Senast publicerat

Senast publicerat:

Meteorologerna som avgör när flyget kan lyfta

Högt ovanför marken på Blekinge flygflottilj, F 17, sitter meteorologerna. Med blicken fäst på kartor och siffror ger de stöd till planering och genomförande av insatser och militära operationer. Men nyrekryteringen till yrket går trögt – en trend som nu håller på att vända.

Elle Carlsson

2026-02-20

Meteorologer är ett av Försvarsmaktens mest jämställda yrken, med en könsfördelning nära 50/50. Major Charlotte Boström, kapten Malin Bohman och kapten Josefin Jönsson är tre av femton anställda på väderavdelningen på F 17.

Foto: Linn Bergbrant

Vi tar hissen upp till den glasomslutna våningen, näst högst upp i det 35 meter höga flygledartornet. När de silvriga dörrarna glider isär öppnas en vidsträckt vy över landskapet. Förmiddagen är molnfri och bjuder på 50 kilometer fri sikt. Vid duggregn kan sikten krympa till två kilometer – en påminnelse om meteorologernas avgörande roll i flygverksamhet där små väderförändringar snabbt får stora konsekvenser.

Utanför biter förmiddagskylan fortfarande i kinderna. Temperaturen har nyligen krupit upp över nollstrecket. Inne i tornet är det däremot varmt och behagligt. Varje fönsterruta är nära en decimeter tjock och väger 800 kilo. De stänger effektivt ute ljudet från de två Jas 39 Gripen som startar nedanför.

Meteorologen kapten Malin Bohman sitter i sin kontorsstol med telefonen pressad mot örat.

– Är det snö i Kosta den första december? Det blir väl sten, sax eller påse på den, skämtar hon och ler mot major Charlotte Boström, chef för väderavdelningen, som precis har klivit ur hissen.

Meteorologerna på Blekinge flygflottilj F 17 arbetar främst med korttidsprognoser en eller två dagar framåt i tiden. Deras uppgift är att serva flottiljen med väderinformation. Utöver Charlotte Boström, och ställföreträdande chef kapten Josefin Jönsson, är Malin Bohman för närvarande den enda anställda meteorologen. Hon sitter just nu på passtjänst och har varit på plats sedan klockan fem på morgonen.

Är det snö i Kosta den första december? Det blir väl sten, sax eller påse på den.

Inom två timmar måste hon hinna leverera både en noggrann flygplatsprognos för väderförhållandena de kommande nio timmarna – samt flygväderkartor som visar såväl aktuellt väder som utvecklingen framöver.

Malin Bohman får inte lämna tornet under arbetspasset. För att klara sig har hon en stor låda fullproppad med bland annat müsli, te, halstabletter och handkräm. Först vid lunch sker skiftbytet till eftermiddagsmeteorologen.

Liknande läsning:

På F 17:s väderavdelning, drygt en halvmil utanför Ronneby, arbetar omkring 15 personer. Här finns både civilanställda väderobservatörer och meteorologer som är officerare. Alla försvarsmeteorologer är officerare (OF) men tillhör kategorin OFSK – officer med särskild kompetens.

Deras analyser kan vara avgörande för militära operationer och övningar. Arbetet omfattar mer än temperatur, luftfuktighet, vind, sikt och molnighet. Risker för isbildning, turbulens, åska och hagel kartläggs i detalj. Det räcker inte att avgöra om himlen är solig eller mulen – även molnens höjd och antal molnskikt registreras.

– Civila flygplan kan cirkulera eller återvända eftersom de har mer bränsle. Försvarets flyg måste utnyttja passet optimalt, påpekar Charlotte Boström.

Vädret påverkar Försvarsmaktens verksamhet på flera sätt. Olika typer av operationer har olika väderberoenden. Meteorologerna kan ge viktig information för att planera när och var verksamheten kan genomföras på bästa sätt. Vissa operationer kräver viss visuell sikt, medan till exempel drönare saknar avisningsförmåga och får problem vid underkyld nederbörd.

– Vind och vågor kan också göra det svårt att genomföra landstigningar. Vi kan identifiera de platser och tidpunkter med bäst förutsättningar, utifrån vindriktning och kustens utseende.

Charlotte Boström hade redan en civil utbildning i meteorologi när hon sökte sig till Försvarsmakten. Intresset för väder väcktes tidigt genom passionen för segelflyg och engagemanget i Flygvapenungdom.

– Jobbet är otroligt spännande och varierat. Det tilltalade mig att arbeta som prognostiker där jag får konkret feedback om jag har gjort rätt eller fel.

Hon pekar mot en av skärmarna. Där visas två väderkartor över Sverige som vid första anblick ser identiska ut. Vid närmare granskning framträder tydliga skillnader. Det är meteorologens uppgift att avgöra vilken modell som är mest pålitlig – den ena kanske ger en mer exakt prognos för nederbörd, medan den andra är bättre vad gäller temperatur. Idag verkar inga större problem uppstå. Endast ett litet avlångt molnstråk svävar längs horisonten.

– Det är altocumulus, ofarliga moln på hög nivå, förklarar väderobservatören Tilde Arnoldsson.

Att bli försvarsmeteorolog kräver förmåga att kunna fatta beslut och behålla lugnet i stressade lägen – utan att vara överdrivet försiktig, förklarar Charlotte Boström.

– Det är en balansgång. Du måste kunna omvärdera och erkänna när du har haft fel. Släppa det och gå vidare. Det kan hända att man måste stoppa en hel division från att lyfta.

Ibland blir det skarpt läge. Vid ett tillfälle tog hon över efter en kollega som ville öka sikten i prognosen. Charlotte Boström lät sig inte påverkas och stod fast vid tre kilometer. Kort därefter föll snöblandat regn, och sikten sjönk snabbt till 800 meter. En dramatisk förändring som krävde två omedelbara justeringar av prognosen.

– Konsekvensen kan bli att piloten får landa någon helt annanstans, som i Visby. Vädret är inte viktigt förrän det blir viktigt.

Men antalet sökande till landets meteorologutbildningar har varit lågt under de senaste 15 åren, berättar hon. Få färdigutbildade meteorologer finns att rekrytera.

– Det är ett ”doldisyrke”. Ungdomar tittar kanske inte på tv-nyheter längre, och ser därför inte att vi finns.

Vädret är inte viktigt förrän det blir viktigt.

Bristen påverkar även Försvarsmakten. På F 17 finns fem platser för försvarsmeteorologer, men avdelningen har – förutom under kortare perioder – inte varit fulltalig på nästan åtta år.

– Med Natointrädet ser vi ett större behov av samverkan med våra allierade. När antalet insatser ökar utomlands blir trycket högre. För att bibehålla kvaliteten krävs en stor arbetsinsats när området på väderkartan plötsligt fördubblas, säger Charlotte Boström.

Vissa insatser bemannas med meteorolog på plats utomlands, men även när meteorologerna inte följer med ut i fält behövs vädertjänster, förklarar hon.

– Att göra prognoser över kontinenten är inte samma sak som att göra prognoser över egen bakgård. Det tar tid och kraft att sätta sig in i såväl terräng som svagheter och styrkor i andra vädermodeller. Men man har också potential att utvecklas både som meteorolog och som officer.

Den långvariga underbemanningen märks även av på nationell nivå. När det saknas meteorologer behöver verksamheten i större utsträckning organiseras gemensamt. Idag sitter personalen på F 17 allt oftare med uppdrag som sträcker sig över hela landet. De kan lika gärna leverera väderinformation till en polishelikopter i Kiruna, en polisdrönaroperatör i Göteborg eller Norrbottens flygflottilj, F 21, i Luleå.

Arbetet sker i nära samverkan med Försvarsmaktens meteorologiska och oceanografiska centrum, MetocC, i Enköping. Uppgifter som normalt sett har tillhört MetocC fördelas nu mellan väderavdelningarna ute på förbanden utifrån resurstillgång.

– Även det innebär prognoser för terrängtyper och platser vi normalt inte verkar i. Vi arbetar i snitt fyra till fem nätter om året för MetocC, vilket gör det svårt att hålla vår kunskap uppdaterad. Men det är både roligt och utmanande, säger Charlotte Boström.

Vid låg lokal flygverksamhet kan den centrala vädertjänsten i sin tur ta över prognosansvaret för flera flottiljer – och därigenom spara resurser.

– Vi samarbetar ganska intimt med de lokala väderavdelningarna. Mycket har med teknikutvecklingen att göra, berättar major Greger Olsson, ställföreträdande chef vid MetocC.

Alla försvarsmeteorologer börjar sin karriär på en flottilj. Oftast med flygväder eftersom det är mest komplicerat.

Historiskt har MetocC haft tillgång till data som saknats på förbanden, bland annat satellit- och radarbilder samt stora datamängder som har krävt kraftfulla servrar. Idag har i princip alla väderavdelningar samma möjligheter.

– Det finns alltid ett värde i att vara på plats med egna ögon och öron. Samtidigt ger dagens tekniska hjälpmedel nästan information i realtid. Därtill finns direktkontakten med väderobservatörerna, säger Greger Olsson.

MetocC levererar prognoser och bedömningar för Försvarsmaktens verksamhet i Sverige och utomlands. Vid behov kan de även stödja det civila samhället, framförallt polisens helikopterverksamhet, men även till exempel vid skogsbränder. Funktionen bemannas dygnet runt av cirka 35 försvarsmeteorologer, samt ett 30-tal civilanställda, bland annat meteorologer, oceanografer, systemingenjörer och administratörer.

– Alla försvarsmeteorologer börjar sin karriär på en flottilj. Oftast med flygväder eftersom det är mest komplicerat. Vissa stannar kvar på förbanden, medan andra flyttar hit till Enköping för att bredda sin kompetens, säger Greger Olsson.

Där levereras väderunderlag inte bara till flygvapnet, utan även till armén och marinen.

– Våghöjd, havsströmmar och isförhållanden är avgörande för fartygens framkomlighet, verkan och uthållighet. Under ytan påverkas sensorernas räckvidd av vattnets temperatur, salthalt och skiktning. Det påverkar också ubåtarnas möjlighet att verka utan upptäckt, säger han.

På land analyseras markens skick och atmosfärens stabilitet för att avgöra hur vädret påverkar sensorer, fordon och truppförflyttningar.

Även MetocC lider av personalbrist. Enligt Greger Olsson beror det bland annat på avsaknaden av en stor privat marknad som kan driva upp lönerna. Charlotte Boström pekar i sin tur på att utbildningen till försvarsmeteorolog är matematiskt krävande, medan lönen inte är konkurrenskraftig jämfört med andra naturvetenskapliga yrken med motsvarande utbildningsnivå. Ingångslönen ligger på omkring 40.000 kronor.

– Staten ska inte vara löneledande, men vi behöver ju inte vara tvärsist, säger Charlotte Boström.

Samtidigt medför yrket ett stort ansvar, där uppföljning av beslut ingår.

– Vi har ansvar för att följa upp våra råd till de flygande förbanden. Om en pilot vill ha besked när vädret ändras, så gör vi det. Om vi har haft fel i prognosen måste vi ringa till de som använder den. Civilt skickar man bara ut en ny prognos i systemen, säger hon.

Att det saknas personal kommer också med andra utmaningar, berättar Charlotte Boström. Det blir svårare för meteorologerna att lämna det ordinarie arbetet för kompetensutveckling. Det kan till exempel röra sig om intern utbildning på flottiljen, men också om möjligheten att delta i kurser och erfarenhetsutbyten tillsammans med MetocC och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.

– Själv skulle jag gärna vilja öva mer på grundläggande soldatfärdigheter och fördjupa mig i militära moment som är relevanta för tjänsten. Inom meteorologin hade jag velat ha mer tid att sätta mig in i den senaste vädermodellutvecklingen, säger hon och tillägger:

– Det finns mindre tid att prata om mål och samsyn. Hur ska vi bygga vårt krigsförband? Min farhåga är att vi arbetar mer som individer än mot gemensamma mål.

För att locka fler till yrket rekryterar MetocC numera soldater direkt från värnplikten.

– Vi ser att det äntligen börjar vända. För första gången på länge kanske vi inte kan anta alla. Förhoppningen är att vi ska vara fullbemannade år 2030, säger Charlotte Boström.

På lång sikt väntar sannolikt nya utmaningar till följd av klimatförändringar. Praktiska byggprojekt som hamnar, vägar och skjutfält påverkas eftersom havsnivåer, nederbördsmängder och andra väderförändringar måste beaktas och planeras för decennier framöver, betonar Greger Olsson på MetocC.

– Varma vintrar och regnigare perioder kan också göra mark och terräng svårare att använda för tunga fordon.

På kort sikt ser Charlotte Boström nya utmaningar och möjligheter i takt med utvecklingen av artificiell intelligens:

– I det dagliga arbetet använder vi inte AI ännu, men den kommer att få en större roll. Jag skulle gärna se att vi använder till exempel Chat GPT för att skriva prognostexter. Om vi var fler skulle vi ha mer tid att lära oss det.

Samtidigt påminner hon om att AI aldrig helt kan ersätta yrket:

– Modeller kan förutsäga rörelser i väderfenomen, som dimbildning. Men hur dåligt vädret blir och var det börjar kräver fortfarande en meteorolog. Att förfina underlaget och tolka dess betydelse för verksamheten är ett hantverk.

Fakta

Utbildningen till försvarsmeteorolog

Yrket kan nås via två huvudsakliga vägar:

• Du har redan en kandidatexamen med huvudämne inom fysik: Du blir anställd som officersaspirant och kompletterar med en masterutbildning i meteorologi. Om du inte har genomfört värnplikt ingår även en grundläggande soldatutbildning.

• Om du har genomfört värnplikt: Du blir anställd som soldat vid en flygflottilj. Sedan kombinerar du under cirka fyra år universitetsstudier i meteorologi med sommarpraktik på flottiljens väderavdelning.

Oavsett väg avslutas utbildningen med ett års Särskild officersutbildning, Sofu, samt intern utbildning vid Försvarsmaktens meteorologiska och oceanografiska centrum. Utbildningstid: 1,5–6 år beroende på tidigare utbildning.

Källa: MetocC.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Ämnen i artikeln: Väderavdelningen F 17

Senast publicerat:

Aktuellt /

Fortifikationsverket

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning”

Aktuellt /

Flygvapnet

Jonas Wikman: ”Vi måste skapa en organisation som kan stå mitt i stormen”

Aktuellt /

Marinen

Johan Norlén: ”Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt”

Aktuellt /

Armén

Jonny Lindfors: ”Jag hoppas att alla i armén känner vilka steg vi har tagit”

Mest läst:

Aktuellt /

Fortifikationsverket

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning”

Aktuellt /

Marinen

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning”

Fortifikationsverket investerar mer än någonsin tidigare i det militära försvarets infrastruktur. Det höga tempot i uppbyggnaden ställer nya krav på myndigheten. För att möta behoven genomförs nu en omfattande omorganisation där ansvar flyttas närmare verksamheten. ”Vi har inte tid att vänta”, säger generaldirektör Maria Bredberg Pettersson.

Josefine Owetz

2026-07-10

Solen sken över Halmstads garnison och Luftvärnsregementet när den nya luftvärnshallen Gungners hall invigdes den 11 juni i år. Byggnaden ska användas för utbildning, förvaring och underhåll av luftvärnssystem 103, Patriot, och är den hittills största fastigheten i Fortifikationsverkets bestånd.

– Vi är stolta att kunna leverera detta bidrag till Sveriges försvarsförmåga, sa generaldirektör Maria Bredberg Pettersson i ett uttalande efter invigningsceremonin.

Fortifikationsverket äger, utvecklar och förvaltar Sveriges försvarsfastigheter och luftvärnshallen är bara ett exempel på årets många projekt. Runt om i landet genomför myndigheten omfattande investeringar genom nyetableringar, fastighetsförvärv och utveckling av det befintliga fastighetsbeståndet. Tempot är högt, konstaterar Maria Bredberg Pettersson när Officerstidningen träffar henne under Almedalsveckan.

– Myndigheten är i stark växtvärk eftersom den geopolitiska utvecklingen och omvärldsläget totalt har förändrat förväntningarna och kraven på vad vår myndighet ska leverera. Vi gör en historisk uppbyggnad av infrastrukturen för totalförsvaret, säger hon.

I Almedalen deltar Maria Bredberg Pettersson i flera seminarier och samtal om robust infrastruktur, samverkan och försvarsuppbyggnad. Hon berättar att Försvarsmakten står för 85 procent av Fortifikationsverkets uppdrag och övriga försvarsmyndigheter för resterande del.

Behoven av infrastruktur i det militära försvaret är enormt stora.

– Behoven av infrastruktur i det militära försvaret är enormt stora. Vi brukar säga att de flesta av garnisonerna mer eller mindre ser ut som byggarbetsplatser idag. Sedan finns det vissa platser där det pågår mer verksamhet än på andra.

Hon lyfter bland annat Upplands flygflottilj, Karlskrona garnison och förberedelserna för de nya organisationsenheterna i Kristinehamn, Falun och Sollefteå som exempel på sådana platser.

– Omvärldsläget har gjort att vi har hamnat i en situation som ser helt annorlunda ut än för bara några år sedan. Precis som ÖB säger finns det inga tecken på att det kommer att bli bättre. Det vi behöver förbereda oss på är att försöka leverera så mycket som vi någonsin kan.

Erfarenheterna från kriget i Ukraina har också förstärkt synen på infrastrukturens betydelse, förklarar Maria Bredberg Pettersson.

– Förmåga handlar väldigt mycket om att kunna återupprätta infrastruktur när den blir förstörd. Att snabbt kunna reparera och underhålla den för att återupprätta förmågan. Infrastruktur, både militär och civil, är dessutom ett mål i dagens krigföring, säger hon.

När Maria Bredberg Pettersson tillträdde som generaldirektör 2018 hade Fortifikationsverket omkring 600 medarbetare. I dag är myndigheten över 1 500 personer och antalet anställda fortsätter att växa.

– Rekryteringen har fungerat förhållandevis bra, men vissa specialistkompetenser är mycket svåra att hitta. Säkerhetsskydd, informationssäkerhet, IT och fortifikatorisk utveckling är områden där konkurrensen är stenhård. Det är inte kompetenser som finns på hyllan, utan sådant vi själva måste bygga upp.

Sveriges inträde i Nato har förändrat Fortifikationsverkets uppdrag och fått ett tydligt genomslag i verksamheten. Arbetet med infrastruktur för etableringar för Natos logistik- och signalbas i Enköping har inletts och samtidigt bygger myndigheten upp kompetens för att hantera Natos investeringsprogram och har stärkt arbetet med värdlandsstöd.

– Vi ska bygga infrastruktur inte bara för ett nationellt behov utan också för ett internationellt behov. Nato har lagt ytterligare ett väldigt tydligt perspektiv på behoven. Allt vi gör får en ökad komplexitet och kraven på snabb leverans är tydliga.

Nya fregatter måste ha en hamn att ligga vid och flygplan måste kunna landa och ha hangarer.

Under många år har fokus i försvarsdebatten legat på personal och materiel, men utan fungerande infrastruktur spelar varken nya förband eller nya vapensystem någon roll, menar Maria Bredberg Pettersson.

– För att kunna bygga en ökad försvarsförmåga så måste man ha balans mellan personal, materiel och infrastruktur. Det spelar ingen roll hur många värnpliktiga vi utbildar om de inte har någonstans att bo. Nya fregatter måste ha en hamn att ligga vid och flygplan måste kunna landa och ha hangarer. Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning. Det är en nödvändig förutsättning för att kunna bygga försvarsförmåga.

Hon menar att infrastrukturen länge har kommit in för sent i planeringen.

– Det har funnits en syn att infrastruktur är något som katten släpar in i efterhand. Det finns många exempel där man inte tagit höjd för de infrastrukturella behoven i samband med att det har fattats beslut.

Maria Bredberg Pettersson lyfter den nyinvigda luftvärnshallen i Halmstad som exempel. Beslutet att anskaffa luftvärnssystemet Patriots togs 2018 och de första leveranserna skedde tre år senare. Fram tills i år har verksamheten bedrivits i tillfälliga lokaler.

– Hallen invigdes nu i juni men systemen var på plats redan 2021. Så om jag tycker att infrastruktur har setts som en belastning? Svar ja. Men där är vi inte längre. Det tycker jag även att försvarsberedningens senaste rapport visar på.

Försvarsberedningen pekar i delrapporten ”Skärpt läge – aktuell lägesbild i totalförsvaret och omvärlden” på behovet av kortare ledtider för att etablera den infrastruktur som Försvarsmakten behöver. De upprepar även budskapet från tidigare rapporter om vikten av att Fortifikationsverket involveras i planeringsarbetet vid ett tidigt skede.

– Beredningen lyfter också att tiden är en alltmer avgörande faktor utifrån det omvärldsläge som vi har. De skriver att alla myndigheter behöver ha tid som den viktigaste faktorn för att komma vidare i uppbyggnaden av totalförsvaret. Jag delar den uppfattningen, säger hon och tillägger:

– Vi måste också nöja oss med good enough ibland och inse att tält, baracker och containerlösningar också är förmågebyggande.

Vid Folk och försvars rikskonferens i januari år signerade hon och överbefälhavare Michael Claesson en ny överenskommelse mellan Försvarsmakten och Fortifikationsverket. Den fastställer vilken av myndigheterna som gör vad och ska skapa bättre förutsättningar för samarbete. Målet är tydligt: ökad försvarsförmåga med fokus på kraftig tillväxt och snabbhet utifrån omvärldsläget.

– Vårt samarbete med Försvarsmakten fungerar utmärkt idag, men det kan bli bättre. Jag har en tät och bra dialog med försvarsmaktsledningen, vilket inte historiskt alltid har varit fallet. Sedan är det precis inom Försvarsmakten som inom Fortifikationsverket att det tar tid att få genomslag för de intentioner som man har.

Det höga tempot och de nya kraven kräver förändrade arbetssätt, enligt Maria Bredberg Pettersson. Hon beskriver hur Fortifikationsverket, Försvarsmakten och Försvarets materielverk länge arbetat i processer där varje steg avslutas innan nästa kan börja.

– Vi jobbar fortfarande sekventiellt och inte parallellt. Det är helt avgörande att vi börjar arbeta parallellt i stället. Säkerhetsskydd, tillstånd och andra frågor måste komma in tidigt. Våra processer är inte anpassade för det i dag. Det går fortfarande på tok för långsamt. Det krävs en kulturresa och en ändring i mindset.

Det handlar om att skapa en ny organisation för att bättre stödja det omvärldsläge och den uppgift som vi har idag.

För att skapa en organisation som bättre är anpassad för dagens omvärldsläge ska myndigheten genomföra en stor omorganisation. Nyligen fattade Maria Bredberg Pettersson beslut om att från årsskiftet ska verksamheten delas in i fyra geografiska områden i stället för dagens sex regionkontor. Ansvaret flyttas längre ut i organisationen och beslut ska fattas närmare verksamheten, förklarar hon.

– Det är lite grann på temat delegerat beslutsmandat som Försvarsmakten arbetar med. Vi ska gå vidare med att dela in verksamheten i fyra geografiska områden som motsvarar Försvarsmaktens militärregioner. Vi ska tillsätta geografiskt ansvariga chefer för att hantera både bygg-, förvaltnings- och investeringsverksamhet inom området.

Vilka är dina förhoppningar med den nya organisationen?

– Att vi ska jobba mer som ett fortifikationsverk. Jag är jättetrött på att vi jobbar i silos. Det tjänar inte Sverige väl. Det här är inte en organisationsförändring som handlar om några besparingar, utan det handlar om att skapa en ny organisation för att bättre stödja det omvärldsläge och den uppgift som vi har idag, säger hon och tillägger:

– Det handlar också väldigt mycket om att hitta rätt chefer. Dessa kommer jag att hitta internt i organisationen men också utanför. Jag vill att vi hittar chefer som vill ta ansvar, är modiga och vågar fatta beslut. För vi har inte tid att vänta.

Fakta

Fastighetsköp under 2025

Med investeringar på över 20 miljarder blev 2025 ett rekordår för myndigheten. Förra året fattade regeringen beslut om att Fortifikationsverket ska äga de fastigheter som tidigare förvaltats av Specialfastigheter för försvarsmyndigheterna. Det innebär att Försvarsmaktens högkvarter på Lidingövägen, Försvarets materielverks huvudkontor på Gärdet och Totalförsvarets forskningsinstituts kontor i Kista och Umeå nu är en del av Fortifikationsverkets bestånd. Fastigheterna förvärvärades till ett värde av 8,2 miljarder kronor. Fokus under 2025 var i övrigt att förvärva kontorsfastigheter samt fastigheter för logistik och förrådsverksamhet. Större investeringar gjordes i Enköping och Upplands-Bro.

Källa: Fortifikationsverkets årsredovisning 2025

Ämnen i artikeln: Fortifikationsverket

Ur arkivet:

Fördjupning /

Task Force Takuba