Senast publicerat

Senast publicerat:

Historiskt stort förtroende för Försvarsmakten

Förtroendet för Försvarsmakten bland svenska folket ökar för åttonde året i rad, enligt SOM-undersökningen 2024. Störst är ökningen bland dem under 50 år som bara under senaste året gått från 47 till 62 i förtroendebalans. Men trots att tilltron till försvarsförmågan har stärkts tror hälften av svenskarna att Försvarsmakten skulle ha svårt att försvara landet mot ett väpnat angrepp.

Karl Ydén

2025-09-23

Frågor om militärt försvar och samhällsberedskap intar idag en betydligt mer central plats i den offentliga debatten än då försvarsdelen i den nationella SOM-undersökningen för första gången etablerades år 2011. Vid den tidpunkten pågick fortfarande insatsen i Afghanistan, värnplikt och militära hot mot svenskt territorium betraktades som föråldrade koncept och Försvarsmaktens kontakt med befolkningen baserades på reklamkampanjer i syfte att ”bygga varumärke”. Allmänhetens förtroende för försvaret var begränsat och i en negativ långtidstrend. I de nationella SOM-undersökningarna fanns det före 2011 enstaka frågor om exempelvis förtroendet för försvaret – samma fråga som ställs om en rad andra myndigheter eller institutioner – och viljan att skära ned försvarsutgifterna. Med inspiration från opinionsundersökningen British Social Attitudes inkluderades från 2011 en rad ytterligare frågor om till exempel synen på olika uppgifter för försvaret, synen på att svenskar dödas och skadas i utlandsuppdrag, om det var ett riktigt beslut att skicka svensk trupp till Afghanistan, huruvida försvaret bör utveckla autonoma vapensystem med mera.

När resultaten från 2024 års SOM-undersökning nyligen publicerades har intresset för försvarsfrågor vuxit markant. ”Försvar & beredskap” har bildat en egen avdelning i den årliga SOM-antologin och antalet frågor som ställs inom området har mångdubblats jämfört med 2011. Försvaret är idag en sektor som tilldrar sig ett stort intresse och en verksamhet som debatteras på de stora debattsidorna, även av personer som inte tillhör skaran ”närmast sörjande”. Försvar av Sverige har idag intagit en plats som en allmänt erkänt viktig samhällsfråga – något som knappast kan sägas ha präglat debatten under 2000-talets inledning.

Förtroendemåttet i de nationella SOM-undersökningarna anses utgöra en samlad värdering, främst av hur viktig en verksamhet uppfattas vara, respektive hur väl verksamheten anses fungera. Ett ”ganska litet” förtroende kan därför uttolkas på olika sätt. Det kan vara uttryck för att försvaret anses vara en mycket viktig verksamhet som dock inte fungerar särskilt väl, men en lika tänkbar tolkning är att respondenten ser försvaret som ganska oviktigt men samtidigt utan nämnvärda funktionsbrister.

För femte året i rad noteras därmed försvarets mest positiva förtroendebalans i den nationaella SOM-undersökningens historia, som sträcker sig tillbaka till 1986.

Sedan 2017 års SOM-undersökning har svenskarnas förtroende för försvaret blivit större för varje år och den positiva trenden håller i sig, denna gång dock med minsta möjliga marginal. Försvarets förtroendebalans (andelen svarande som uppger stort förtroende minus andelen svarande som uppger litet förtroende) är +51 i 2024 års mätning, en uppgång med en procentenhet från föregående års undersökning. För femte året i rad noteras därmed försvarets mest positiva förtroendebalans i den nationella SOM-undersökningens historia, som sträcker sig tillbaka till 1986.

Även om försvaret de senaste åren noterat endast mindre uppgångar i förtroendebalansen utsträcker sig en positiv trend nu till åtta år och markerar ett tydligt slut på den period i början av 2000-talet då försvarets förtroendebalans i regel låg nära eller under nollstrecket – i något fall ordentligt under noll. Sett över en längre period är det uppenbart att förtroendet för försvaret har stärkts markant i relation till både polis och domstolar, de andra myndigheter som försvaret normalt främst har jämförts med.

Det inledande 2000-talets försvarspolitik med nedskärningar samt ansträngningar att stöpa om invasionsförsvaret till ett litet yrkesförsvar främst för mindre insatser utomlands vann aldrig något stort förtroende hos svenskarna, trots omfattande marknadsföring med reklamfilmer och affischering. Förtroendebalansen för försvaret låg då flera tiotals procentenheter under den för polisen respektive domstolarna.

Förtroendet för försvaret ökade i och med återgången till fokus på försvar av svenskt territorium, återaktiverad värnplikt och ökade satsningar. Nu ligger försvarsförtroendet på en högre nivå än det för domstolarna och i samma härad som polisens – en historiskt snabb uppgång i SOM-undersökningarna, utan motsvarighet bland andra myndigheter. Förklaringen till uppgången är, rimligen, att befolkningen nu bedömer försvarets verksamhet som viktigare jämfört med tidigare samt att satsningarna på försvaret gör att svenskarna dessutom har större tro på försvarets funktion och förmåga att klara av sitt uppdrag.

Liknande läsning:

I 2024 års SOM-undersökning uppger 60 procent ett mycket eller ett ganska stort förtroende för försvaret (en uppgång från 59 procent i 2023 års undersökning) medan 9 procent uppger mycket eller ganska litet förtroende (oförändrat från föregående år). Det finns, sedan några år, ingen nämnvärd skillnad i försvarsförtroende mellan kvinnor och män.

Synen på Nato färgas sannolikt till stor del av hur pålitlig amerikansk utrikespolitik uppfattas och sedan Donald Trumps tillträde som amerikansk president har värdet av Natos säkerhetsgarantier kommit att ifrågasättas på ett sätt som tidigare inte var fallet.

Tidigare uttryckte kvinnor i regel ett betydligt större förtroende för försvaret än män – en skillnad som nu helt har försvunnit. Bland kvinnor var försvarets förtroendebalans i 2024 års undersökning +50 (upp en procent jämfört med 2023 års undersökning) och bland män +52 (oförändrat från föregående år). Avseende åldersgrupper har förtroendet för försvaret ökat tydligt i de yngre åldersgrupperna (18–49 år) där förtroendebalansen +62 kan jämföras med +47 i 2023 års mätning. Samtliga andra åldersgrupper noterar ett försvarsförtroende som förvisso också är stort, men med noteringar 11–16 procent lägre (och dessutom marginellt försvagat i ett par åldersspann).

Partimässigt finns, som vanligt, en spridning avseende förtroendet för försvaret även om det senare får anses vara både utbrett och stabilt över hela den politiska skalan. Allra störst förtroende för försvaret uppger sympatisörer till Centerpartiet; 77 procent av dem uppger mycket eller ganska stort förtroende, medan endast 1 procent uppger mycket eller ganska litet förtroende (totalt +76 i förtroendebalans). Därnäst kommer Liberalernas sympatisörer med +65 i förtroendebalans, följt av sympatisörer till Moderaterna (+64 i förtroendebalans).

Minst förtroende för försvaret uppger Vänsterpartiets sympatisörer, som noterar +20 i förtroendebalans (dock en uppgång från +18 i 2023 års mätning). Sverigedemokratiska sympatisörer uppger numera ett stabilt försvarsförtroende, till skillnad från situationen ett antal år tillbaka. I exempelvis 2016 års SOM-undersökning noterade Sverigedemokraternas sympatisörer en negativ förtroendebalans på -28, att jämföra med 2024 års förtroendebalans +44. Inte bland något annat partis sympatisörer har försvarsförtroendet stärkts i samma utsträckning som hos Sverigedemokraterna – sannolikt för att många av dem tidigare ansåg att försvaret var viktigt men för svagt, och nu känner ett större förtroende i takt med att försvaret upprustats.

Sammantaget kan konstateras att svenskarnas förtroende för försvaret är på rekordnivå och omfattar alla kategorier uppdelat på kön, ålder och partisympati. Förtroendet är dock inte helt utan förbehåll. När svenskarna i en annan undersökningsfråga tar ställning till påståendet ”försvaret skulle klara av att försvara Sverige mot ett militärt angrepp” uppger 36 procent att de bedömer påståendet delvis eller helt riktigt, medan 50 procent bedömer det delvis eller helt felaktigt (14 procent anger ingen uppfattning i frågan).

Det allmänna försvarsförtroendet är således något delvis annat än förtroendet för hur försvaret ytterst skulle klara sin kärnuppgift. Samtidigt kan vi se att det även i denna fråga finns en trend mot ökat förtroende; 2021 uppgav 23 procent att de delvis eller helt instämmer med påståendet att försvaret skulle klara av att försvara Sverige medan 60 procent bedömde detta som helt eller delvis felaktigt.

Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 följdes av en snabb och kraftig opinionsförskjutning i frågan om huruvida Sverige skulle söka medlemskap i Nato. Andelen av befolkningen som ställde sig positiv till ett svenskt Natomedlemskap mer än fördubblades, från 29 till 64 procent mellan 2021 och 2022, samtidigt som andelen svenskar med motsatt åsikt mer än halverades, från 29 till 14 procent. Från ett jämviktsläge blev opinionen på rekordtid klart Natopositiv. Under den utdragna process då Turkiet och Ungern vägrade ratificera Sveriges Natoansökan minskade dock det svenska folkets förtroende för Nato. 2022 uppgick förtroendebalansen för Nato till +37, och år 2023 uppgick den till +29. I 2024 års SOM-undersökning, efter cirka ett halvårs Natomedlemskap, har förtroendet åter ökat till +38. Detta innebär ett hyggligt stort förtroende, om än långt svagare än förtroendet för det svenska försvaret.

Män uppger ett något större förtroende än kvinnor för Nato (förtroendebalans +41 respektive +36). Natoförtroendet är betydligt mer politiserat än försvarsförtroendet. Bland riksdagspartiernas sympatisörer noterar de klassiska borgerliga partierna störst Natoförtroende (Liberalerna +68, Moderaterna +67, Centerpartiet +53 respektive Kristdemokraterna +44). Bland de rödgröna partisympatisörerna är Natoförtroendet störst bland Socialdemokraterna (+41) och Miljöpartiet (+30). Vänsterpartisympatisörer uppger däremot en negativ förtroendebalans för Nato (-24). Förtroendebalansen för Nato bland Sverigedemokraternas sympatisörer uppgår till +30.

Synen på Nato färgas sannolikt till stor del av hur pålitlig amerikansk utrikespolitik uppfattas och sedan Donald Trumps tillträde som amerikansk president har värdet av Natos säkerhetsgarantier kommit att ifrågasättas på ett sätt som tidigare inte var fallet. Den senaste SOM-undersökningen genomfördes innan Donald Trump åter tillträdde som president och det återstår att se om kommande undersökningar kommer att visa ett minskande förtroende för Nato.

Fakta

SOM-undersökningen

SOM-undersökningen (samhälle, opinion, medier) har genomförts varje år sedan 1986 av SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Enkäten skickas ut till över 30 000 slumpmässigt utvalda personer mellan 16 och 90 år. Frågorna i enkäten är framtagna av SOM-institutet, ofta i samarbete med forskare eller offentliga organisationer. Ungefär hälften av de som får enkäten väljer att delta i undersökningen.

Källa: SOM-institutet/Göteborgs universitet

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Ämnen i artikeln: SOM-undersökning

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

Mer materiel till dykverksamheten – men personalbristen består

Mest läst:

Aktuellt /

Jämställdhet

Noak utreds – årets konferens nära att ställas in

Aktuellt /

Armén

Hundratals miljoner saknades i arméns planering

Intervju /

Försvarsdebatt

Taktisk: ”Jag vill att myndigheten ska bli bättre”

Aktuellt /

Arbetsskador

Fortsatt problem med skaderapporteringen – tio år efter bytet till Prio

Intervju

Försvarsdebatt

Taktisk: ”Jag vill att myndigheten ska bli bättre”

Det började som en blogg om personlig utrustning. Idag är kontot Taktisk ett forum för försvarsdebatt och en informationskanal för många anställda i Försvarsmakten – och ett av de mest omdiskuterade. Officerstidningen har träffat personen bakom kontot för ett samtal om anonymiteten, informationsvakuumet som han upplever i myndigheten och anklagelserna om desinformation.

Josefine Owetz

2026-10-27

Nästan varje vecka kommer det in tips. Ibland handlar det om en ny skrivelse, ett beslut eller en publikation som någon vill ska nå ut till de anställda i Försvarsmakten.

– Ofta är det människor som är lite längre upp i hierarkin som hör av sig och tipsar om sådant som de tror kan vara bra för andra att känna till. De skriver att ”nu har vi kommit ut med den här, kan du pusha för den?”, säger mannen bakom kontot Taktisk, som vill vara anonym.

Vi träffas på ett konditori någonstans i Sverige. Han har varit yrkesmilitär sedan 2007 och i mer än femton år har han skrivit om Försvarsmakten. Idag har han omkring 22 000 följare på Instagram och runt 9 000 på X. Själv ser han på genomslaget med blandade känslor.

Jag är väldigt ambivalent till den roll och maktfaktor det kanske har blivit. Helst hade jag nog sett att det inte blivit så.

– Det har vuxit bortom vad jag trodde att det skulle bli. Jag är väldigt ambivalent till den roll och maktfaktor det kanske har blivit. Helst hade jag nog sett att det inte blivit så.

Det började 2009, när han startade en blogg om personlig utrustning. Frågan var aktuell på grund av insatserna i Afghanistan, men han tyckte att de stora försvarsbloggarna vid den här tiden mest skrev om strategiska frågor och försvarspolitik.

– Jag upplevde att det fanns ett informationsvakuum vad gäller personlig utrustning. Diskussionen var het då, mycket kopplat till Afghanistan. Jag köpte mycket utrustning själv och använde den i tjänsten, så jag började skriva om det. Sedan började jag skriva om fysisk träning, ledarskap och andra frågor som intresserade mig.

Idag spänner ämnena som avhandlas på kontot brett: från löner och villkor till materielfrågor och personalförsörjning, vidare till tystnadskultur, militär etik och lärdomar efter olyckor. På senare år har ämnen som drönare, AI och rysk informationspåverkan varit återkommande. På bloggen skriver han längre och mer resonerande texter, medan han på Instagram delar aktuella nyheter och tips på handlingar att läsa, håller frågestunder och lägger upp memes om livet i myndigheten.

– Jag har velat ha kontot som en plattform för att sprida information, för jag upplever att informationsdelgivningen generellt sett inte fungerar särskilt bra i myndigheten. Längst ner på pluton- och kompaninivå sitter man inte i Emilia varje dag och då missar man mycket. Jag vill också att kontot ska ge möjlighet för den lilla soldaten och sjömannen att få ventilera.

Han har ofta frågestunder där följare skriver in frågor eller tar tillfället i akt att lyfta aktuella spörsmål. Det senaste året har det återkommande varit inlägg om arbetsmiljöproblem på flera organisationsenheter, där namn på förbanden och de berörda förbandscheferna har publicerats.

Hur avgör du vad som ska publiceras?

– Det första jag kollar är om jag kan styrka något, helst med handlingar. Sedan vilken nivå som individen befinner sig på. Soldater och anställda på lägre nivåer ger jag mig aktivt inte på. Jag attackerar inte heller personen, utan tjänsteställningen. Är du förbandschef och saker händer på ditt förband är du ansvarig.

Många av tipsen som skickas in publiceras aldrig, eftersom det inte går att bekräfta eller sannolikt är skyddsvärt, berättar han. Felaktigheter som upptäckts korrigeras, och om någon berörd ber att ett inlägg ska tas bort gör han i regel det.

Kontot har ibland anklagats för att sprida desinformation. Vad säger du om det?

– Desinformation är att avsiktligt vilseleda. Det gör jag inte. På sin höjd är det missinformation, att jag har missförstått något. Det har jag gjort ibland, och då reviderar jag alltid, säger han och fortsätter:

– Jag vill att myndigheten ska bli bättre, det är därför jag är kritisk. Hade jag inte brytt mig hade jag kunnat skita i det.

Han har sedan starten valt att vara anonym. Frågan om vem som ligger bakom kontot har gäckat många i myndigheten genom åren. Några kollegor och hans närmaste chefer vet att det är han som driver Taktisk, andra har listat ut det. Men anonymiteten fyller en viktig funktion, menar han.

– Folk har mycket lättare att prata med någon de inte känner. Samtidigt skyddar anonymiteten andra runt omkring mig. Det finns tendenser att man vill ta reda på vem som känner mig eller vem som har pratat med kontot. Så länge ingen vet vem jag är kan det inte heller drabba någon annan.

Han har själv inte drabbats, men har fått återberättat hur vissa chefer ute på förbanden har samlat sin personal och sagt att de inte får prata med Taktisk. Han har också vid flera tillfällen fått höra berättelser från anställda som har blivit utskällda när någon händelse från det egna förbandet har kommit ut på kontot.

– Vi borde ha kommit längre i att förhålla oss till att det finns ett konto där det skrivs saker. Som statlig myndighet måste vi kunna stå för det vi gör, utan att skälla ut folk och säga åt dem att vara tysta. Det gynnar ingen. Men detta är lokala initiativ, inget som kommer från Försvarsmakten centralt.

Vem tror folk att du är?

– Det finns de som tror att jag sitter på Högkvarteret och de som tror att jag sitter på någon form av stab. Gissningarna om vilken försvarsgren jag tillhör varierar också. Vissa tror att jag är en kvinna, att jag är mycket äldre än vad jag är, andra att jag är yngre. Det beror på vem man frågar.

År 2023 bestämde han sig för att lägga ner kontot. Han hade tröttnat. Det höll i några månader, tills frågan om personlig utrustning väckte lusten igen. Det senaste året har han dragit ner på tiden han lägger på kontot och en del av fritiden går istället till projektet Lumos, ett AI-baserat verktyg som han har skapat för öppen informationsinhämtning och som vem som helst kan ladda ner.

Det kommer inte ut någonting till förbanden, och jag vet att det sitter folk med sina mobiltelefoner överallt och försöker göra saker. Så jag tänkte: vad kan jag göra? Förhoppningsvis kan detta vara ett steg till en OSINT-förmåga i Försvarsmakten.

Bakgrunden är kriget i Ukraina, som enligt honom har visat att öppna källor är viktiga på alla nivåer i en modern försvarsmakt. OSINT, som står för Open Source Intelligence, syftar på processen att samla in och analysera information från öppna källor. Lumos samlar nyheter och uppgifter från flera källor, översätter ryska och ukrainska inlägg och tar fram dagliga sammanfattningar av läget det senaste dygnet. Flödet domineras av rapporter från Ukraina, men verktyget bevakar också Mellanöstern, kinesisk militär, cyber, maritim säkerhet, drönare och rymden.

– Lumos kommer egentligen ur en frustration. I så många år har vi inte haft en strukturerad OSINT-förmåga i Försvarsmakten. Det kommer inte ut någonting till förbanden, och jag vet att det sitter folk med sina mobiltelefoner överallt och försöker göra saker. Så jag tänkte: vad kan jag göra? Förhoppningsvis kan detta vara ett steg till en OSINT-förmåga i Försvarsmakten.

Det nya verktyget och att ta del av innehållet på bloggen är gratis, men den följare som vill har möjlighet att skänka honom en slant. Bidragen går enligt honom till kostnader för webbhotellet, att betala för de handlingar han begär ut från Försvarsmakten och till energidryck. Men det är inga större summor han får in, och det är inte heller en drivkraft i arbetet med kontot.

– Jag tror inte att det blir roligare av det. Tiden är egentligen inte faktorn heller. Det är mer att motivationen ibland tryter. Pengarna är bara skönt för att kunna plana ut vissa kostnader som jag har kopplat till kontot.

Det han saknar i försvarsdebatten idag är fler debattörer som tar plats. Det finns nischade konton inom en del områden, men han hade hoppats att de skulle vara fler vid det här laget.

– Jag skulle vilja ha en flora av kunskapsbärare som sprider kunskap publikt och vågar ta diskussionen. Experter som säger: jag kan de här grejerna, och jag tycker att det här är ett felaktigt val. Det behövs som en motpol till undermåliga beredningar.

Varför det inte har blivit så vet han inte. Kanske är det jantelagen, kanske tidsbrist. Men behovet är som störst just nu, menar han, när Försvarsmakten växer, utvecklar nya förmågor och allt ska göras på en gång.

– Det pratas mycket om innovation. Men innovationen kommer inte bara för att vi säger det, eller för att vi döper något till ett experimentkontor. Den bygger på att folk faktiskt tar sig tid att sätta sig ner och fundera: gör vi det här på rätt sätt?

Ibland står man och skriker in i en vägg.

Själv är han inne i en liten dipp, berättar han, och frågar sig ibland om kontot har spelat ut sin roll.

– Ibland står man och skriker in i en vägg. Men jag vet att det jag skriver läses högt upp i Försvarsmakten, och även på Försvarsdepartementet. Jag tror att jag har uppnått det mesta jag kunnat tänka mig med mitt konto.

Ämnen i artikeln: Försvarsdebatt

Ur arkivet:

Aktuellt /