Senast publicerat
Senast publicerat:

FM log: Svårt att lösa problemen med ömtåliga stavar och bakhala skidor

Försvarsmaktens nya skidor upplevs som bakhala i vissa situationer och de tillhörande glasfiberstavarna går lätt sönder. Men att lösa problemen genom justeringar av materielen kan bli svårt, enligt major Johan Bredberg, materielområdesansvarig vid materielsektionen på Försvarsmaktens logistik.

Linda Sundgren
Skidsystem M/25 ska ersätta och komplettera den gamla träskidan M/40, även kallad Vita blixten.

Foto: Hampus Hagstedt/Försvarsmakten

Stavarna som ingår i det nya skidsystemet M/25 är tillverkade i glasfiber och ömtåligare än de gamla stålstavarna, något Officerstidningen rapporterat om. De går lätt sönder i hanteringen och kan inte användas på samma sätt som stavar tillverkade i stål. Major Johan Bredberg, som är ansvarig för personlig utrustning på Försvarsmaktens logistik säger att han är medveten om att glasfiberstavarna inte är lika tåliga som stålstavarana, men att anskaffningen är ett resultat av utbudet på marknaden.

– Problemet är att det inte finns någon som tillverkar stålstavar idag. Men vi har gett Försvarets materielverk i uppdrag att göra precis allt de kan för att hitta någon som kan tänka sig att starta tillverkning av stålstavar, säger han.

Initialt anskaffades 5 000 skidsystem. Därefter lades en kompletterande beställning om ytterligare 10 000 skidpar. Även i den senare beställningen ingår en viss mängd glasfiberstavar, men inte lika många som planerat. 

– Vi har inte kunnat få hela leveransen av stavar till skidorna. Vi kommer att behöva köpa in en mindre mängd stavar för att komplettera, fram tills vi eventuellt hittar en annan stav, säger Johan Bredberg och fortsätter:

– Under tiden behöver förbanden anpassa sitt uppträdande till den utrustning de har. Om man kunde man sitta på stålstaven, ja då kan man inte göra det med glasfiberstaven för den går av.

Den nya skidan tillverkas i Finland av KSF Sport Oy och anskaffning har skett via Natos stöd- och upphandlingsorganisation.

Foto: FMV

Inte heller problemet med att skidorna kan uppfattas som bakhala i vissa situationer, är enkelt att lösa, enligt Johan Bredberg. M/25-skidan har ett fjällmönster på undersidan som gör den vallningsfri och därför kan problemet inte vallas bort. Alternativet att förbättra fästet genom stighudar skulle kräva omfattande hantering.

– Stighudar får bland annat inte frysa. Som civil brukar du stoppa dem innanför jackan när du tar dem av dig, men då kan man bli blöt med de risker som det medför. Stighudarna måste också vara anpassade till skidorna. Att börja använda stighudar är alltså inte så bara, men vi får naturligtvis fundera över en lösning om det behövs, säger Johan Bredberg.

Liknande läsning:

Fjällskidan kommer att vara något kortare och smalare med stålkanter

Utöver M/25 ska även en ny fjällskida prövas i Försvarsmakten, främst på Norrlands dragonregemente, K 4, i Arvidsjaur. Den har anskaffats i en mindre mängd och är avsedd för fjällterräng, till skillnad från M/25 som är anpassad för lågland och skogsterräng.

– Fjällterrängen tenderar att vara hårdare utsatt för blåst och fjällskidan kommer därför att vara något kortare och smalare med stålkanter. Till den skidan ingår också stighudar. Det är delvis för att vi vill testa och se hur man löser hanteringen av stighudar. Fjällskidorna är levererade och det krävs bara ett chefsbeslut för att vi ska kunna börja skicka ut dem till förband. Det kan med andra ord ske vilken vecka som helst, säger Johan Bredberg.  

Utrullningen av de totalt 15 000 paren skidor av modell M/25 pågår löpande och förväntas vara slutförd i maj.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Sverige kommer att köpa fyra fregatter av det franska företaget Naval Group. Det meddelade regeringen på en pressträff på tisdagen. ”Det här är en färdig design som redan är i produktion och med en mycket hög leveranssäkerhet”, säger försvarsminister Pål Jonson (M) om mångmiljardaffären. Fartygen ska levereras från 2030.

    Josefine Owetz
    Försvarsminister Pål Jonson (M), statsminister Ulf Kristersson (M), och överbefälhavare Michael Claesson under en pressträff ombord på Visbykorvetten HMS Härnösand. Regeringen presenterar vilket företag man ska inleda förhandlingar med för att köpa in fyra luftförsvarsfregatter

    Foto: Lars Schröder/TT

    Regeringen har beslutat att Sverige ska gå vidare i förhandlingar med franska Naval Group i anskaffningen av nya fregatter till marinen. Det meddelade statsminister Ulf Kristersson (M) och försvarsminister Pål Jonson (M) på en pressträff ombord på HMS Härnösand vid Skeppsbron i Stockholm på tisdagsmorgonen.

    – De fartyg som bäst uppfyller de svenska kraven är det franska alternativet, säger statsminister Ulf Kristersson.

    Totalt handlar det om fyra fartyg av typen FDI, Frégate de Défense et d’Intervention. I Sverige ska fartygen benämnas Luleåklassen.

    – Det är en av de största försvarsinvesteringarna sedan Gripen introducerades på 80-talet. Det är en tredubbling av den svenska luftvärnsförmågan jämfört med i dag, säger Ulf Kristersson.

    Enligt försvarsminister Pål Jonson har tre faktorer varit särskilt viktiga för regeringens beslut: snabb leverans, hög leveranssäkerhet och att det är ett fartygssystem med integrerat och beprövat luftvärnssystem.

    – Snabb leverans är helt nödvändigt utifrån det mycket allvarliga säkerhetsläge vi just nu befinner oss i. Det här är en färdig design som redan är i produktion och med en mycket hög leveranssäkerhet. Detta är viktigt inte minst utifrån tidigare erfarenheter med utvecklingsprojekt, som ibland har dragit ut på tiden, säger Pål Jonson.

    Snabb leverans är helt nödvändigt utifrån det mycket allvarliga säkerhetsläge vi just nu befinner oss i.

    Även möjlighet till kostnadsdelning med Frankrike och Grekland, som också köpt fregatterna, har varit viktigt i övervägandet, enligt Pål Jonson. Därtill är det detta alternativ som Försvarets materielverk, FMV, och Försvarsmakten förordat att Sverige borde gå vidare med.

    – Myndigheternas synpunkter har varit viktiga för oss, säger Pål Jonson.

    Som Natoallierad behöver Sverige ytstridsfartyg som kan verka både i Östersjön och i Natos övriga operationsområde. De nya fregatterna ska ge marinen större uthållighet, högre luftförsvarsförmåga och möjlighet att bidra till Natos samlade luftförsvar.

    – I och med Natomedlemskapet har marinens roll förändrats. Utöver att hävda svensk territoriell integritet så ska vi numera även säkerställa och skydda transporter över havet, till oss och till våra allierade. Vi ska också bidra till alliansens behov utanför vårt direkta närområde, då krävs större fartyg med kvalificerat luftvärn och längre uthållighet, säger marinchef Johan Norlén i ett uttalande på Försvarsmaktens webbplats. 

    FMV får nu i uppdrag att inleda förhandlingar med franska myndigheter och Naval Group om anskaffning. Leveranserna bedöms kunna inledas från 2030, med leverans av ett fartyg per år fram till 2034.

    – Det är ett högt införandetempo som vi förväntar oss kunna få genom en sådan här upphandling, säger Pål Jonson.

    Slutpriset för de svenska fregatterna avgörs av vilka delsystem och beväpning som väljs, men snittpriset är runt tio miljarder styck, enligt regeringen.

    Fakta

    Förmågor hos de nya fregatterna
    FDI-fregatterna kommer att ha en mängd förmågor som långräckviddigt luftvärn av typ Aster 30 som kan skjuta ner ballistiska robotar. Det motsvarar Patriot-luftvärnet som finns på land och innebär att Sveriges långräckviddiga luftvärnskapacitet tredubblas.

    Som komplement finns medelräckviddigt luftvärn av typen CAMM-ER för försvar mot bland annat stridsflyg, kryssningsrobotar och drönare. Ubåtsjaktförmåga kommer också att finnas. 

    Svenska system som ingår i kravställningen är bland annat robotsystem 15 från Saab, Torpedsystem 47, G1X-radar och närskyddssystemet Trackfire samt 57 millimeters och 40 millimeters kanoner från BAE Systems Bofors.

    Källa: Regeringen

    Ur arkivet: