Senast publicerat
Senast publicerat:

Sverige drar sig ur FN-insatsen Minusma

I mars kom regeringen med det nya beskedet att Sverige ska lämna Mali inom ramen för FN-insatsen Minusma ett år tidigare än planerat.

Annica Ögren
Foto: Marcus Nilsson/Försvarsmakten

Ursprungligen skulle det svenska bidraget avvecklas under 2023 för att tas hem helt under 2024. Nu tas den hem till 30 juni 2023. 

– Våra svenska soldater i Mali har gjort och gör alltjämt ett fantastiskt jobb i en mycket utmanande och farlig miljö. Under den senaste tiden har förutsättningarna förändrats i landet men fram till att vår siste soldat är hemma bedriver vi fortsatt operationer precis som vanligt, sa generallöjtnant Michael Claesson, insatschef, i en tidigare artikel på Försvarsmaktens webbplats. 

MC_DSC_4276 (1) kopia
Michael Claesson

Beskedet kom kort efter att regeringen i februari meddelat att Sverige, liksom Frankrike, avslutar det militära bidraget inom ramen för Task Force Takuba (och för Operation Barkhane för Frankrikes del). Enligt försvarsminister Peter Hultqvist var anledningen till ett svenskt avvecklande av specialförbandsinsatsen det ”oacceptabla” beteendet från Malis regim: militärjuntan som kuppat sig till makten och inlett ett samarbete med den ryska privata militärföretaget Wagner Group (Wagnergruppen). 

– Vi kan inte förbli militärt engagerade vid sidan av ett styre vars strategi och dolda mål vi inte delar, sa försvarsminister Peter Hultqvist (S) i en intervju med TT.

Oppositionspolitiker har i debattartiklar argumenterat för att Sverige bör avsluta alla militära insatser i Mali av samma skäl som Hultqvist för fram, men också med argumentet att de svenska förbanden behövs i Sverige för återuppbyggnaden av den svenska försvarsförmågan. Även Kungliga krigsvetenskapsakademien belyste nyligen frågan ur ett militärt perspektiv på sin sajt i ett försök att nyansera debatten. 

Försvarsmakten har varit verksam i Mali sedan december 2014. Förutom bidraget med 220 soldater inom den FN-ledda insatsen Minusma bidrar Sverige med åtta soldater till EU:s träningsinsats EUTM i Mali.

Liknande läsning:
Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarsmakten har skickat upp sin första operativa militära satellit i rymden. Satelliten ska stärka Sveriges och Natos lägesbild genom egen spanings- och övervakningsförmåga i rymddomänen.

    Maria Widehed
    Spanings- och övervakningssatelliter är en förmåga med global räckvidd, vilket är allt viktigare i det nya säkerhetspolitiska läget i världen. De nya svenska satelliterna ska bidra till Försvarsmaktens och Natos lägesbild och underrättelseinhämtning för bland annat långräckviddig bekämpning.

    Foto: FMV

    Satelliten sändes upp den 3 maj från Vandenberg rymdbasen i Kalifornien med hjälp av en Falcon 9-raket från SpaceX. Försvarsmaktens nya satellit är en del av det militära rymdprogrammet som omfattar investeringar på flera miljarder kronor och innebär att en helt ny verksamhet byggs upp.

    – Vår expansion i rymddomänen har gått i rekordfart. Nu har vi en nationell förmåga och egna system på plats i rymden. Det ger oss en bättre bild av vårt operationsområde, säger flottiljamiral Anders Sundeman, Försvarsmaktens rymdchef, i ett uttalande på Försvarsmaktens webbplats.

    Satelliten är tillverkad av Planet Labs och tar högupplösta bilder från låg omloppsbana. Upphandlingen genomfördes av Försvarets materielverk, FMV .

    – Tillsammans med expertstöd från FOI har vi med mycket snäva tidsramar genomfört en upphandling av satelliter inklusive uppsändningar, där denna är den första i en serie de närmsta åren, säger Carl-Fredrik Edström, chef flyg- och rymdmateriel FMV, i en artikel hos myndigheten.

    Vid Flygstabens rymdavdelning pågår samtidigt etableringen av ett Space Operations Center, en operationsledningscentral. Därifrån ska Försvarsmakten styra satelliterna och producera en svensk rymdlägesbild.

    – Med tillgång till en egen spanings- och övervakningssatellit ökar Försvarsmakten till Natos operativa förmåga genom att bidra till alliansens samlade lägesbild och informationsinhämtning, säger Anders Sundeman i en artikel.

    Att bygga upp en svensk militär rymdförmåga har tidigare varit planerat till 2030, men utvecklingen har gått snabbare än väntat. I en intervju med Officerstidningen tidigare i vår beskrev rymdchefen Anders Sundeman hur behovet drivs av både Natomedlemskapet och utvecklingen av långräckviddiga vapensystem.

    – Våra vapensystem har allt längre räckvidd, precis som motståndarens har, så vi behöver se allt längre, sa rymdchefen då.

    Han pekade också ut Arktis som ett område där rymdbaserade sensorer får särskild betydelse, eftersom området är svårt att övervaka med traditionella system.

    FMV betonar att den första satelliten är början på en större utbyggnad av svensk militär rymdförmåga. Under de kommande åren expanderar Försvarsmakten med ett tiotal satelliter.

    – Tillsammans bygger vi upp en helt ny förmåga på i sammanhanget mycket kort tid. Den gör oss också till en bättre allierad och partner. Den bidrar till förmåga för Sverige, Nato och våra allierade, säger Carl-Fredrik Edström i ett uttalande hos FMV.

    Ur arkivet: