Elektromagnetisk strålning stör kommunikation

Solceller och trådlös laddning av elbilar kan störa ut radioenheter och signalspaningssystem i Försvarsmakten med allvarliga konsekvenser som följd, visar en utredning. Men med noggrann planering och bra utrustning minskar problemen.

Elektromagnetiska signaler från solcellsanläggningar, trådlös laddning av elbilar och elektrifierade vägar kan störa den utrustning som Försvarsmakten använder för att kommunicera.

Genom att mäta den elektromagnetiska strålning som solcellsanläggningar avger har man kunnat konstatera att den typen av installationer kan störa militär elektronisk utrustning som exempelvis radiosamband, flygradio och signalspaning.

– Solcellsanläggningar har förmåga att störa ut alla typer av radiosändningar och mottagningar och att farliga situationer uppstår i samband med det kan inte uteslutas. Det kan handla om en pilot som inte når fram med sitt anrop eller skjutledare som inte kan sända varningsmeddelanden via sin radio, säger major Anders Broberg, stabsofficer och ansvarig utredare på Högkvarteret.

Vilken total inverkan solcellsanläggningar har haft på Försvarsmaktens verksamhet fram tills i dag går inte att avgöra och vissa störningar kan inte offentliggöras, säger Anders Broberg. Men han konstaterar att det under åren inträffat ett antal fall med störningar på olika typer av utrustning. 

– Det är som när man har dålig täckning på mobilen, man vet sällan varför det inte fungerar bara att det inte gör det. Och hur löser man det? Jo, man flyttar på sig. Den som är skjutledare springer bort till nästa vägskäl för att testa om det fungerar bättre där. En pilot som inte når fram med sitt meddelande första gången prövar igen. Då har han förmodligen hunnit förflytta sig någon kilometer och kanske kommit ut ur störområdet. 

Användandet av solceller i samhället har ökat kraftigt de senaste åren. För tre år sedan fanns det cirka 15 000 solcellsanläggningar i Sverige. Året därpå runt 25 000 och i fjol omkring 44 000 anläggningar. Förtätningen av anläggningar gör det svårare att komma undan de områden som kan omfattas av störningarna och fortsätter ökningen kan man till slut hamna i en situation där störningarna blir svåra att undvika. 

– Vi kan komma till en punkt där det inte går att flytta på sig för att få kontakt därför att man då kommer in i nästa påverkade område. Men det handlar inte bara om antalet anläggningar. Hur stora problemen blir beror också på anläggningarnas kvalitet och hur de är placerade, säger Anders Broberg. 

» Anläggningen i Skövde emitterade betydligt mindre elektromagnetisk strålning än den på Gotland, och det var ingen slump. «

I undersökningen, som genomfördes under ledning av Försvarsmakten och Elsäkerhetsverket, har mätningar genomförts vid två olika solcellsanläggningar; en på Gotland och en i Skövde. Resultaten visar på stora skillnader mellan de båda anläggningarna. 

– Anläggningen i Skövde emitterade betydligt mindre elektromagnetisk strålning än den på Gotland, och det var ingen slump. I Skövde hade Fortifikationsverket ställt hårda krav på att anläggningen inte skulle störa och det hade leverantören lyckats uppfylla. Med den typen av anläggningar kan problemen minimeras, säger Anders Broberg.  

Även placeringen av anläggningarna har betydelse. Solcellsanläggningar som etableras i områden där Försvarsmakten har verksamhet kan skapa problem, även om utrustningen håller hög kvalitet. 

– Vid exempelvis signalspaning på långt håll är placeringen helt avgörande. Om något ligger mittemellan den spanande enheten och den enhet de lyssnar efter blockeras signalen, säger Anders Broberg. 

Anders Broberg, FM, 2021-2
Anders Broberg

Att det finns en risk för den här typen av störningar är känt sedan länge och enligt regelverket ska Försvarsmakten tillfrågas innan solcellsinstallationer genomförs då de är bygglovspliktiga och inom områden av riksintresse för totalförsvaret. Men många anläggningar är inte bygglovspliktiga enligt dagens regelverk konstaterar Anders Broberg och säger att kunskapen om vilka regelverk som gäller varierar. 

– De stora bolagen kan vara jätteduktiga och konsulterar oss innan de påbörjar en installation, men om du köper din utrustning på nätet och anlitar din lokala elektriker fungerar det inte alltid på samma sätt. 

Utöver solcellsanläggningar kan även andra system som avger elektromagnetisk strålning påverka Försvarsmaktens utrustning. Däribland trådlösa laddningssystem för elbilar och elektrifierade vägsträckor. Än så länge är problem från den här typen av källor begränsade, men kan komma att växa med en ökande elektrifiering på våra vägar. Under våren har mätningar av elektrifierade vägar genomförts, berättar Anders Broberg. 

– Men elvägar kan inte bara störa vår verksamhet utan all kringliggande elektronisk utrustning och systemen i elbilar kan till och med störa ut varandra. Det här är snarast ett samhällsproblem än ett bekymmer specifikt för Försvarsmakten. 

Fakta

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Bristen på officerare har fått Försvarshögskolan att öppna upp för ytterligare en antagningsomgång till Officersprogrammet med start i höst. Målet är att 300 kadetter ska påbörja utbildningen efter sommaren.
Examensceremoni för 228:e kursen på Officersprogrammet i juni 2023.

Under den ordinarie anmälningsperioden till Officersprogrammet mellan december och januari fick Försvarshögskolan in 1 317 ansökningar, vilket var ett rekordstort antal. Ungefär 1 000 av dessa sökande har de behörigheter som krävs för fortsatt antagningsprövning på Plikt- och prövningsverket, enligt Försvarshögskolan. 

Men behovet av nya officerare är stort och därför beslutade man att öppna en sen antagning mellan den 2–4 april.

– Vi gjorde det här av två anledningar. Dels ville vi ge dem som går värnpliktsutbildningen en chans att söka nu när de fått lite mer tid att tänka efter vad de vill. Dels är behovet av nya officerare så pass stort att vi behöver fler sökande, säger generalmajor Anders Callert, vicerektor vid Försvarshögskolan.

Under de två dygn som antagningen var öppen inkom 82 ansökningar. Majoriteten av de sökande har gymnasiekompetens men ganska många behöver komplettera med militär utbildning, enligt Anders Callert.

» Vi kan konstatera att det var ganska få av dem som gör värnplikt nu som sökte, de stod för runt 30 procent av ansökningarna. «

– Vi kan konstatera att det var ganska få av dem som gör värnplikt nu som sökte, de stod för runt 30 procent av ansökningarna. Målsättningen med den sena antagningen var att få ytterligare 50 behöriga. Men ingen av dem som sökte under den ordinarie antagningsperioden kommer att petas för att vi genomför en sen antagning. Öppnar man upp för en sen antagning måste de som sökt tidigare beredas plats.

Försvarsmakten är i behov av fler officerare för att kunna växa och för det krävs ett ökat intag på Officersprogrammet. Anders Callert säger att målet är att det 300 kadetter ska påbörja studier vid Militärhögskolan Karlberg när höstterminen drar i gång.

– 300 är inget tak utan ett golv. Det finns begränsningar för hur många kadetter som förbanden kan ta emot under den praktiska delen av utbildningen, men vi behöver komma bort från tänket om ett tak. Annars kommer vi aldrig att nå målet.

» Vi behöver komma bort från tänket om ett tak. Annars kommer vi aldrig att nå målet. «

Har inte också Försvarshögskolan begränsningar i hur många kadetter som kan beredas plats?

– Klart att det finns begränsningar, men nu ställer vi om för att kunna ta emot fler elever. Vi behöver bli mer personaleffektiva och se om det finns sätt att ta emot fler elever med den personal vi har samtidigt som kvalitén på utbildningen bibehålls. Många som jobbar här känner att det är utmanande, men vi måste svara upp mot det som Försvarsmakten beställer, säger Anders Callert.

Hur många av det totala antalet sökande till Officersprogrammet 2024 som är behöriga är ännu oklart.

FAKTA

Behörighet till Officersprogrammet
För att bli antagen till Officersprogrammet krävs grundläggande behörighet för högskolestudier, godkänd militär grundutbildning, godkända medicinska krav, godkända fysiska tester och intervjuer hos Plikt-och Prövningsverket samt svenskt medborgarskap och godkänd säkerhetsprövning.

Källa: Försvarshögskolan. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Under onsdagen hölls en dopceremoni för Sveriges nya signalspaningsfartyg HMS Artemis i Karlskrona. I närtid kommer besättningen att kasta loss för sitt första signalspaningsuppdrag. HMS Artemis efterträder HMS Orion, som efter 40 år till havs går i pension.
I närtid kommer HMS Artemis att kasta loss för sitt första skarpa underrättelseuppdrag. Foto: Cecilia Lindberg/Försvarsmakten

Marinens nyaste fartyg har blivit döpt. Dopceremonin av HMS Artemis skedde den 3 april i örlogshamnen i Karlskrona. Bland hedersgästerna fanns marinchef konteramiral Ewa Skoog-Haslum och Björn Lyrvall, generaldirektör för Försvarets radioanstalt, FRA, som var den som förrättade dopet.

– Med Konungens gillande ska ditt namn vara HMS Artemis Må lycka och framgång följa dig på haven och må du bli en stark länk i vårt försvar, sa han i samband med att namnskylten avtäcktes, skriver Försvarsmakten i en artikel på myndighetens webbplats.

HMS Artemis ersätter HMS Orion, som har utgjort plattform för FRA:s signalspaning i Östersjön i drygt 40 år.

» Marina traditioner är viktiga för oss. Våra fartyg är med oss länge, ibland har flera generationer personal fått tjänstgöra på samma skrov. «

Marinchef Ewa Skoog Haslum höll ett tal i samband med ceremonin:

– Marina traditioner är viktiga för oss. Våra fartyg är med oss länge, ibland har flera generationer personal fått tjänstgöra på samma skrov. Därför är tillfällen som detta, som både ger ett avslut och en början, viktiga. De ger perspektiv och en punkt att förhålla sig till när vi ser tillbaka och spejar framåt, sa hon i sitt tal enligt Försvarsmaktens artikel.

Fartyget beställdes av leverantören Saab Kockums 2017. Leverans till Försvarets materielverk och Försvarsmakten var planerad till 2020, men projektet har varit drabbats av flera förseningar, bland annat på grund av ekonomiska svårigheter hos den polska underleverantören samt av pandemin.

”Det nya fartyget har bättre manöveregenskaper och kommer att ge Försvarsmaktens och FRA:s personal en bättre boendemiljö ombord. Dessutom har hennes elektromagnetiska kompabilitet, eller EMC-egenskaper, förbättras”, skriver FMV i en artikel. Det innebär att nivån av störande signaler som fartyget ger ifrån sig har begränsats. 

Vid dopceremonin på onsdagen närvarade inbjudna gäster, marinens musikkår och besättningen på det nya signalspaningsfartyget. HMS Artemis kommer i närtid att gå till sjöss och göra sin första skarpa underrättelseinhämtning, skriver Försvarsmakten. 

HMS Artemis ingår i Första ubåtsflottiljen. Besättningen tillhör marinen och personalen från FRA utför signalspaningsarbetet. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Försvarets materielverk, FMV, har tecknat kontrakt med Saab och GKN Aerospace på konceptstudier om framtidens stridsflyg. Studien ska ge underlag till ett kommande beslut om hur Sveriges stridsflygförmåga ska se ut efter 2040.
Stridsflygplanet Jas 39 C/D vidmakthålls bortom 2030 parallellt med vidareutveckling och införande av Jas 39 E. Foto: Saab.

Försvarets materielverk, FMV, har tecknat kontrakt med Saab och GKN Aerospace för en konceptstudie om framtidens stridsflygförmåga. Arbetet görs inom programmet ”Vägval stridsflyg” och syftet med studien är att ge underlag till ett kommande beslut om vägval för hur man ska tillgodose materielförsörjning av stridsflygförmåga efter 2040.

– Detta är ett viktigt steg för att tydliggöra teknikval och kommersiella handlingsalternativ inför beslut om hur framtidens stridsflygförmåga ska försörjas med materiel. Med hänsyn till de långa utvecklingstiderna, och besluten som behöver tas, är det bra att arbetet påbörjas nu. Det är också naturligt att flygindustrin deltar med sin kunskap i den här fasen, säger Lars Helmrich, chef för verksamhetsområde Flyg och rymd på FMV, i en artikel på myndighetens webbplats.

» Detta är ett viktigt steg för att tydliggöra teknikval och kommersiella handlingsalternativ inför beslut om hur framtidens stridsflygförmåga ska försörjas med materiel. «

Saab kommer att samarbeta med FMV, Försvarsmakten, Totalförsvarets forskningsinstitut. Verksamheten i programmet omfattar bland annat kunskapsuppbyggnad för att kunna analysera och värdera verksamheten, studier och systemkoncept samt att ta fram en övergripande kravbild.

”Vidare ska verksamheten säkerställa nationell industriell kapacitet och kunnande genom studier, teknikutveckling och förberedelser för markbaserade och flygande demonstratorer”, skriver FMV i artikeln.

Beställningen är en del av FMV:s åtagande i enlighet med det regeringsbeslut från 6 juli 2023 som rör konceptstudier om framtida stridsflyg. Kontraktsperioden för arbetet i studien är 2024-2025.

Försvarsmakten har tidigare betonat behovet av att göra ett vägval avseende framtida materielförsörjning av stridsflyg senast 2030, för perioden efter 2040. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post