Ges ut av Officersförbundet

Många brister att åtgärda för jämställd materiel

Mammauniform och mensskydd till värnpliktiga. Det är två av ett 60-tal åtgärder som ska bidra till en mer jämställd materiel­försörjning i Försvarsmakten. Förändringar i materiel­inköp och bättre avvikelsehantering utlovas också.

De åtgärdsområden som fastställts i projektgruppens handlingsplan handlar bland annat om passform, tillgänglighet och förändringshantering.

– Vi visste att materielen var ett problem för jämställdheten, men det visade sig att det inte var en käpp i hjulet som skulle ryckas ut, utan en hel cykel som gick i sand och lera, säger projektledare Per Öster.

Sedan kvinnor 1989 fick tillträde till samtliga befattningar i Försvarsmakten har de anpassningar som gjorts avseende materiel varit blygsamma. I en rapport från Officersförbundet 2013 konstaterades att fyrtio procent av kvinnorna inte hade ett kroppsskydd som passade. Lika många saknade uniform i rätt storlek.

» Det duger inte 2020 att kvinnor inte har samma förutsättningar att kunna utföra sina uppgifter. «

Per Öster, vid Resursproduktionsenheten på Högkvarteret, har lett den grupp om fem personer som har sett över jämställdheten i Försvarsmaktens materielförsörjning.

Projektgruppen bildades förra året av resursproduktionschef brigadgeneral Jonas Wikman, som var en av tretton av Försvarsmaktens högre chefer som satt sig i skolbänken på gender coach-programmet vid MHS Karlberg. Inom ramen för programmet driver deltagarna projekt.

– Det finns ett väldigt tryck på att lösa de här frågorna, det är på högsta ledningens agenda, säger Per Öster.

Per Öster, Resursproduktionsenheten på Högkvarteret

Projektgruppen har gått igenom avvikelserapporter som kommit in gällande materielsystemen – totalt över 4 000 klagomål om passform, funktion och kvalitet. Att det finns brister i omhändertagande av avvikelser tycker Per Öster är tydligt.

– Vi ska inte samla tjugo års åsikter, utan kontinuerligt fånga upp och analysera.

Merparten av avvikelserna handlade om kängor, men även om trosor, bh, skyddsväst, hjälm, handskar och fyskläder. Många av avvikelserna visade sig främst gälla passform för kvinnor.

En referensgrupp med deltagare från samtliga försvarsgrenar och stridskrafter, och en övervägande del kvinnor, sattes samman för att se till att arbetet gick vidare med rätt saker. Och det var hårda ord och inga visor när projektgruppen presenterade resultatet av sitt arbete på ett NOAK-möte i höst: ”Försvarsmakten har brister i den personliga utrustningen, orsakat av en ojämställd materielförsörjning och en oförmåga att åtgärda identifierade brister” går att läsa i presentationen.

I oktober fastställdes gruppens handlingsplan, som kommer att följas upp kvartalsvis av resursproduktionschef Jonas Wikman och återredovisas i linjen. Ett åtgärdsområde i handlingsplanen gäller kroppsmått. Modellen som står till grund för försvarets utrustning har inte uppdaterats sedan tidigt 1990-tal. Gruppens analys visar på en tydlig passformsproblematik och brister i förståelse för brukarbehov, säger Per Öster.

– Vi behöver ha bättre grepp om hur vi ser ut och sedan omsätta detta till bra passform. All materielanskaffning ska påverkas av detta, säger Per Öster, och får medhåll från projektgruppsmedlemmen Fredrik Finér:

– Vi hoppas att det sedan får en påverkan även när vi anskaffar nya system, som eldhandvapen. Det är samma människor som genomför den här planen som sedan har i uppgift att upphandla annat, säger han. 

Tillgänglighet är ytterligare ett åtgärdsområde, och att se till att tillgänglig materiel faktiskt når brukaren. 

– Många kvinnliga soldater har velat ha handskar i små storlekar, men fått beskedet att det inte finns. När vi kollade såg vi att det fanns tusentals, men att de inte kommit ut på förråden. Det är alltså en utbildningsfråga, att förstå beställningssystemet, säger Per Öster.

Gruppen konstaterar att det handlar om en okunskap om jämställdhetsperspektivet i logistikkedjan, liksom brister i utbildning hos såväl officerare som soldater.

Ett tredje åtgärdsområde är det projektgruppen kallar förändringshantering, att hantera att kroppsformen förändras med tiden. En viktig åtgärdsdel handlar om graviditet, och som Officerstidningen tidigare har berättat ska en ny mammauniform tas fram. Dessutom delas nu mensskydd ut till värnpliktiga.

Per Öster konstaterar att projektets arbete handlar om att främja soldaternas stridsvärde.

– Det duger inte 2020 att kvinnor inte har samma förutsättningar att kunna utföra sina uppgifter.

Vilken är den största utmaningen?

– Att Försvarsmakten har tuffa krav. Vår materiel ska klara kulor och eld – från Afghanistan till Kebnekaise. Det kommer att dröja innan ny materiel finns ute hos alla. Det kräver uthållighet och en förståelse för att vi nu reparerar ett tappat förtroende, säger Fredrik Finér.

Fakta
Projekt jämställd materielförsörjning

Projektgruppens problemformulering: ”Försvarsmakten har brister i den personliga utrustningen, orsakat av en ojämställd materielförsörjning och en oförmåga att åtgärda identifierade brister. Det medför ett misstroende mellan Försvarsmakten som arbetsgivare och medarbetare som sammantaget är ett hinder för en kvalitativ och kvantitativ jämställd Försvarsmakt”.
En handlingsplan med över 60 åtgärder är nu fastställd och planen ska följas upp och återredovisas i linjen.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev?

Prenumerera på Officerstidningen nyhetsbrev och få de viktigaste artiklarna direkt i mejlkorgen. Nyhetsbrevet är under uppbyggnad men ange gärna din mejladress redan nu om du är intresserad.

I dag återinvigs Norrlands dragonregemente, K4, i Arvidsjaur. Det är välkommet – försvaret av Sverige behöver stärkas, skriver Officersförbundets förbundsordförande Lars Fresker i en debattartikel i Norrbottens-Kuriren, och tillägger: ”Välkomna våra kollegor till Arvidsjaur denna invigningsdag och stå gärna upp för deras rätt till rimliga löner och villkor”.

Officersförbundets förbundsordförande Lars Fresker skrivet debattartikel i Norrbottens-Kuriren.
Officersförbundets förbundsordförande Lars Fresker skrivet debattartikel i Norrbottens-Kuriren.

Arbetet med att etablera fem nya regementen och en ny flygflottilj har kommit så långt att det är dags för invigningar. Först ut är K 4 i Arvidsjaur som hissar flaggan i dag fredag den 24 september.

”Beslutet om inrättandet togs av riksdagen så sent som i december 2020. Det har alltså gått undan. Det hade inte varit möjligt utan den personal som Officersförbundet organiserar. Det är också våra medlemmar som ska utbilda de värnpliktiga och leda de krigsförband som nu sätts upp. Behovet av våra medlemmar som består av gruppchefer, soldater, sjömän, specialistofficerare och officerare är större än på mycket länge”, skriver Officersförbundets förbundsordförande Lars Fresker i en debattartikel i Norrbottens-Kuriren och fortsätter:

“För det är inte bara i Arvidsjaur som Försvarsmakten utökar sin verksamhet, tillväxten sker runt om i hela landet. För att säkerställa att rätt kompetenser finns på plats under uppbyggnadsfasen kommenderas (beordras) nu många av våra medlemmar under längre eller kortare perioder att arbeta på de nya förbandsorterna”

”Även om vi är glada över att Försvarsmaktens verksamhet utökas sliter det också på våra medlemmar. Och märkligt nog är belöningen från arbetsgivaren väldigt låg – statistiken visar att den militära personalen, alltså kärnkompetensen i Försvarsmakten, ligger i den absoluta botten av myndighetens lönestruktur. Inför försvarsbeslutet förra året krävde Officersförbundet att 325 miljoner kronor skulle tillföras för att höja lönerna för den militära personalen. Men varken Försvarsmakten själv eller politiken var intresserade av det. Välkomna våra kollegor till Arvidsjaur denna invigningsdag och stå gärna upp för deras rätt till rimliga löner och villkor i arbetet med att försvara den svenska demokratin!”, skriver Lars Fresker. 

Läs debattartikeln här och artikel på Officersförbundets webbplats här.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

En genomlysning av svenska soldaters situation i samband med insats liksom en analys av hur veteraners unika erfarenheter bättre kan tas tillvara på arbetsmarknaden. Det är några av de frågor som kommer att ingå i den veteranstrategi som regeringen ska ta fram.

I början av augusti meddelade försvarsminister Peter Hultqvist att regeringen ska utarbeta en veteranstrategi för svenska veteraner.

I början av augusti meddelade försvarsminister Peter Hultqvist att regeringen ska utarbeta en veteranstrategi för svenska veteraner. Den ska omfatta allt från hälsa och sjukvård till ekonomiska villkor och tillvaratagande av veteraners kompetens på arbetsmarknaden.  

– Vi vill ha en samlad utredning som går över hela linjen. Vi vill se vad som har gjorts på det här området tidigare och vad vi kan göra framöver. Veteranfrågan är ständigt aktuell och utvecklingen går hela tiden framåt, säger Peter Hultqvist. 

Enligt försvarsministern kommer strategin att ha ett positivt anslag där utgångspunkten är att utlandstjänstgöring medför värdefulla kunskaper som samhället bör dra nytta av. 

– I grunden är det viktigt att ha attityden att veteraner är en positiv resurs, säger han. 

5f61d1cd9511d0b206e438778a3c5c68
Sverker Göransson

På Sveriges Veteranförbund välkomnas regeringens initiativ. Förbundets ordförande, Sverker Göranson, är mycket nöjd med beskedet om en samlad strategi för landets veteraner.  

– Veteranpolitiken spänner över flera departement och sakområden och det behövs en samlad strategi för att hålla ihop insatserna; någon i toppen som står för masterplanen, säger han. 

» Det viktiga med veteranstrategin är att det blir en kontinuitet i veteranpolitiken och inte bara enstaka punktinsatser. «

De senaste tio åren har flera åtgärder vidtagits för att stärka veteranarbetet och stödet till anhöriga. En Veteranmottagning har inrättats i Uppsala, Försvarsmakten har startat ett Veterancentrum, Veterandagen är sedan 2018 allmän flaggdag och minnesmonument för att hedra veteraner finns numera på över 30 orter. Därutöver får flera frivilligorganisationer som arbetar med veteranfrågor numera ekonomisk stöttning av Försvarsmakten. 

– Under senare år har det hänt ofantligt mycket på det här området, men det saknas en samlad bild. Det viktiga med veteranstrategin är att det blir en kontinuitet i veteranpolitiken och inte bara enstaka punktinsatser, säger Sverker Göranson.  

På frågan om konkreta exempel på vad som behöver förbättras för veteraner nämner Sverker Göranson två saker. Dels ett bättre omhändertagande av veteraners särskilda kompetens på arbetsmarknaden. Dels en mer sammanhållen vårdkedja för de som behöver stöd och hjälp efter hemkomst. 

– Veteranmottagningen i Uppsala är jättebra, men när de som går där överlämnas till regionernas vårdinrättningar vill de börja om med egna utredningar. Det är bara ett exempel på att veteranfrågan inte hänger ihop i alla delar, säger han. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Försvarsmakten håller på att ta fram nya dyktabeller som strävar efter att vara mindre aggressiva och ha större säkerhetsmarginaler än befintliga. Tabellerna är baserade på den amerikanska marinens, men med anpassning till svenska förhållanden. Nästa sommar väntas de nya dyktabellerna tas i drift.

Att dyka i kallt vatten – som Försvarsmaktens dykare ofta gör - påverkar hur länge en dykare kan befinna sig under vattenytan och på vilket djup.

Försvarsmakten har de senaste tio åren haft problem med sin dykverksamhet, bland annat med felande dykutrustning. Nu håller nya dekompressionstabeller på att utvecklas vid Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum, FM DNC, i Karlskrona. De nya dyktabellerna bygger på de dekompressionstabeller som US Navy gav ut 2017. Tabellerna ska nu anpassas efter svenska förhållanden med egna beräkningar, valideringar och provdyk i sluten trycktank. 

– Vår intention är att vara mer konservativa än US Navy, säger örlogskapten Mårten Silvanius, provledare inom projektet och doktorand vid Blekinge tekniska högskola, och fortsätter:

– Vi har strävat efter att göra tabellerna mindre aggressiva, även om alla beslut om kortare tid på djup eller längre tid på dekompression måste vägas mot krav för operativ förmåga vid förbanden. 

Mårten Silvanius, dyk, 2021
Mårten Silvanius

En faktor i sammanhanget är att de amerikanska tabellerna är anpassade efter dyk i betydligt varmare vatten än de svenska. 

– I Sverige dyker vi ofta i torrdräkt, medan amerikanarna dyker i 30-gradigt vatten i shorts och t-shirt vid testdyk eller operativt i våtdräkt. De behöver inte ta hänsyn till nedkylningseffekten på samma sätt som vi måste göra, säger Mårten Silvanius. 

» Vi insåg att de tabeller vi dök efter var ganska aggressiva. «

Problemen inom Försvarsmaktens dykeriverksamhet går flera år tillbaka. En oroväckande ökning av antalet fall av tryckfallssjuka (dykarsjuka) ledde 2015 fram till ett omfattande projekt i syfte att hitta orsaken bakom sjukdomsfallen. Problemen visades ha orsakats av läckande dyktuber och utrustningen belades med nyttjandeförbud i väntan på åtgärd. Men det fanns också frågetecken kring dyktabellerna. 

– Vi insåg att de tabeller vi dök efter var ganska aggressiva. Ju längre tid på det planerade dykdjupet desto mer belastande är det för kroppen, säger säger Mårten Silvanius. 

Försvarsmaktens dyktabeller (RMS-dyk 2013) är baserade på US Navys dyktabeller från 2008. De hade vissa medfödda brister på grund av otillräckliga analyser av dyk på större djup, vilket löstes genom manuella justeringar innan publicering. 

– Det innebär att tabellerna inte har ett komplett matematiskt underlag och att de till vissa delar inte är fullständigt riskbedömda, säger Mårten Silvanius. 

För fyra år sedan släppte US Navy en uppdaterad version av sina dyktabeller. Försvarsmakten ställdes inför valet att anamma de nya dyktabeller, välja något annat lands dyktabeller eller ta fram egna tabeller. 

– Genom workshops med övriga nordiska länder insåg vi att det inte är någon enkel sak att ta fram egna tabeller och att få länder gör det. Dyktabeller är mycket komplicerade och tar hänsyn till en stor mängd parametrar. Men vi hade heller inte tillräcklig kunskap och kompetens för att säga att vi skulle välja den amerikanska tabellen, framför allt inte med tanke på hur de hanterat sina tabeller tidigare, säger Mårten Silvanius. 

Lösningen blev att Mårten Silvanius, inom ramen för sin doktorsavhandling, lärde sig de beräkningsmodeller som ligger till grund för US Navys dyktabeller.   

– Vi har förstått de beräkningsmodeller som tabellerna bygger på och kan därmed fatta ett mer välgrundat beslut, säger han.

Mathias Jansson, Dyk, 2021
Mathias Jansson
Ulrika Lindblom, dyk, 2021
Ulrika Lindblom

I december i år lämnar han över sin forskningsrapport med fullständiga tabeller och analyser till Försvarsmakten.

– Beslutet att införa nya dyktabeller ligger hos marinchefen. Marinchefens plan är att de nya tabellerna ska införas till halvårsskiftet 2022, säger kommendörkapten Mathias Jansson, chef för FM DNC.
   Ulrika Lindblom, Försvarsmaktens dyköverläkare som leder projektet med att utveckla nya dyktabeller, påpekar dock att arbetet med tabellerna kommer att fortgå även efter det planerade införandet nästa år.  

– Det här är ett kontinuerligt kvalitetsarbete som kommer att fortsätta, säger Ulrika Lindblom. Vi ska följa upp det arbete vi gjort på anläggningen i Karlskrona med mätningar i den miljö dykaren verkar och det kommer att tillkomma nya frågor och ny utrustning som behöver följas upp.

FAKTA

Utvecklandet av nya dyktabeller 
Under våren har cirka 160 testdyk i tiogradigt vatten genomförts i den våta tryckkammaren vid Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum i Karlskrona. Efter avslutat dyk undersöktes hur dykarna påverkades av tiden i vattnet med mätningar av bland annat mängden kvävebubblor i hjärtat. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post