Stress och tidsbrist bland chefer

Förtroendet för hur Försvarsmakten leds ökar och FM:s med­arbetare ger sina närmaste chefer goda omdömen. Men många chefer upplever stress och tidsbrist och Försvarsmaktens IT-system får fortsatt låga omdömen. Det här visar den senaste FM Vind-rapporten som publicerades innan jul.

Under flera år har FM Vind visat på en hög arbetsbelastning bland Försvarsmaktens chefer.

Försvarsmaktens årliga medarbetarundersökning, FM Vind, visar en svagt positiv trend inom en rad områden. Många (83 poäng av 100 möjliga) känner sig stolta över att arbeta i Försvarsmakten och nästan lika många vill gärna jobba kvar i myndigheten. Även de närmaste cheferna får höga betyg. ”Min närmaste chef har jag som helhet förtroende för” (85 poäng) och ”Chefen bemöter oss medarbetare med respekt” (89 poäng).

– Överlag tycker jag att resultaten är fantastiska. Trenden att man är stolt över att jobba i Försvarsmakten är tydligt på väg uppåt, att man kan rekommendera Försvarsmakten som arbetsgivare likaså. Även förtroendet för hur Försvarsmakten och förbanden leds visar en starkt uppåtgående trend, säger Försvarsmaktens personaldirektör Klas Eksell.

Men rapporten visar också att flera av de problem som framkommit i tidigare års FM Vind-undersökningar kvarstår. Ett sådant är chefers arbetsbelastning. Påståendet ”Jag har tillräckligt med tid i förhållande till mina arbetsuppgifter” får 51 poäng. Frågan om det finns tillräckligt med administrativ personal för att kunna utöva sitt chefskap på ett bra sätt får 50 poäng och frågan om man har tillräckligt med medarbetare för att genomföra arbetsgruppens uppdrag får 49 poäng.

» Trenden att man är stolt över att jobba i Försvarsmakten är tydligt på väg uppåt. «

– Om man anser att man inte har tillräckligt med administrativ personal men uppgifterna ändå ska lösas måste man prioritera. Varje chef har själv ett ansvar att fatta beslut och har man inte tillräckliga resurser för att lösa sina uppgifter måste man flagga det uppåt i organisationen, säger Klas Eksell och fortsätter:

– Det finns säkert mer vi kan göra på det här området, men samtidigt ser vi inte att folk mår dåligt av det här med en massa långtidssjukskrivningar och utbrändhet.

Fortsatta problem är det också med de IT-lösningar som Försvarsmakten tillhandahåller. Påståendet ”I mitt arbete får jag ett bra stöd av de IT-system/tjänster jag använder” får 59 poäng och påståendet ”Jag känner att jag behärskar de IT-system och/eller tjänster som jag använder i mitt arbete väl” får 62 poäng. Nytt i årets FM Vind är att frågor om Försvarsmaktens IT-stöd brutits ner på systemnivå. Lägst betyg får Prio BO (budget, planering och prognos) med 46 poäng samt Prio ESS Handla med 48 poäng.

– På vissa förband fungerar IT-användningen bra och på andra sämre. Men man kan heller inte jämföra Prio med funktionerna i moderna smartphones vilket många verkar göra. Vi har säkerhetskrav att följa och våra system måste vara robusta och så länge det är så kommer man nog också att uppleva vissa problem med våra IT-lösningar. Men Prio är i grunden också ett lite dumt system, säger Klas Eksell.

Försvarmaktens personaldirektör, Klas Eksell

I årets FM Vind har man även lagt till frågan hur ofta man använder Försvarsmaktens IT-system. Endast 5 procent svarade att de var sällananvändare medan 80 procent sa sig arbeta ofta eller mycket ofta i systemen. Med andra ord är det lite som talar för att problemen med IT-användandet främst beror på gruppen sällananvändare, vilket det spekulerats kring.

– Nej, även de som använder systemen oftare verkar ha problem. Kanske kan vi göra vissa förbättringar i systemen. En annan åtgärd skulle kunna vara att införa fler administratörer på förbanden som sköter det här, säger Klas Eksell.

När det gäller kränkningar och trakasserier uppgav 988 personer, eller 6,6 procent, att de blivit utsatta för någon form av ovälkommet beteende de senaste 12 månaderna. Det kan jämföras med 923 personer (7,1 procent) året innan.

– Det är helt klart underkänt. Vi har en nollvision på det här området och även om det kanske inte är möjligt att uppnå i praktiken är det målet vi jobbar mot, säger Klas Eksell. 

Den vanligaste formen av ovälkommet beteende är mobbning (retad, utfryst eller på annat sätt känt sig utanför den sociala gemenskapen på arbetsplatsen). Där svarade 239 individer att de blivit utsatta det senaste året vilket kan jämföras med 200 personer i fjol. Däremot var det färre som uppgav att de råkat ut för sexuella trakasserier, 46 personer mot 72 året innan.

– Det är bra att vi rört oss i den riktningen, även om vi har respekt för att det också kan finnas ett mörkertal. Jag vet att många förband jobbar hårt med de här frågorna. Vi har skapat en utredningsfunktion som kan ta hand om den här typen av ärenden och utvecklat vår funktion för stöd och anmälningar, säger Klas Eksell. 

Elva personer uppgav att de blivit utsatta för fysiska övergrepp i form av våld eller bestraffning. Totalt besvarades FM Vind 2019 av 14 921 personer vilket är nästan 2 000 fler är 2018.

Fakta
Förutsättningar att lyckas som chef

• ”Antalet medarbetare är tillräckligt för att genomföra arbetsgruppens uppdrag”: 49 poäng.
• ”Jag får erforderlig kompensation för nedlagd arbetstid”: 61 poäng.
• ”Min närmaste chef ger mig det stöd jag behöver”: 80 poäng.
• ”Jag kan göra nödvändiga prioriteringar när verksamheten kräver”: 79 poäng.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

I september presenterades resultaten från årets GU-enkät. I likhet med förra året beskrivs kränkningar som ett fortsatt problem bland de värnpliktiga. Andelen kvinnor som upplever att de utsatts för kränkningar är överrepresenterade bland de svarande. Trots det får Försvarsmaktens grundutbildning som helhet höga betyg.

GU-enkäten genomförs bland värnpliktiga. I årets undersökning deltog 3 718 personer, vilket motsvarar 81 procent av värnpliktskullen.

Varje år får värnpliktiga svara på GU-enkäten när det närmar sig slutet på deras grundutbildning. I likhet med förra året får utbildningen höga helhetsomdömen och 79 procent skulle i stor utsträckning rekommendera andra att göra utbildningen. Nästan lika många tror att den kommer vara en god merit i det framtida civila arbetslivet. Hälften av de tillfrågade kan tänka sig ett fortsatt engagemang inom Försvarsmakten, även om det är något färre än föregående år. Det är en större andel av kvinnorna än männen som kan tänka sig ett fortsatt engagemang.

Däremot upplever 28 procent att det förekommer kränkningar och diskriminering. Föregående år låg motsvarade siffra på 30 procent. 

Överste Peter Nilsson är chef för Högkvarterets rekryteringssektion och kommenterar resultaten från enkäten i en artikel på Försvarsmaktens sajt: 

– Tyvärr ser vi att det fortfarande förekommer dålig jargong, tillmälen och kränkningar, dels mellan soldater men också mellan soldater och befäl, säger Peter Nilsson.

Peter Nilsson, HKV 2020
Peter Nilsson

Han säger att Försvarsmakten under flera år arbetat med att bekämpa ovälkommet beteende i grundutbildningen, och att arbetet fortsätter.

Andelen kvinnor som upplever att de utsatts för kränkningar är överrepresenterade med 47 procent jämfört med andelen män på 23 procent. Inom den kvinnliga gruppen har majoriteten utomnordisk bakgrund. Berättelserna i de öppna svaren vittnar om utsatthet kopplat till flera av diskrimeringsgrunderna så som kön, sexuell läggning och etnicitet. I några av enkäterna beskrev värnpliktiga sina upplevelser: ”Blivit kallad neger”, ”Har blivit kallad hora, jävla slyna och blivit slagen på rumpan” och ”Verbala kränkningar är vanligt förekommande hos nyutbildade befäl som inte vet hur de ska agera i sin ledaroll. Maktförhållandet är extremt orättvist mellan värnpliktiga och befälen vilket resulterar i maktmissbruk.”

Olof Wärmländer är kommunikationsansvarig på Pliktrådet, som representerar Sveriges totalförsvarspliktiga gentemot samhället och myndigheter. Han är medveten om Försvarsmaktens återkommande problematik med kränkningar och diskriminering inom den militära grundutbildningen, och menar att det är en arbetsmiljöfråga.

– En anledning är att det blir fler värnpliktiga per befäl, men frågan är större än så och har att göra med hela utbildningsmiljön. Försvarsmakten måste i högre utsträckning jobba mer med att ställa krav på att värdegrunden följs, säger han.

pliktradet-2000px kopiera
Olof Wärmländer

I årets enkät har totalt 41 personer (motsvarande 1,1 procent av de svarande) öppet beskrivit hur de blivit utsatta för sexuella trakasserier. Huruvida det skett en ökning eller minskning från föregående år är svårtolkat då metoden för själva undersökningen var utformad på ett annat sätt. 2020 var motsvarande siffra utifrån öppna beskrivningar om sexuella trakasserier två procent.

Peter Nilsson vid Högkvarterets rekryteringssektion säger att officerskåren fått i särskilt uppdrag inom ramen för FM Agera, att jobba vidare med Försvarsmaktens värdegrund och att coacha unga befäl i ledarskapet i syfte att minska ovälkommet beteende.

»Försvarsmakten måste i högre utsträckning jobba mer med att ställa krav på att värdegrunden följs.«

– Alla ärenden som kommer till förbandets kännedom ska utredas och alltid konsulteras med UOB (Utredningsgrupp ovälkommet beteende). Men det finns fall som aldrig kommer till vår kännedom och här måste vi jobba mer för att hela kedjan ska fungera. Det ska alltid finnas förtroendevalda att gå till och som tar det vidare, säger Peter Nilsson. 

Pliktrådets Olof Wärmländer välkomnar arbetet, men menar samtidigt att det finns mer att göra.

– Det får inte bli så att man bara hanterar saker som hänt, man måste jobba förebyggande och hantera arbetsmiljön och stoppa grunden till detta. Annars kommer kulturen bara föras vidare, säger han.  

Av årets enkät framkommer också att värnpliktiga upplever informationen inför sin befattningsutbildning som bristande. Över en tredjedel uppger att befattningsutbildningen stämt dåligt överens med deras förväntningar.

FAKTA

Enkät bland värnpliktiga
GU-enkäten genomförs bland värnpliktiga och syftar till att ge ett underlag för att utvärdera utbildningen. Bland annat ställs frågor om upplevelsen av utbildningen, om personlig utveckling, ledarskap, hur man upplever sig ha blivit behandlad och om fortsatt engagemang inom försvaret. På årets undersökning svarade 3 718 värnpliktiga, motsvarade 81 procent. Totalt är 35 förband/utbildningsorter representerade i undersökningen. Undersökningen är utförd av Kantar Sifo i samarbete med Försvarsmakten.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Officerstidningen vann ett av Fackförbundspressens journalistpriser nyligen. Tidningens art director Christian Gård prisades för bästa redigering."Det är väldigt roligt att tidningens fina formgivning prisas", säger chefredaktör Josefine Owetz.

Fackförbundspressens journalistpriser för 2020 års bästa journalistiska prestationer delades ut vid en prisutdelning den 27 oktober. Officerstidningen var nominerad i kategorin ”Bästa redigering” för formgivningen av temasidorna om Försvarsmaktens tillväxt i nr 2 förra året och vann prisklassen.

Motiveringen till priset lyder: ”När många väljer att förenkla och rationalisera är det här ett exempel på motsatsen. Genomarbetat och med finurliga detaljer som binder samman text, foton, illustrationer och grafik till en imponerande helhet. Hatten av för uniformerna utan ansikten.”

Juryn har bestått av Ola Carlson, Helena Davidsson Neppelberg och Carina Länk. Jurysamordnare har varit Karin Virgin.

– Det är ju alltid roligt när ens arbete uppmärksammas! Tycker också att den här nomineringen är ett bra kvitto på det arbete vi gjort – och fortfarande gör – med Officerstidningen för att leverera en läsvärd och attraktiv tidning till medlemmarna, sa Christian Gård när nomineringen offentliggjordes.

Övriga nominerade i kategorin är Sofia Andersson för Hotellrevyn och Lotta Lundin för Publikt. Läs mer om prisutdelningen här.

Föreningen Fackförbundspressen samlar tidningar utgivna av organisationer inom LO, Saco och TCO. Föreningen arbetar för att stärka intresset för fackförbundspressens journalistik och för att ge den större genomslag i samhällsdebatten.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Försvarsmakten ska växa med fem nya regementen och en flygflottilj för att stärka Sveriges försvarsförmåga. I oktober har tre nya organisationsenheter återinvigts: Älvsborgs amfibieregemente, Upplands flygflottilj och Dalregementet.

Kronprinsessan Victoria deltog vid invigningsceremonin av Älvsborgs amfibieregemente, Amf 4, i Göteborg.

Den 1 oktober återinvigdes Älvsborgs amfibieregemente, Amf 4, i Göteborg av kronprinsessan Victoria. Under ceremonin hölls bland annat ett anförande av överste Fredrik Herlitz, nyligen utnämnd chef för Älvsborgs amfibieregemente och Göteborgs garnison.

– Med ytterligare ett amfibieregemente etablerat här på västkusten ökar vi inte bara vår förmåga att verka i flera riktningar samtidigt, utan också vår förmåga att permanent skydda viktig infrastruktur längs med hela Sveriges kust, säger Fredrik Herlitz i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

Den 14 oktober förklarade prins Carl Philip Upplands flygflottilj, F 16, i Uppsala återupprättad. Flottiljen lades ner 2003 och sedan dess har flygplats- och garnisonsansvaret legat hos Luftstridsskolan. Överste Pernille Undén är ny flottiljchef. 

2000 avvecklades Dalregementet, I 13, i Falun. 21 år efter nedläggningen var det den 23 oktober dags för regementet att återinvigas. 

— Låt återlämna Dalregementets fana, sa Kung Carl XVI Gustaf och förklarade regementet återupprättat.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post