Senast publicerat
Senast publicerat:

Många brister att åtgärda för jämställd materiel

Mammauniform och mensskydd till värnpliktiga. Det är två av ett 60-tal åtgärder som ska bidra till en mer jämställd materiel­försörjning i Försvarsmakten. Förändringar i materiel­inköp och bättre avvikelsehantering utlovas också.

Maria Widehed
Joel Thungren / Försvarsmakten
De åtgärdsområden som fastställts i projektgruppens handlingsplan handlar bland annat om passform, tillgänglighet och förändringshantering.

– Vi visste att materielen var ett problem för jämställdheten, men det visade sig att det inte var en käpp i hjulet som skulle ryckas ut, utan en hel cykel som gick i sand och lera, säger projektledare Per Öster.

Sedan kvinnor 1989 fick tillträde till samtliga befattningar i Försvarsmakten har de anpassningar som gjorts avseende materiel varit blygsamma. I en rapport från Officersförbundet 2013 konstaterades att fyrtio procent av kvinnorna inte hade ett kroppsskydd som passade. Lika många saknade uniform i rätt storlek.

Per Öster, vid Resursproduktionsenheten på Högkvarteret, har lett den grupp om fem personer som har sett över jämställdheten i Försvarsmaktens materielförsörjning.

Projektgruppen bildades förra året av resursproduktionschef brigadgeneral Jonas Wikman, som var en av tretton av Försvarsmaktens högre chefer som satt sig i skolbänken på gender coach-programmet vid MHS Karlberg. Inom ramen för programmet driver deltagarna projekt.

– Det finns ett väldigt tryck på att lösa de här frågorna, det är på högsta ledningens agenda, säger Per Öster.

Projektgruppen har gått igenom avvikelserapporter som kommit in gällande materielsystemen – totalt över 4 000 klagomål om passform, funktion och kvalitet. Att det finns brister i omhändertagande av avvikelser tycker Per Öster är tydligt.

– Vi ska inte samla tjugo års åsikter, utan kontinuerligt fånga upp och analysera.

Liknande läsning:

Merparten av avvikelserna handlade om kängor, men även om trosor, bh, skyddsväst, hjälm, handskar och fyskläder. Många av avvikelserna visade sig främst gälla passform för kvinnor.

En referensgrupp med deltagare från samtliga försvarsgrenar och stridskrafter, och en övervägande del kvinnor, sattes samman för att se till att arbetet gick vidare med rätt saker. Och det var hårda ord och inga visor när projektgruppen presenterade resultatet av sitt arbete på ett NOAK-möte i höst: ”Försvarsmakten har brister i den personliga utrustningen, orsakat av en ojämställd materielförsörjning och en oförmåga att åtgärda identifierade brister” går att läsa i presentationen.

I oktober fastställdes gruppens handlingsplan, som kommer att följas upp kvartalsvis av resursproduktionschef Jonas Wikman och återredovisas i linjen. Ett åtgärdsområde i handlingsplanen gäller kroppsmått. Modellen som står till grund för försvarets utrustning har inte uppdaterats sedan tidigt 1990-tal. Gruppens analys visar på en tydlig passformsproblematik och brister i förståelse för brukarbehov, säger Per Öster.

– Vi behöver ha bättre grepp om hur vi ser ut och sedan omsätta detta till bra passform. All materielanskaffning ska påverkas av detta, säger Per Öster, och får medhåll från projektgruppsmedlemmen Fredrik Finér:

– Vi hoppas att det sedan får en påverkan även när vi anskaffar nya system, som eldhandvapen. Det är samma människor som genomför den här planen som sedan har i uppgift att upphandla annat, säger han. 

Tillgänglighet är ytterligare ett åtgärdsområde, och att se till att tillgänglig materiel faktiskt når brukaren. 

– Många kvinnliga soldater har velat ha handskar i små storlekar, men fått beskedet att det inte finns. När vi kollade såg vi att det fanns tusentals, men att de inte kommit ut på förråden. Det är alltså en utbildningsfråga, att förstå beställningssystemet, säger Per Öster.

Gruppen konstaterar att det handlar om en okunskap om jämställdhetsperspektivet i logistikkedjan, liksom brister i utbildning hos såväl officerare som soldater.

Ett tredje åtgärdsområde är det projektgruppen kallar förändringshantering, att hantera att kroppsformen förändras med tiden. En viktig åtgärdsdel handlar om graviditet, och som Officerstidningen tidigare har berättat ska en ny mammauniform tas fram. Dessutom delas nu mensskydd ut till värnpliktiga.

Per Öster konstaterar att projektets arbete handlar om att främja soldaternas stridsvärde.

– Det duger inte 2020 att kvinnor inte har samma förutsättningar att kunna utföra sina uppgifter.

Vilken är den största utmaningen?

– Att Försvarsmakten har tuffa krav. Vår materiel ska klara kulor och eld – från Afghanistan till Kebnekaise. Det kommer att dröja innan ny materiel finns ute hos alla. Det kräver uthållighet och en förståelse för att vi nu reparerar ett tappat förtroende, säger Fredrik Finér.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Första halvåret av 2026 har präglats av en rad beslut för marinen. Organisationen ska stöpas om, det strategiska samarbetet med Polen fördjupas ytterligare och fyra nya fregatter ska anskaffas. ”Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger”, säger marinchef Johan Norlén.

Josefine Owetz
Marinchef Johan Norlén
"De kommer att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten", säger marinchef Johan Norlén om de kommande fregatterna.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Marinchef konteramiral Johan Norlén har slagit sig ner i en av mässarna ombord på HMS Carlskrona. Det är Almedalens fjärde dag och i likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt program i Visby. Senare denna torsdag ska han bland annat delta i ett samtal tillsammans med arméchef Jonny Lindfors med temat ”Försvaret av alliansen från land och till sjöss”.

Hur är läget i marinen i juni 2026?

– Det är mycket bra. Vi är en organisation som har mycket att göra, med en fantastisk personal som sliter varje dag och gör en strålande insats. Samtidigt har vi en tydlig uppgift att lösa. Jag upplever en stor tillfredsställelse, även om jag vet att det är tufft på många håll, säger Johan Norlén.

Tempot i marinen är fortsatt högt, konstaterar han. Utöver att marinen ständigt löser sina nationella uppgifter, deltar fartyg och besättningar regelbundet i Natos verksamhet i Östersjön. Marinens operationscentral på Muskö har dagligen kontakt med CTF Baltic (Commander Task Force Baltic), den stab som leder Natos marina insatser och övningar i Östersjöregionen.

– Vi bidrar hela tiden till alliansen och har dagligen kontakt mellan våra respektive ledningscentraler. Vi har alltid fartyg ute som genomför operationer och verksamhet i olika beredskapsnivåer. Vi hade förra året, och till viss del även i år, flera fartyg som är avdelade till alliansen.

I slutet av maj fattade Johan Norlén beslut om inriktningen för marinens nya organisation och under hösten inleds införandet. Från den 1 januari 2029 ska marinen bestå av fem organisationsenheter i stället för dagens åtta. Dagens flottiljer och regementen upphör som egna organisationsenheter och bildar tillsammans tre nya marina baser.

Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss.

– Nu börjar egentligen arbetet. Vi går in i en längre införandeperiod som samordnas med ÖB:s förändringar av den centrala ledningen. Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet. Väldigt enkelt uttryckt: vi ska göra rätt saker snarare än saker rätt.

Det senaste året har marinen också genomfört Operation Älvsnabben, ett arbete som ska ge bättre kontroll över marinens materiel.

– Det handlar om att få bättre ordning i registervården och öka vår förmåga att snabbare mobilisera om det skulle krävas. Även om vi såklart redan är ganska snabba ändå, i och med att vi har många stående förband.

Johan Norlén

"Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet", säger Johan Norlén om marinens nya organisation.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

En annan stor händelse under våren var beslutet att Sverige går vidare med anskaffning av fyra fregatter från Frankrike. Fartygen, som tillverkas av det franska bolaget Naval Group, ska levereras från 2030. Johan Norlén beskriver materielprojektet som en milstolpe.

– Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger. Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt.

De nya fartygen ska ge Sverige en luftförsvarsförmåga som få europeiska länder förfogar över, men marinchefen betonar att fregatterna innebär betydligt mer än luftvärn.

– Vi bygger ett avancerat luftförsvarssystem som i dagsläget bara finns i Italien, Frankrike och Storbritannien, men fregatterna stärker dessutom vår ubåtsjaktförmåga. De kommer också att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten.

Parallellt ska Visbykorvetterna moderniseras och utrustas med luftvärnsrobotsystem, de nya A 26-ubåtarna närmar sig leverans och utvecklingen av obemannade och autonoma system fortsätter.

– Vi behöver bygga en hybridmarin. Vi kommer att behöva både bemannade och obemannade system. Erfarenheterna från Ukraina och Röda havet visar att vi måste kunna hantera allt från drönare till ballistiska hot och samtidigt ha kontroll över det som händer under ytan.

Hur ser det ut med marinens personalförsörjning?

– Det går väldigt bra. Vi har fördubblat vår personalstyrka sedan 2022 i alla kategorier. Bara under förra året växte vi med 500 medarbetare. Omkring 60 procent av dem som gör värnplikten i marinen stannar kvar som anställda eller går vidare till officersutbildning.

Nästa steg handlar om att få fler att stanna kvar längre i organisationen och skapa tydliga karriärvägar, inte minst genom de möjligheter som Nato innebär, säger Johan Norlén och tar lyfter CTF Baltic som exempel. Staben ligger för närvarande i tyska Rostock, men ska flytta till Polen om något år. 2032 är planen att CTF Baltic ska ledas från Karlskrona.

– Det är ett enormt åtagande, men också en fantastisk möjlighet. CTF Baltic har en extremt viktig roll i Östersjöområdet. Att den placeras i Sverige kommer också att ge våra medarbetare möjlighet att tjänstgöra i Nato utan att lämna landet.

Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare.

Ett annat område som utökats under året är det strategiska samarbetet med Polen. Den 29 juni tecknade Polen avtal om att skaffa ubåt av typ A 26 från Saab, vilket fortsätter att fördjupa partnerskapet, konstaterar marinchefen.

– Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare. Ubåtsaffären är en liten del, vi samarbetar redan kring undervattensområdet, minröjning, ubåtsräddning och kustrobotsystem. Vårt samarbete kommer att utvecklas under många år framöver.

Som en del av överenskommelsen kommer Polen att hyra den svenska ubåten HMS Södermanland fram till dess att de nya ubåtarna levereras. Utbildning av polsk ubåtspersonal startar direkt efter sommaren och genomförs vid Första ubåtsflottiljen och Sjöstridsskolan i Karlskrona.

– Utbildningen börjar i höst och sedan kommer åtagandet att fortgå över tid i minst 10 år framåt. Vi kommer också att vara behjälpliga i utbildningar på A 26. Detta en stor möjlighet och kraftansträngning för de som är berörda.

Har du något medskick till marinens anställda?

– Jag är stolt och glad varje dag över marinens personals fantastiska insats. Jag vet att det har varit tungt och jag kan inte lova att det kommer bli en ljusning på den punkten i framtiden. Men jag önskar alla en fantastiskt trevlig sommar och välförtjänt ledighet. Jag hoppas att ni laddar batterierna och kommer tillbaka med ny kraft inför höstens uppgifter och uppdrag.

Ur arkivet: