Senast publicerat
Senast publicerat:

Försvarsmakten stärker rymdförmågan – Sverige får egna satelliter i år

Sveriges förmåga i rymddomänen fortsätter att stärkas. Regeringen satsar 1,3 miljarder kronor på att bygga upp en nationell satellitförmåga. Försvarets materielverk har tecknat avtal om spanings- och övervakningsresurser som kommer att levereras under året. Arbetet innebär en tidigarelagd uppbyggnad av Försvarsmaktens rymdverksamhet.

Josefine Owetz
Spanings- och övervakningssatelliter är en förmåga med global räckvidd, vilket är allt viktigare i det nya säkerhetspolitiska läget i världen. De nya svenska satelliterna ska bidra till Försvarsmaktens och Natos lägesbild och underrättelseinhämtning för bland annat långräckviddig bekämpning.

Foto: FMV

Under 2026 kommer svenska satelliter att stärka både Sveriges och Natos förmåga i rymddomänen. Den 12 januari meddelade regeringen att de satsar 1,3 miljarder kronor på utökad rymdförmåga. Satsningen omfattar bland annat anskaffning av flera satelliter för spaning och övervakning. Försvarsmakten behöver höja sin förmåga till inhemsk inhämtning av data från rymden, skriver regeringen.

– En stärkt rymdförmåga ger Sverige bättre egen underrättelseinhämtning, ökad handlingsfrihet och ett större strategiskt oberoende. Genom att bygga upp en nationell satellitförmåga stärker vi skyddet av våra stridskrafter och ökar Sveriges värde som en relevant och pålitlig allierad, säger försvarsminister Pål Jonson (M) i ett pressmeddelande.

Satsningen ska öka Försvarsmaktens förmåga till underrättelseinhämtning och långräckviddig bekämpning samtidigt som den ger större förutsättningar till skydd av egna stridskrafter, bland annat genom lägesbildinhämtning och övervakning i realtid, skriver regeringen.

För Sverige innebär det här ett rejält kliv framåt när det gäller Försvarsmaktens utveckling av rymdförmågor

På uppdrag av Försvarsmakten har Försvarets materielverk, FMV, tecknat avtal med två satellitleverantörer. De första satelliterna kommer att skjutas upp redan i år.

– För Sverige innebär det här ett rejält kliv framåt när det gäller Försvarsmaktens utveckling av rymdförmågor, vilket det skärpta säkerhetsläget kräver. Detta bidrag till den kollektiva förmågan inom Natos samtliga domäner är av stor strategisk vikt, säger flottiljamiral Anders Sundeman, Försvarsmaktens rymdchef, i en artikel på myndighetens webbplats.

Avtalet med leverantörerna, det amerikanska företaget Planet Labs och det finska företaget ICEYE, omfattar bland annat anskaffning av satelliter och satellitdata. Upphandlingen är en del av Sveriges försvars- och säkerhetsstrategi för rymden från 2024. Försvarsmakten hade tidigare som mål att ha egna operativa satelliter 2030. Men redan i år kommer nu alltså de första av ett tiotal svenska satelliter att levereras till myndigheten.

– Vår närvaro i rymden är i en expansionsfas med hög utvecklingstakt och tack vare detta tillskott kan vi se och verka på längre avstånd och få en ännu bättre lägesbild av hur Ryssland och andra aktörer agerar, säger Anders Sundeman i artikeln på Försvarsmaktens webbplats.

Satsningen som nu genomförs tillförs den rymdmiljard som beslutades av regeringen 2024. Samma år sköts Sveriges första egna militära satellit upp i rymden. Leverans av de nu beställda satelliterna beräknas påbörjas under 2026 och pågå fram till 2028.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Utbildning av taktiska officerare och stärkt övningsfokus väntar cyberförsvarsförbanden. Det berättar överste Thomas Höglund, chef cyberförsvarsledningen vid Försvarsstaben.

    Maria Widehed
    Flygvapnets cyberförsvar

    Foto: Privat

    Försvarsmakten har haft förmåga inom cyberområdet i över tjugo år. Cyberförsvarsförbandet i Enköping kompletterades 2022 med 2:a cyberförsvarsförbandet i Linköping och två år senare etablerades 4:e cyberförsvarsförbandet, med fokus på att kunna försvara kritisk civil infrastruktur. Samma år fattade man beslut om att inrätta cyberförsvarsledningen.

    – Vi ska fortsätta att tillväxa kraftigt, det är utmanade eftersom det pågår mycket operativ verksamhet samtidigt, säger Thomas Höglund.

    Hoten har blivit alltmer avancerade.

    – Men jag tycker att vi har legat i framkant med utbyggnaden av cyberförsvar internationellt. Ett exempel är i samordningen mellan det militära och det civila, ett annat hur vi har skapat kompetens med cybersoldaterna.

    Thomas Höglund lyfter specialistofficersutbildningens cyberinriktning som avgörande för förmågeuppbyggnaden, liksom det framtida behovet av taktiska officerare.

    – Vi har färdiga förslag och jag hoppas att vi i närtid kan starta med de första kadetterna.

    Etableringen av cyberförsvar ute på försvargrenarna har också varit av vikt.

    – För försvarsgrenarna är det viktigt att de kan ta det första ansvaret för sina plattformar och kritiska system – att de har koll, förmåga att jobba med säkerhet och skydd, sårbarhetsuppföljning och kan upptäcka om någon försöker påverka så vi inte kopplas in för att hantera incidenter, utan kan jobba underrättelsedrivet.

    Tidigare har vi övat cyber isolerat. Nu ser vi övningar i högre grad som operationer där vi jobbar med att upprätthålla handlingsfrihet.

    Natomedlemskapet har inneburit utökade möjligheter att hantera cyberhot på global nivå, berättar Thomas Höglund.

    Under april tävlar Sverige i Natos stora cyberförsvarsövning Locked Shields, som Sverige vann förra året. Cyberförsvarsförbanden deltar under året även i samtliga av Försvarsmaktens stora övningar.

    – Tidigare har vi övat cyber isolerat. Nu ser vi övningar i högre grad som operationer där vi jobbar med att upprätthålla handlingsfrihet.

    Ur arkivet: