Stress och tidsbrist bland chefer

Förtroendet för hur Försvarsmakten leds ökar och FM:s med­arbetare ger sina närmaste chefer goda omdömen. Men många chefer upplever stress och tidsbrist och Försvarsmaktens IT-system får fortsatt låga omdömen. Det här visar den senaste FM Vind-rapporten som publicerades innan jul.

Under flera år har FM Vind visat på en hög arbetsbelastning bland Försvarsmaktens chefer.

Försvarsmaktens årliga medarbetarundersökning, FM Vind, visar en svagt positiv trend inom en rad områden. Många (83 poäng av 100 möjliga) känner sig stolta över att arbeta i Försvarsmakten och nästan lika många vill gärna jobba kvar i myndigheten. Även de närmaste cheferna får höga betyg. ”Min närmaste chef har jag som helhet förtroende för” (85 poäng) och ”Chefen bemöter oss medarbetare med respekt” (89 poäng).

– Överlag tycker jag att resultaten är fantastiska. Trenden att man är stolt över att jobba i Försvarsmakten är tydligt på väg uppåt, att man kan rekommendera Försvarsmakten som arbetsgivare likaså. Även förtroendet för hur Försvarsmakten och förbanden leds visar en starkt uppåtgående trend, säger Försvarsmaktens personaldirektör Klas Eksell.

Men rapporten visar också att flera av de problem som framkommit i tidigare års FM Vind-undersökningar kvarstår. Ett sådant är chefers arbetsbelastning. Påståendet ”Jag har tillräckligt med tid i förhållande till mina arbetsuppgifter” får 51 poäng. Frågan om det finns tillräckligt med administrativ personal för att kunna utöva sitt chefskap på ett bra sätt får 50 poäng och frågan om man har tillräckligt med medarbetare för att genomföra arbetsgruppens uppdrag får 49 poäng.

» Trenden att man är stolt över att jobba i Försvarsmakten är tydligt på väg uppåt. «

– Om man anser att man inte har tillräckligt med administrativ personal men uppgifterna ändå ska lösas måste man prioritera. Varje chef har själv ett ansvar att fatta beslut och har man inte tillräckliga resurser för att lösa sina uppgifter måste man flagga det uppåt i organisationen, säger Klas Eksell och fortsätter:

– Det finns säkert mer vi kan göra på det här området, men samtidigt ser vi inte att folk mår dåligt av det här med en massa långtidssjukskrivningar och utbrändhet.

Fortsatta problem är det också med de IT-lösningar som Försvarsmakten tillhandahåller. Påståendet ”I mitt arbete får jag ett bra stöd av de IT-system/tjänster jag använder” får 59 poäng och påståendet ”Jag känner att jag behärskar de IT-system och/eller tjänster som jag använder i mitt arbete väl” får 62 poäng. Nytt i årets FM Vind är att frågor om Försvarsmaktens IT-stöd brutits ner på systemnivå. Lägst betyg får Prio BO (budget, planering och prognos) med 46 poäng samt Prio ESS Handla med 48 poäng.

– På vissa förband fungerar IT-användningen bra och på andra sämre. Men man kan heller inte jämföra Prio med funktionerna i moderna smartphones vilket många verkar göra. Vi har säkerhetskrav att följa och våra system måste vara robusta och så länge det är så kommer man nog också att uppleva vissa problem med våra IT-lösningar. Men Prio är i grunden också ett lite dumt system, säger Klas Eksell.

Försvarmaktens personaldirektör, Klas Eksell

I årets FM Vind har man även lagt till frågan hur ofta man använder Försvarsmaktens IT-system. Endast 5 procent svarade att de var sällananvändare medan 80 procent sa sig arbeta ofta eller mycket ofta i systemen. Med andra ord är det lite som talar för att problemen med IT-användandet främst beror på gruppen sällananvändare, vilket det spekulerats kring.

– Nej, även de som använder systemen oftare verkar ha problem. Kanske kan vi göra vissa förbättringar i systemen. En annan åtgärd skulle kunna vara att införa fler administratörer på förbanden som sköter det här, säger Klas Eksell.

När det gäller kränkningar och trakasserier uppgav 988 personer, eller 6,6 procent, att de blivit utsatta för någon form av ovälkommet beteende de senaste 12 månaderna. Det kan jämföras med 923 personer (7,1 procent) året innan.

– Det är helt klart underkänt. Vi har en nollvision på det här området och även om det kanske inte är möjligt att uppnå i praktiken är det målet vi jobbar mot, säger Klas Eksell. 

Den vanligaste formen av ovälkommet beteende är mobbning (retad, utfryst eller på annat sätt känt sig utanför den sociala gemenskapen på arbetsplatsen). Där svarade 239 individer att de blivit utsatta det senaste året vilket kan jämföras med 200 personer i fjol. Däremot var det färre som uppgav att de råkat ut för sexuella trakasserier, 46 personer mot 72 året innan.

– Det är bra att vi rört oss i den riktningen, även om vi har respekt för att det också kan finnas ett mörkertal. Jag vet att många förband jobbar hårt med de här frågorna. Vi har skapat en utredningsfunktion som kan ta hand om den här typen av ärenden och utvecklat vår funktion för stöd och anmälningar, säger Klas Eksell. 

Elva personer uppgav att de blivit utsatta för fysiska övergrepp i form av våld eller bestraffning. Totalt besvarades FM Vind 2019 av 14 921 personer vilket är nästan 2 000 fler är 2018.

Fakta

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Under onsdagen hölls en dopceremoni för Sveriges nya signalspaningsfartyg HMS Artemis i Karlskrona. I närtid kommer besättningen att kasta loss för sitt första signalspaningsuppdrag. HMS Artemis efterträder HMS Orion, som efter 40 år till havs går i pension.
    I närtid kommer HMS Artemis att kasta loss för sitt första skarpa underrättelseuppdrag. Foto: Cecilia Lindberg/Försvarsmakten

    Marinens nyaste fartyg har blivit döpt. Dopceremonin av HMS Artemis skedde den 3 april i örlogshamnen i Karlskrona. Bland hedersgästerna fanns marinchef konteramiral Ewa Skoog-Haslum och Björn Lyrvall, generaldirektör för Försvarets radioanstalt, FRA, som var den som förrättade dopet.

    – Med Konungens gillande ska ditt namn vara HMS Artemis Må lycka och framgång följa dig på haven och må du bli en stark länk i vårt försvar, sa han i samband med att namnskylten avtäcktes, skriver Försvarsmakten i en artikel på myndighetens webbplats.

    HMS Artemis ersätter HMS Orion, som har utgjort plattform för FRA:s signalspaning i Östersjön i drygt 40 år.

    » Marina traditioner är viktiga för oss. Våra fartyg är med oss länge, ibland har flera generationer personal fått tjänstgöra på samma skrov. «

    Marinchef Ewa Skoog Haslum höll ett tal i samband med ceremonin:

    – Marina traditioner är viktiga för oss. Våra fartyg är med oss länge, ibland har flera generationer personal fått tjänstgöra på samma skrov. Därför är tillfällen som detta, som både ger ett avslut och en början, viktiga. De ger perspektiv och en punkt att förhålla sig till när vi ser tillbaka och spejar framåt, sa hon i sitt tal enligt Försvarsmaktens artikel.

    Fartyget beställdes av leverantören Saab Kockums 2017. Leverans till Försvarets materielverk och Försvarsmakten var planerad till 2020, men projektet har varit drabbats av flera förseningar, bland annat på grund av ekonomiska svårigheter hos den polska underleverantören samt av pandemin.

    ”Det nya fartyget har bättre manöveregenskaper och kommer att ge Försvarsmaktens och FRA:s personal en bättre boendemiljö ombord. Dessutom har hennes elektromagnetiska kompabilitet, eller EMC-egenskaper, förbättras”, skriver FMV i en artikel. Det innebär att nivån av störande signaler som fartyget ger ifrån sig har begränsats. 

    Vid dopceremonin på onsdagen närvarade inbjudna gäster, marinens musikkår och besättningen på det nya signalspaningsfartyget. HMS Artemis kommer i närtid att gå till sjöss och göra sin första skarpa underrättelseinhämtning, skriver Försvarsmakten. 

    HMS Artemis ingår i Första ubåtsflottiljen. Besättningen tillhör marinen och personalen från FRA utför signalspaningsarbetet. 

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post
    Försvarets materielverk, FMV, har tecknat kontrakt med Saab och GKN Aerospace på konceptstudier om framtidens stridsflyg. Studien ska ge underlag till ett kommande beslut om hur Sveriges stridsflygförmåga ska se ut efter 2040.
    Stridsflygplanet Jas 39 C/D vidmakthålls bortom 2030 parallellt med vidareutveckling och införande av Jas 39 E. Foto: Saab.

    Försvarets materielverk, FMV, har tecknat kontrakt med Saab och GKN Aerospace för en konceptstudie om framtidens stridsflygförmåga. Arbetet görs inom programmet ”Vägval stridsflyg” och syftet med studien är att ge underlag till ett kommande beslut om vägval för hur man ska tillgodose materielförsörjning av stridsflygförmåga efter 2040.

    – Detta är ett viktigt steg för att tydliggöra teknikval och kommersiella handlingsalternativ inför beslut om hur framtidens stridsflygförmåga ska försörjas med materiel. Med hänsyn till de långa utvecklingstiderna, och besluten som behöver tas, är det bra att arbetet påbörjas nu. Det är också naturligt att flygindustrin deltar med sin kunskap i den här fasen, säger Lars Helmrich, chef för verksamhetsområde Flyg och rymd på FMV, i en artikel på myndighetens webbplats.

    » Detta är ett viktigt steg för att tydliggöra teknikval och kommersiella handlingsalternativ inför beslut om hur framtidens stridsflygförmåga ska försörjas med materiel. «

    Saab kommer att samarbeta med FMV, Försvarsmakten, Totalförsvarets forskningsinstitut. Verksamheten i programmet omfattar bland annat kunskapsuppbyggnad för att kunna analysera och värdera verksamheten, studier och systemkoncept samt att ta fram en övergripande kravbild.

    ”Vidare ska verksamheten säkerställa nationell industriell kapacitet och kunnande genom studier, teknikutveckling och förberedelser för markbaserade och flygande demonstratorer”, skriver FMV i artikeln.

    Beställningen är en del av FMV:s åtagande i enlighet med det regeringsbeslut från 6 juli 2023 som rör konceptstudier om framtida stridsflyg. Kontraktsperioden för arbetet i studien är 2024-2025.

    Försvarsmakten har tidigare betonat behovet av att göra ett vägval avseende framtida materielförsörjning av stridsflyg senast 2030, för perioden efter 2040. 

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post
    Den 20 mars besöktes Sverige av en av Natos stående marina styrkor – SNMG 1 – för första gången sedan inträdet i försvarsalliansen. Ställföreträdande marinchef, Patrik Gardesten, bedömer att Försvarsmakten kan vara redo att delta i Natos stående marina styrkor redan i år.
    Den spanska fregatten ESPS Almirante Juan de Borbon anlöpte Stockholm och frihamnen på tisdagen. Fartyget ingår i Standing Nato Maritime Group One. Foto: Jonas Ekströmer/TT.

    Natostyrkans flaggskepp, den spanska fregatten ESPS Almirante Juan de Borbon (F102), ligger förtöjd vid kajen i Frihamnen tillsammans med ytterligare fyra fartyg ur SNMG 1. Syftet med besöket är att välkomna Sverige in i alliansen och visa upp en enad front mot öst. Med ombord är viceamiral Diedo Maleterre, ställföreträdande chef för Natos marina styrkor vid Marcom i London. Han säger att han gläds åt det svenska medlemskapet.  

    – Med Sveriges Natointräde är vi 26 maritima nationer i Nato och det gör oss väldigt starka. Marcom ser fram emot ett ännu större samarbete med Sverige än vi haft tidigare, inte minst i Östersjön. Men jag vet också av erfarenhet att Sverige kan operera utanför Östersjön. Den svenska marinen är mycket stark.  

    Marcom koordinerar samtliga Natos fyra stående marina styrkor som opererar i Medelhavet, Svarta havet, Atlanten och Östersjön. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Natos marina operationer ändrat fokus, säger Diedo Maleterre.

    – Tidigare var det mycket verksamhet riktad mot terrorister i Röda havet och liknande operationer. Nu handlar det om att visa upp en stark avskräckande förmåga gentemot Ryssland. Vi är inte naiva. Vi vet vad de är kapabla till.

    » Vi har förberett oss och om ett politiskt beslut fattas och Nato har behov av det kan vi avdela ett minröjningsfartyg redan i år är min bedömning «

    Enligt brigadgeneral Patrik Gardesten, ställföreträdande marinchef, som också deltog vid flottbesöket i Frihamnen, är marinens väg in i Nato relativt kort.

     – Vi har verkat inom ramen för partnerskap med Nato sedan 1994 och vår resa till integrering är inte så lång. Vi har redan ett långtgående samarbete med god kompatibilitet och så vidare och vi har haft personal i Marcom sedan några dagar efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Sedan finns det en del kvar att göra gällande teknik, som exempelvis samband, säger han. 

    Det talas om att Sverige ska kunna bidra med ett minröjningsfartyg och därefter en korvett till Natos stående marina styrkor. Hur långt har ni kommit i den planeringen?

    – Om vi ska avdela plattformar till Natos stående styrkor är det ytterst ett politiskt beslut. Men vi har förberett oss och om ett politiskt beslut fattas och Nato har behov av det kan vi avdela ett minröjningsfartyg redan i år är min bedömning, säger Patrik Gardesten.

    Hur påverkas marinen på hemmaplan om ett minröjningsfartyg ska verka i Natokontext? 

    – Avdelar man något så har man det inte själv, så är det förstås. Men vi är en del av Nato nu och om vi avdelar något till Nato så avdelar vi det till oss själva. Vi är inte ensamma längre och jag tror inte att vi ska se det som att vi förlorar något. Vi får mer än vi kan ge, säger Patrik Gardesten.

    Vad får den svenska marinen ut av ett sådant här flottbesök?

     – Just nu, 13 dagar in som allierad, är det här en stark signaleffekt. Det är det viktigaste. Men vi stärker också våra relationer. Uttrycket ”You have to know eachother before you need eachother”, blir tydligt i den här kontexten, säger Patrik Gardesten.

    » Just nu, 13 dagar in som allierad, är det här en stark signaleffekt. Det är det viktigaste. Men vi stärker också våra relationer. «

    Han bedömer att det finns ett stort intresse bland anställda i marinen att tjänstgöra i Nato, och han tror inte att det enbart handlar om nyhetens behag.

    Styrkechefen för SNMG 1, den spanske viceamiralen Joaquin Ruiz Escagedo, har 1 200 individer under sig, varav 230 tjänstgör på Almirante Juan de Borno. Enligt honom är det i den spanska marinen attraktivt att tjänstgöra i Nato.

    – Även om vi har varit medlemmar i alliansen länge upplever jag att det fortfarande är lätt att rekrytera till uppdrag inom Nato, säger han. Det är populärt att delta. Almirante gick in i task force one i januari och kommer att stanna till juli. 

    Övriga fartyg i SNMG 1 är det tyska stödfartyget FGS Bonn, italienska fregatten ITS Luigi Rizzo, norska fregatten HNoMS Otto Svedrup och den franska fregatten FS Normandie. I styrkan ingår ytterligare en fransk fregatt, FS Aquitane, som deltar i marinövningen Vår 24 på Västkusten.  

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post

    Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

    Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

      Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

      Observera att du även behöver klicka på godkänningslänken i det bekräftelsemeddelande som kommer att skickas till din e-postadress för att slutföra prenumerationen. Vänligen kontrollera din skräppostmapp om du inte har mottagit bekräftelsemeddelandet efter att ha registrerat dig.