Senast publicerat
Senast publicerat:

Oklart om personer som har tjänstgjort i Ukraina kan återanställas i Försvarsmakten

Intresset för att åka till Ukraina för att delta i kriget verkar relativt litet, enligt Säpo. Försvarsmakten har inte någon statistik på hur många anställda som har sagt upp sig för att åka till Ukraina. Det är också oklart hur myndigheten ställer sig till att återanställa personer som har tjänstgjort i Ukraina.

Redaktionen
TT
Hur Försvarsmakten ställer sig till att återanställa en som avslutat sin anställning, åkt till kriget i Ukraina som frivillig och sedan söker anställning i myndigheten igen, är i dag inte helt klart.

Det finns inga officiella siffror på antalet svenska medborgare som åkt till Ukraina för att delta i kriget på ett eller annat sätt. Enligt Säkerhetspolisen, Säpo, har man sett ett begränsat intresse för Ukrainakriget, bland de aktörer som Säpo följer utifrån sitt uppdrag.

– Då har det främst handlat om personer inom högerextrema kretsar, säger Fredrik Hultgren-Friberg, presstalesperson på Säpo.

Jämförelsevis såg Säpo ett betydligt större intresse från svenska medborgare att resa ner och slåss för IS i Syrien. Den informationen ska också förstås mot att Säpo enbart intresserar sig för personer som reser till eller återvänder från konfliktområden utifrån deras eventuella avsikt och förmåga att begå terroristbrott, eller som på andra sätt kan komma att utgöra ett säkerhetshot mot Sverige eller svenska intressen, förklarar Fredrik Hultgren-Friberg.

Fredrik_Hultgren_highres
Fredrik Hultgren- Friberg, presstalesperson på Säpo.

Hur många av Försvarsmaktens anställda som har sagt upp sig och rest till Ukraina är också oklart. Myndigheten för ingen data på orsaker till eventuella uppsägningar, enligt Försvarsstabens kommunikationsavdelning. 

Trots att svenska politiker sagt att ”Ukrainas sak är vår” efter att Ryssland påbörjade sin fullskaliga invasion av Ukraina, är situationen inte som när Finlands sak var vår 1939. Då fattade den svenska regeringen ett beslut om att sätta upp en frivilligstyrka till finska vinterkriget. Enligt svensk lag (Svensk författningssamling 1996:930, sjunde paragrafen) får den som är anställd i Försvarsmakten inte utan tillstånd från regeringen tjänstgöra vid en utländsk försvarsmakt. Men hur Försvarsmakten ställer sig till att återanställa en som avslutat sin anställning, åkt till kriget i Ukraina som frivillig och sedan söker anställning i myndigheten igen, är i dag inte helt klart.

Liknande läsning:

– Det är jättesvårt att bedöma och inget som i dag har prövats, säger Oscar Nelson, pressekreterare på Försvarsmakten. 

» Alla är välkomna att söka till Försvarsmakten igen, sedan får man gå igenom anställningsprocessen som gäller för den specifika tjänsten. Det finns aldrig några garantier för att man får jobbet. «

Det finns ett fall som anmäldes till Försvarsmaktens personalansvarsnämnd, Fpan, i september förra året. Då skrev en förbandschef en hemställan om att pröva möjligheten att skilja en soldat från anställning, eftersom att soldaten hade stridit i Ukraina. Men då soldaten själv valde att säga upp sig hann frågan aldrig prövas i nämnden.

– Alla är välkomna att söka till Försvarsmakten igen, sedan får man gå igenom anställningsprocessen som gäller för den specifika tjänsten. Det finns aldrig några garantier för att man får jobbet. Nästan alla tjänster inom Försvarsmakten kräver säkerhetsprövning där mycket av det man gjort i livet kommer att analyseras. Hur en tjänstgöring inom till exempel Ukrainas försvarsmakt påverkar får säkerhetsprövningen avgöra, säger Oscar Nelson.

Oscar Nelson
Oscar nelson, pressekreterare Försvarsmakten.

Lars Fresker, förbundsordförande för Officersförbundet, anser att det är förtjänst och skicklighet som ska utgöra grunden för en anställning i Försvarsmakten.  

– Vi har inte fått några signaler på att det här inte görs på ett öppet och korrekt sätt, säger han och fortsätter: 

– Det ingår att man säger upp sig innan man åker i väg och gör formellt rätt för sig. Att exempelvis begära tjänstledigt för något annat och sedan åka till Ukraina kan åsamka förtroendeskada som arbetsgivare kan se på ett negativt sätt, säger Lars Fresker.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Värnpliktiga är kraftigt överrepresenterade i Försvarsmaktens arbetsskadestatistik, och bland kvinnliga rekryter syns även en viss skadeökning. Samtidigt har myndigheten inte lyckats lösa problemen med rapportering och analysering av arbetsskador som uppstod när avvikelserapporteringen fördes över till Prio för tio år sedan.

Linda Sundgren
Värnpliktiga soldater med packning och kamouflage på led under en fältvecka.
Värnpliktiga står för majoriteten av arbetsskadeanmälningarna i Försvarsmakten. Bland kvinnliga rekryter syns dessutom fler stressfrakturer än tidigare, visar årets arbetsskaderapport.

Foto: Anders Wiklund/TT

År 2025 inkom 3 257 anmälningar om arbetsskada till Försvarsmakten. Enligt generalläkaravdelningen vid Försvarsstabens stödenhet som sammanställer skadestatistiken brukar det vara en eftersläpning i rapporteringen på runt 500 ärenden. Om det stämmer även i år kommer det totala antalet rapporter att hamna på cirka 3 700, vilket är i nivå med året innan. Det som sticker ut i resultaten är den stora mängden skador bland värnpliktiga. De står för drygt 60 procent av alla anmälningar, trots att de bara utgör tio procent av de tjänstgörande.

– Jag tror att det beror på att vi är väldigt duktiga på att rapportera allt när det handlar om värnpliktiga. Både riktigt allvarliga skador, men också sådana som rapporteras i förebyggande syfte. Det kan bero på att man kan få ersättning från Kammarkollegiet för skador man ådragit sig under värnplikten. Däremot betalas det inte ut mer från Kammarkollegiet idag jämfört med tidigare, säger Försvarsmaktens generalläkare Claes Ivgren.

Vi hade en större andel belastningsskador av en sort som vi inte sett tidigare hos kvinnliga värnpliktiga.

Andelen arbetsskador bland värnpliktiga har varit relativt konstant de senaste åren. En liten ökning syns dock bland kvinnor som stod för en något större andel av skadorna jämfört med året innan.

– Vi hade en större andel belastningsskador av en sort som vi inte sett tidigare hos kvinnliga värnpliktiga. Det handlar om stressfrakturer, alltså skador som uppstår för att man burit eller belastat kroppen på ett sätt över tid som kroppen inte kunnat hantera fysiologiskt. Det har uppstått förändringar i benvävnaden och i vissa fall spontana frakturer, alltså att ett ben har gått av, säger Claes Ivgren.

20180118_Bezmah01_Porträtt_Claes_Ivgren_044

Claes Ivgren

Försvarsmaktens generalläkare

Utöver det totala antalet skador i Försvarsmakten ger årets arbetsskaderapport ytterst knapphändig information om skadeläget bland anställda i myndigheten. År 2015 överfördes Försvarsmaktens arbetsskaderapportering till stödsystem Prio och sedan dess har det varit problem med underrapportering, felaktigt kodade skador och analyser. Årets rapport var flera månader försenad och innehåller minimalt med information. Varken skadetyp, var eller i vilka sammanhang som skadorna inträffar eller den drabbades befattning, grad eller ålder redovisas.

– Huvuddelen av underlaget är ackumulerat på ett sätt som gör att jag inte känner mig absolut trygg med att vi inte har fått in allt det som har hänt. Vi vet att vi har alla allvarliga fall, för där har vi Arbetsmiljöverkets och Försäkringskassans underlag. Men jag är inte säker på att vi täcker en helhet, säger Claes Ivgren.

Nu är det tio år sedan Försvarsmakten presenterade en fullständig arbetsskaderapport. Hur ser du på det?

– Jag tycker inte att det är okej. Vi behöver ha ett system som vi kan lita på, som är enkelt att hantera och där vi med stor noggrannhet kan följa utvecklingen i organisationen. När verksamheten accelererat som den gjort de senaste åren och vi växer så fort som vi gör är det jätteviktigt att kunna följa skadeutfallet, säger Claes Ivgren.

Jag tycker inte att det är okej. Vi behöver ha ett system som vi kan lita på.

Arbetsskaderapporterna ska ligga till grund för det skadeförebyggande arbetet i myndigheten. Om arbetsgivaren inte vet hur skadeläget ser ut är det svårt att vidta rätt åtgärder och att mäta effekten av det som görs.

– Om vi hade haft en väldigt stringent rapportering hade vi kunnat komma med förslag som syftar till att ändra på verksamhet som vi ser genererar skador. Men det förutsätter att rapporten är detaljerad och noggrann och att vi känner trygghet med att vi har allting med i rapporteringen. Tyvärr saknas det fortfarande, tio år efter införandet, säger Claes Ivgren.

Tidigare följdes skadeutvecklingen inom vissa områden särskilt noga på grund av den stora risken för skador. Ett sådant fokusområde var hörselskador, men inte heller de finns med i årets rapport.

– Vad gäller hörselskador finns det säkert ett bra underlag bland årets anmälningar, men den kompetens som tidigare hanterade de rapporterna har slutat i Försvarsmakten. Det är alltså brist på kompetens som lett till att vi inte har genomfört någon djupare analys av det skadeområdet. Jag vet att man håller på att rekrytera en ny arbetsmiljöingenjör vid Försvarsmedicincentrum i Göteborg, men tjänsten är inte tillsatt ännu, säger Claes Ivgren.

Tyvärr saknas det fortfarande, tio år efter införandet.

Enligt Claes Ivgren arbetar Försvarsmakten vidare med att försöka komma tillrätta med arbetsskaderapporteringen:

– Det har ju varit känt länge att Prios avvikelsesystem fungerar sisådär. Vissa är jätteduktiga på att rapportera, andra tycker att det är för trassligt. Ett förbättringsarbete pågår och jag tror att det snart ska vara slutfört, men det är inte vi utan Försvarsstabens stödenhet som ansvarar för det.

Claes Ivgren säger att han skulle vilja ta arbetsskadearbetet ett steg längre. Hans förslag är att all personal i myndigheten ska få tillgång till Försvarshälsan:

– Om personalen går till Försvarshälsan när något inträffar och får sin skada bedömd och journalförd i Försvarsmakten, skulle vi få ett bättre grepp om det fysiska och psykiska måendet. Vi skulle dessutom få ett bättre underlag för arbetsskaderapporten. Det är något jag arbetar för, men inte nått hela vägen fram med ännu.

Utöver de arbetsskador som redovisas i Försvarsmaktens arbetsskaderapport finns ett antal svåra arbetsskador och allvarliga tillbud som anmäls direkt till Arbetsmiljöverket och som inte ingår i Försvarsmaktens arbetsskadestatistik. År 2025 var det 129 fall, varav två dödsfall. Det var 29 ärenden fler än året innan.

Ur arkivet: