillfälliga CBRN-staben hos Folkhälsomyndigheten i Solna för att delta i bekämpningen av den pågående pandemin.
– Jag tvekade inte att tacka ja, säger Agnes Thomée. Det känns som att vi gör skillnad när vi är här och det är spännande att få vara i händelsernas centrum.
Klockan är strax efter halv åtta när vi lämnar Folkhälsomyndighetens byggnader och åker i riktning mot Östermalm. Fredagsmorgonens uppdrag är en akutprovtagning av en person som behöver ett friskhetsintyg inför en tjänste-resa och sedan ta med provet tillbaka till det mikrobiologiska laboratoriet på Folkhälsomyndigheten för analys. Medan bilen rullar igenom Norrtull, Roslagstull och vidare in på Valhallavägen fyller Alexander Potapeiko i personuppgifter på den transportpåse som provet ska läggas ner i efter provtagningen. Själva provtagningen genomför personen i fråga själv med hjälp av medföljande instruktioner. De värnpliktigas roll är att tillgodose en säker hantering och transport av virusprovet.
– I provtagningskittet som vi lämnar över finns ett provrör, två bomullspinnar, en för näsan och en för svalget, en salivburk och en sida med instruktioner, säger Alexander Potapeiko. Instruktionerna är väldigt enkla och tydligt beskrivna så det brukar inte vara några problem, men har de frågor finns vi där och kan hjälpa till.
Framme vid den aktuella adressen parkerar Emmy Staberg intill trottoarkanten. Personen i fråga står redan på gatan och väntar på att ta provet, men när Agnes Thomée berättar att han bland annat ska spotta i en salivburk väljer han att göra det i lägenheten i stället. Agnes Thomée följer med, men kommer snart ut från porten igen med transportpåsen med proverna i handen. Hon har då tagit av sig nitril-handskarna och spritat händerna för att slutligen placera transportpåsen i en låda bak i bilen. Dagens väder med solsken men relativt låg temperatur kräver inget extra skydd av proverna.
– Men är det varmare ute måste vi använda kylklampar för att provet inte ska tappa i kvalitet innan vi är tillbaka med det på labbet, säger hon.
Vanligtvis arbetar gruppen i stridspar, men eftersom den fjärde deltagaren nyligen behövde åka hem och ersättare anländer först efter helgen, är man i dag tre stycken. I snitt genomför de en akutprovtagning om dagen, även om det ibland blir betydligt fler. Som häromdagen när tio individer kom till Folkhälsomyndigheten för att lämna prover. Men akutprovtagningar, som genomförs på remiss av läkare, är bara en del av de uppgifter som gruppen har att lösa. De åker också runt till förband i Sverige och utbildar hemvärnspersonal, soldater och andra frivilliga i hur man genomför provupphämtningar och hanterar och packar provtagningsutrustning på ett kvalitetssäkert sätt.
– På måndag ska jag och Emmy till Gotland, säger Agnes Thomée i bilen på vägen tillbaka till Solna. Sedan åker vi till Revinge, Eksjö, Örebro, Skövde, Halmstad, Göteborg och Kungsängen. Det blir mycket resande de närmaste två, tre veckorna men det ska bli roligt. Jag tycker om att utbilda.
Dagarna innan Officerstidningens besök har gruppen utbildat personal från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, i paketering av provtagningskit. De som var med på kursen kommer sedan att hjälpa till att utbilda andra inom frivilligorganisationer som Bilkåristerna och Frivilliga automobilkåren.
– Det var roligt att få utbilda personal vid en annan myndighet, annars har det mest varit folk i Försvarsmakten, säger Emmy Staberg.
Att spendera den sista tiden av den elva månader långa värnpliktsutbildningen med operation Gloria (Folkhälsomyndighetens och Försvarsmaktens gemensamma insats mot coronapandemin) tycker de alla tre känns både relevant och viktigt.
– Vi har ingen vanlig slutövning som andra förband, och först var det sagt att vi skulle göra praktik på olika regementen och slutligen delta i Aurora, men det blev inte av. Sedan skulle vi få vara med på CBRN-soldaternas slutövning i Umeå, men vi kom hit istället, säger Agnes Thomèe.
Alexander Potapeiko håller med om att operation Gloria är ett bra avslut på utbildningen.
– Det här är som en övning fast bättre eftersom det är skarpt läge, säger han. Sådant går inte att fingera. Vi har också användning av alla kurser vi haft i stabstjänst med organisation och pappersarbete.
Oroliga för att själva bli smittade under insatsen är de inte, säger de. De fick en utbildning i hur covid-19 fungerar innan de gick in i operationen och lärde sig rutiner för att undvika smitta.
– Vi arbetar enligt kvalitetssäkrade rutiner och smittorisken är väldigt låg. Vi använder alltid handskar och om man hanterar dem på rätt sätt kan smitta inte föras vidare till händerna. Men allra viktigast är att hålla två meters avstånd. Hosta når ungefär en meter och då har vi en meter till i säkerhetsmarginal, säger Emmy Staberg.
Tillbaka på Folkhälsomyndigheten går Agnes Thomée genast iväg med provet till Folkhälsomyndighetens mikrobiologiska laboratorium som ligger på andra sidan gatan, mittemot huvudentrén. Här väntar mikrobiolog Talar Boskani som ska genomföra analysen. Klädd i skyddsrock, handskar och uppsatt hår börjar hon med att dela upp provet i två separata rör. Det ena för analys och det andra för frysarkivering. Det inledande analysarbetet sker bakom en glasskiva på en mikrobiologisk säkerhetsbänk. Där tillsätter hon en vätska som inaktiverar viruset och gör att hon sedan kan fortsätta processen på en öppen bänk.
– Om tre fyra timmar kommer vi få svar på om det här provet innehåller något virus eller inte. Hur lång tid det tar beror på kvaliteten på provet och hur rent det är, säger Talar Boskani.
Medan testet från morgonens akutprovtagning analyseras förbereder gruppen sig för att åka till Karolinska sjukhuset i Huddinge och hämta mer provtagningsutrustning. Den 15 maj är det muck, men de kommer att kvarstanna i Försvarsmakten till slutet av augusti som deltidsanställda (GSS/T) och fortsätta arbetet med coronabekämpningen.
– Mina sommarplaner var egentligen att åka ut och resa, men det går ju inte och då känns det bra att kunna vara här och hjälpa till, säger Emmy Staberg som till hösten börjar läsa teknisk fysik på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm.
För Agnes Thomée har deltagandet i operation Gloria ökat hennes intresse för biomedicin som hon ska studera i Uppsala efter sommaren, medan Alexander Potapeiko hoppas på en fortsatt karriär i Försvarsmakten.
– Jag vill bli stridspilot och har klarat alla tester, säger han. Nu väntar jag bara på ett läkarutlåtande och är det positivt börjar jag till hösten.
•••
Redan i januari började man vid CBRN-kompaniet (kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot och risker) ana vad som höll på att hända. Inom ramen för samarbetet Forum för beredskapsdiagnostik (FDB) där Försvarsmakten deltar som en av fem myndigheter, beslutades med kort varsel att genomföra en beredskapsövning med anledning av det nya coronaviruset som börjat sprida sig över världen.
– Vi ville ta reda på hur Försvarsmakten kunde stödja civilsamhället om en pandemi bröt ut här, säger överstelöjtnant Philip Bacchus. Det var också ett gyllene tillfälle för CBRN-kompaniet att öva vår förmåga att hantera biologiska hot i ett skarpt läge vilket annars är väldigt svårt, men allt gick så fort att vi inte ens hann ge övningen något namn.
Övningen gick ut på att transportera kompaniets mobila laboratorium från Totalförsvarets skyddscentrum (SkyddC) i Umeå till Ärna flygfält utanför Uppsala och driftsätta det. Resultatet blev lyckat och man beslutade därför att förlänga övningen med inriktning mot provtagning och sanering. En central uppgift blev att undersöka möjligheten att analysera covid 19-prover i det mobila laboratoriet. Den specialutrustning i form av särskilda vätskor (reagenser) och robotar som krävs för den sortens analyser skickades från Folkhälsomyndigheten till Ärna och installerades i Försvarsmaktens labb. Parallellt fick CBRN-kompaniets laboratorieingenjörer åka till Folkhälsomyndighetens viruslaboratorium i Solna för att lära sig hur covid 19-analyser går till.
– Den 6 februari stod det klart att vi hade förmågan att analysera humanprover och plötsligt var vi en nationell resurs för hela Försvarsmakten. Vi kan sätta vårt labb på ett flyg, ett lastbilsflak eller ett fartyg och transportera det vart som helst för nationell eller internationell krishantering, säger Philip Bacchus.
Beredskapsövningen löpte vidare med bland annat utarbetande av strategier och rutiner för storskalig provtagning fram till mitten av mars. Då inkom Folkhälsomyndigheten med en stödbegäran till Försvarsmakten om att CBRN-kompaniet skulle delta i en undersökning om provtagning av covid-19. Uppdraget var tvådelat: dels undersöka om egenprovtagning var möjlig, dels ta reda på om det gick att använda vanliga bomullspinnar istället för den särskilda testutrustning som endast fanns att tillgå i begränsad skala.
– Det visade sig vara fullt möjligt att både egenprovta sig och använda bomullspinnar vilket öppnade upp för tester i nästan oändlig mängd jämfört med tidigare. Resultaten från den här undersökningen var banbrytande i bekämpningen av covid-19, säger Philip Bacchus.
I mitten av mars inkom Folkhälsomyndigeten med en ny stödbegäran till Försvarsmakten. Den här gången om en stående enhet i myndighetens lokaler i Solna för att stödja med ledning, konceptutveckling, provtagning, koordinering och planering. Operation Gloria – en gemensam insats mellan Folkhälsomyndigheten och Försvarsmakten som genomförs i flera steg – startade och det är inom ramen för den som den nationella coronabekämpningen nu bedrivs. På fjärde våningen i Folkhälsomyndighetens röda tegelbyggnad intill Karolinska universitetssjukhuset i Solna i norra Stockholm har CBRN-kompaniet inrättat sin stab. Den består för tillfället av fyra värnpliktiga CBRN-befäl, en anställd soldat och ett tekniskt befäl som under ledning av kompanichefen genomför en rad administrativa och operativa uppgifter. Matilda Lundberg, soldat, och Jesper Ahlgren, teknisk chef, sitter framför en skärm med ett excelark med 3.000 namn och adresser till personer runt om i landet som snart ska coronatestas. Uppgiften är att lägga schemat för provtagningarna så att de blir någorlunda jämt fördelade under den vecka de ska genomföras och att hitta tider som fungerar för såväl den personal som ska hämta proverna som för testpersonerna.
– Det blir en hel del pusslande, säger Matilda Lundberg. Ändå är det mycket enklare den här gången än när vi gjort det tidigare eftersom listorna är mer förarbetade och kodade på de olika regionerna.
Parallellt pågår förberedelser för att skicka ut de 3.000 självprovtagningskitten och i en annan del av Folkhälsomyndighetens lokaler står staplar med kartonger fyllda med provtagningsmaterial under en trappa. På måndag kommer 40 frivilliga från Folkhälsomyndigheten att samlas på behörigt avstånd från varandra för att stoppa ner provtagningskitten i kuvert. En av dem som kommer att vara med är Philip Bacchus.
– Jag var med förra gången också, säger han. Då var vi 18 stycken och det tog oss 12 timmar att packa 2.900 kuvert. Den här gången är det 3.000 kit som ska packas, men eftersom vi är fler som packar ska vi klara av det på en dag den här gången också.
Även Ramona Groenheit, mikrobiolog vid Folkhälsomyndigheten som också ingår i operation Glorias kärntrupp, ska vara med och packa provtagningskit efter helgen. Den pågående pandemin leder till nya arbetsuppgifter för de inblandade där det handlar om att hela tiden vara beredd att med kort varsel kunna lösa de situationer som uppstår.
– Det blir många långa dagar och sena kvällar, säger Ramona Groenheit när vi slagit oss ner i ett konferensrum längre ner i den korridor där CBRN-kompaniet har upprättat sin stab. Allting går så otroligt snabbt och det är många beslut som måste fattas. Men det är ingen som ensam sitter och bestämmer i de här frågorna utan vi diskuterar oss fram till våra beslut gemensamt.
Folkhälsomyndigheten hade redan innan coronapandemin tillgång till statistiskt säkerställda grupper av individer som gett sitt godkännande till att delta i olika typer av hälsoenkäter. Det är de som nu bjuds in för att mäta utbredningen av covid-19 bland befolkningen. Vad som däremot inte fanns när viruspandemin bröt ut var rutiner för att med kort framförhållning kunna genomföra tester i den omfattning som nu sker.
– En provtagning i den storleksordning som genomfördes under Gloria 1, när 750 personer testades, tar i normalfallet upp till ett år för oss att förbereda. Nu gjorde vi det på bara några dagar och utan Försvarsmakten hade det här aldrig varit möjligt, säger Ramona Groenheit.
Operation Gloria genomförs i flera steg med provtagningar som skalas upp efter hand. Nu pågår Gloria 4 samtidigt som det planeras för ytterligare steg under året och förhoppningen är att det ska kunna provtas 100.000 personer i veckan nationellt framöver. Virustester i den här omfattningen har aldrig tidigare genomförts i Sverige och kräver mängder av personal och frivilliga till allt ifrån planering och samordning till hantering av provtagningskit, transporter och analyser. En central fråga i sammanhanget är vilka rutiner som ska gälla kring själva provtagningen. Hittills har provtagningskitten skickats ut till testpersonerna med posten. Testpersonerna har själva tagit proverna enligt en medföljande skriftlig instruktion och därefter har personal (framför allt frivilliga från hemvärnet) åkt runt och samlat upp proverna och lämnat dem hos laboratorierna för analys. Att skicka covid-19-prover med post på ett säkert sätt är av praktiska skäl svårt. Men när provtagningarna nu utökas och man planerar för 100 000 tester i veckan blir personlig upphämtning av prover alltför resurskrävande och nu ska nya rutiner införas.
– Vi har flera olika alternativ att välja bland som Försvarsmakten tagit fram åt oss, säger Ramona Groenheit. Det vi framför allt diskuterar är ”pick up och drop off” vid särskilda uppsamlingsplatser eller ”walk through” där man passerar igenom ett tält och lämnar prover. Men båda de här metoderna förutsätter att de som ska testas är symptomfria och kan lämna sina hem.
De erfarenheter och lärdomar som den inledande beredskapsövningen resulterade i används i dag inom operation Gloria. Bland annat var det inom ramen för beredskapsövningen som de olika metoderna för storskalig virusprovtagning arbetades fram.
– Det gjorde vi i hangaren i Uppsala, säger Philip Bacchus. Vi körde free brainstorming och jag sa till min personal att: Tänk fritt; hur skulle det här kunna gå till? Hur kan vi stödja Försvarsmakten och civilsamhället om vi får ett coronautbrott i Sverige? Vi lade ner mycket tid på att försöka finna hur andra aktörer runt om i världen gjorde, och hur vi kunde anpassa det till våra förhållanden.
Första CBRN-kompaniet tillhör Totalförsvarets skyddscentrum och har sin hemvist i Umeå. Kompaniet är ett Försvarsmaktsgemensamt insatsförband, men har vanligtvis en ganska låg profil inom myndigheten. Men i och med coronapandemins utbrott har CBRN-kompaniet tillsammans med Folkhälsomyndigheten hamnat i händelsernas centrum och aktivitetsnivån är hög.
– Det som sker nu är smått surrealistiskt, säger Philip Bacchus. Men vi är mitt i det och hinner inte tänka så mycket. All tid går åt till att lösa uppgiften.
Försvarsmakten har hittills varit försiktiga med att skylta med sitt deltagande i coronabekämpningen och av hänsyn till de personer som ska provtas har man ofta arbetat i civila kläder och fordon. Men nu när provtagningarna skalas upp bedöms det inte längre vara lika nödvändigt och man kommer allt oftare att uppträda i uniform.
– I media pratas det mycket om att Försvarsmakten stödjer andra myndigheter i det här arbetet, fast vi i själva verket spelar en avgörande roll. Jag tror det är bra att det också syns utåt, säger Philip Bacchus.
Annars är just samarbetet mellan Försvarsmakten och Folkhälsomyndigheten något som både Philip Bacchus och Ramona Groenheit lyfter fram som nyckeln till operation Glorias framgångar. Samarbetet har också ökat förståelsen för varandras verksamheter och professioner.
– Det är otroligt spännande att arbeta tillsammans med Försvarsmakten på det här sättet, säger Ramona Groenheit. Vi lär av varandra och jag uppskattar många militära egenskaper, framför allt respekten för tid och att de alltid levererar när man ska.
Philip Bacchus nickar instämmande.
– Jag är fullkomligt mållös inför den enorma kunskap som finns här. All den här expertisen gör en väldigt ödmjuk.
Han säger att Försvarsmaktens deltagande i coronabekämpningen på sikt kommer att öka organisationens förmågor inom CBRN och att det finns gott om erfarenheter som Försvarsmakten kan ta med härifrån.
– I mina ögon är det här en totalförsvarsövning som ökar vår krigsduglighet inför biologiska hot. Vanligtvis när vi övar blir det ofta momentövningar men nu utför vi hela kedjan, från planering och genomförande till uppföljning, och vi gör det dessutom med en annan myndighet. Vi har väldigt goda förutsättningar att lära av det här och jag har redan varit i kontakt med de hos oss som omhändertar erfarenheter för att vi ska få med så mycket som möjligt.
När det gäller Försvarsmaktens möjligheter att skydda samhället mot olika former av biologiska angrepp, avsiktliga eller oavsiktliga, konstaterar Philip Bacchus att den frågan är problematisk att besvara. Det finns en stor bredd av biologiska hot som kan drabba samhället och det är svårt att ha beredskap för allt.
– Vi har allt från den klassiska mjältbranden till åkommor från vilda djur som tularemi, det som brukar kallas harpest, och coronapandemier och något 100-procentigt skydd mot biologiska hot är nog inte möjligt. Men det som är glädjande är att forskningen går framåt och i dag är det exempelvis möjligt att avgöra om ett virus är naturligt eller framställt av människor.
Hur länge CBRN-kompaniet kommer att delta i kampen mot coronapandemin är i dagsläget oklart, och Philip Bacchus menar att det är en fråga om prioriteringar för Försvarsmakten. För att skapa uthållighet hos deltagande personal gäller det att hitta tid för återhämtning och tillvarata de luckor i schemat som uppstår, säger han.
– Vi sitter inte av någon tid här. Har man ingenting att göra passar man på att gå iväg och springa eller gymma. Vi har också genomfört en del studiebesök tillsammans. Återhämtning är väldigt viktigt i en situation där ingen vet när det kommer att ta slut.
FAKTA
CBRN-kompaniet
1:a CBRN-kompaniet är ett försvarsmaktsgemensamt insatsförband och tillhör Totalförsvarets skyddscentrum, SkyddC, i Umeå. Förbandet består av två delar: ett kompani och en stabsenhet CBRN (kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot och risker). Kompaniets viktigaste förmågor är detektering, identifiering och sanering av CBRN-händelser. Stabsenheten utgörs av grupper med specialutbildade officerare med uppgift att stödja en eller flera staber med planering, ledning, genomförande och uppföljning av CBRN-händelser.
Källa: Försvarsmakten
