Senast publicerat
Senast publicerat:

Uppdrag: Upprätta sjukhus

För att öka sjukvårdskapaciteten med anledning av coronavirusets spridning har Försvarsmakten fått i uppgift att stödja samhället med att bistå vid upprättandet av provisoriska sjukhus. Sjukhuset som har byggts upp på Stockholmsmässan i Älvsjö står sedan några veckor helt klart, men än så länge har det inte behövt tas i bruk.

Josefine Owetz
Anna-Karin Nilsson

Löjtnant Felix Waldenström, plutonchef på 1:a sjukhuskompaniet vid Försvarsmedicincentrum, FömedC, går över mässgolvet inne på Stockholmsmässan i Älvsjö. Det är fredagen den 27 mars och arbetet med att bygga det provisoriska sjukhuset pågår för fullt.

– På bara några dagar har det verkligen hänt hur mycket som helst härinne. Nu väntar vi bara på att vårdutrymmena ska bli färdigbyggda så att vi kan fylla dessa med utrustning, säger han. 

Precis som på andra håll i landet har Region Stockholm den senaste tiden arbetat hårt med att öka antalet intensivvårdsplatser på grund av det ökade antalet patienter som smittats av coronaviruset. I samarbete med Försvarsmakten byggs därför ett komplett sjukhus i Stockholmsmässans lokaler.

– I morse kom det en transport med 40 sängar, som har stått i ett beredskapsförråd någonstans. I eftermiddag kommer det medicinsk utrustning för sex vårdplatser till med helikoptertransport, säger Felix Waldenström. 

En stor plansch på väggen visar skissen över byggnationen. Sjuksalarna, med tio vårdplatser i varje rum, har tagit form, och ligger i rad längs en flera hundra meter lång gång som går igenom mässhallarna. Stockholmsmässans hantverkare, Region Stockholms fastighetsbolag och inhyrda entreprenadfirmor arbetar samtidigt med olika delar av byggnationen. 

– Det är som en väldigt stor byggarbetsplats. Vi är mellan 400 och 450 personer som jobbar härinne nu, varav Försvarsmaktens personal är runt 100 stycken, säger överstelöjtnant Lars Rask, militär insatschef.

Han leder Försvarsmaktens insats på plats i Älvsjö. I vanliga fall är han operationsledare på Mellersta militärregionen, MRM.  

Liknande läsning:

– Jag var här för rekognosering i söndags, då var det helt tomt härinne. De två sista båtarna från båtmässan höll precis på att rullas ut. Det är verkligen ett gigantiskt bygge och det har behövt gå i ett rasande tempo. Det som brukar ta några månader att bygga upp har gjorts på några dygn, säger Lars Rask.

Det är som en väldigt stor byggarbetsplats. Vi är mellan 400 och 450 personer som jobbar härinne nu, varav Försvarsmaktens personal är runt 100 stycken.

Lars Rask, militär insatschef

Försvarsmakten ansvarar för att upprätta 30 intensivvårdsplatser och stödja med ytterligare vårdplatser. Totalt byggs det för 600 vårdplatser – om vårdbehovet som en följd av utbrottet av covid-19 så kräver.

– Insatsen är uppdelad i olika skeden. Första skedet består av att vi upprättar och tillser att Försvarsmaktens materiel kommer till den här platsen, sedan att den upprättas och kan nyttjas i sjukvårdssystemet under Region Stockholm, säger Lars Rask.

Inne i en av vårdsalarna, som är tom så när som på en brits och tillhörande apparatur, har försvarsminister Peter Hultqvist tidigare samma dag förevisats hur vårdutrymmena kommer att utrustas. Varje sal kommer att ha plats för avancerad utrustning, förråd, handfat samt ett badrum.

Lars Rask leder Försvarsmaktens insats på plats i Älvsjö. I vanliga fall är han operationsledare på Mellersta militärregionen.

På långa rader i ena delen av mässhallen står sjukhussängar och medicinsk utrustning uppställda, i väntan på att flyttas in i vårdsalarna. Försvarsmakten bistår med medicinsk apparatur i form av bland annat respiratorer och övervakningsapparater. 

– En del av denna utrustning som vi tagit med ingår vanligtvis i ett fältsjukhus, men vi har gjort anpassningar efter uppgiften. Kirurgisk förmåga är sådant som vanligen återfinns i ett fältsjukhus, men det har vi inte med hit, säger Felix Waldenström och fortsätter:

– Ett fältsjukhus är designat för operationer efter skott- och sprängskador på relativt unga och friska människor. Det är inte utrustning som är till för multisjuka, oftast äldre, patienter.

En del av denna utrustning som vi tagit med ingår vanligtvis i ett fältsjukhus, men vi har gjort anpassningar efter uppgiften.

Felix Waldenström, plutonchef på 1:a sjukhuskompaniet

Ett sådant exempel är Försvarsmaktens sjuksängar, förklarar Ellinor Funegård Viberg, anestesisjuksköterska vid Försvarsmedicincentrum. 

– Våra sängar är inte anpassade för att behandla patienter som ska ligga i dem under en längre period. Vi kommer att byta ut madrasserna, för att minska risken för trycksår, säger hon.

Hon står vid några lastpallar tillsammans med två sjuksköterskekollegor och inventerar förbrukningsutrustning såsom injektionskanyler, tandborstar, tvättlappar och bäcken. Ytterligare beställningar av materiel är på väg. 

Sjukvårdspersonalen från Försvarsmedicincentrum (FömedC) ska utbilda regionens vårdpersonal på den medicinska utrustning som Försvarsmakten bidrar med, därför har utbildningsmaterial tagits fram. 

Vårdgivaransvaret ligger hos Region Stockholm, men Försvarsmakten står för viss materiel och utbildning.

– Vi har spelat in utbildningsfilmer på vår materiel för den vårdpersonal som är tänkt att arbeta med utrustningen. Vi har även haft vårdpersonal från Region Stockholm här som har förevisats på vår utrustning, säger Ellinor Funegård Viberg. 

Vilken är den stora skillnaden mellan den här utrustningen och den som används i den civila vården?

– Vår utrustning är lite mer gammalmodig och stöttålig. I övrigt skiljer det sig inte så mycket åt. Men just våra respiratorer skiljer sig från den civila vården och därför behövs instruktionsfilmer och lathundar med knappologi för att underlätta användningen.  

Samma vecka löser sjukhuskompaniet från FömedC uppgifter på två olika ställen. I Göteborg upprättar andra delar av kompaniet ett fältsjukhus utanför Östra sjukhuset. 

En hemvärnssoldat kommer körande med en truck lastad med ytterligare lådor med utrustning. Utöver Förvarsmedicincentrum och Mellersta militärregionen bistår också personal från Trängregementet och 26:e hemvärnsbataljonen i arbetet med att upprätta sjukhuset på Stockholmsmässan. 

– Vi hjälper till med det som behövs. I dag har vi monterat sängar och inventerat materiel. Det är en massa olika småsysslor, säger Edward Runslätt från 26:e hemvärnsbataljonen, som nu monterar kabelkanaler längs väggarna tillsammans med två kollegor. 

Totalt har ett 30-tal individer från 26:e hemvärnsbataljonen i Järva bistått i insatsen i Älvsjö. 

– Vi är väldigt uppgiftsorienterade och vill lösa uppgiften. Samverkan har fungerat otroligt bra, säger Lars Rask och fortsätter:

– Hemvärnspersonal hjälper till i byggarbetet och skruvar, målar och liknande. Ingen uppgift är för stor eller för liten, ingenting får stoppa processen, Samarbetet här är ett bra exempel på hur totalförsvarsmekanismen ska fungera. Vi kommer att ta med oss väldigt mycket erfarenheter härifrån. 

Ansvaret för Försvarsmaktens materiel har lämnats över till Region Stockholm. Försvarsmakten har inget vårdansvar för kommande verksamhet i det uppbyggda sjukhuset. Däremot kommer Försvarsmakten fortsatt att stötta med teknisk personal för att säkerställa driften av myndighetens materiel.

Sjukhuset i Älvsjö är sedan början av april klart för att tas i bruk så snart behov uppstår. Vid pressläggning av denna tidning har vårdplatserna ännu inte behövt användas. 

FAKTA

Försvarsmaktens stöd till samhället

• Försvarsmakten har nu helikoptrar med civil intensivvårdsutrustning tillgängliga för att kunna flyga coronasmittade patienter. 

• Försvarsmakten stödjer Folkhälsomyndigheten med nationell provtagning, bland annat vad gäller logistik och inhämtning av prover.

• Röntgen- och EKG-utrustning har levererats till fältsjukhusen i Göteborg och Stockholm.

• Försvarsmakten har bidragit med 154 ventilatorer, 154 övervakningsmonitorer, cirka 50.000 skyddsmask 90 och cirka 40.000 C-vätskeskydd. Utrustningen fördelas av Socialstyrelsen.

• Tolv ambulanser samt personal från Försvarsmakten stödjer i Region Norrbotten, Skåne och Stockholm.

• 30 intensivvårdsplatser och 40 vårdplatser har upprättats vid Stockholmsmässan i Älvsjö. Ansvaret för Försvarsmaktens materiel i Stockholmsmässan lämnades den 3 april över till Region Stockholm.

• Försvarsmakten har upprättat 20 intensivvårdsplatser och 50 sjukvårdsplatser vid Östra sjukhuset i Göteborg. Ansvaret för intensivvårdsdelen lämnades den 27 mars över till Västra Götalandsregionen och Sahlgrenska universitetssjukhuset.

• Försvarsmakten bidrar med två laboratorieingenjörer till Folkhälsomyndigheten. 

• Socialstyrelsen och Länsstyrelsen i Hallands län och Värmlands län får stöd i form av stabs-personal.

• Försvarsmakten har bidragit med sjukvårdstält och sjukvårdssängar till flera regioner i landet. 

Källa: Försvarsmaktens webbplats den 20 april. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Tystnadskultur är ingenting som gynnar vare sig arbetsmiljön eller den skarpa verksamhet som bedrivs inom myndigheten. Det säger Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör i Försvarsmakten. Nu utvecklas ett analysverktyg som ska kunna användas för att upptäcka den sortens problem ute på förbanden.

Linda Sundgren
Tystnadskultur

Foto: Björn Öberg

Den här artikeln är en del av en serie artiklar om tystnadskultur i Försvarsmakten.

Hälften av Försvarsmaktens anställda har någon gång upplevt tystnadskultur under sin tjänstgöring. Det visar en forskningsrapport från Försvarshögskolan. Att åtgärda problemen kan vara både svårt och tids­­krävande, men nu pågår ett arbete vid Försvarsstabens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka den här typen av destruktivt ledarskap ute på förbanden.

Den forskning som bedrivs vid Försvarshögskolan och som visar att hälften av de anställda i Försvarsmakten någon gång upplevt tystnadskultur, har överste Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning, inte tagit del av. Han säger att han inte uppfattar problemen som så stora som forskningen visar.

– Det är otroligt tråkigt att höra de här siffrorna, men vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind (Försvarsmaktens medarbetarundersökning red anm) som är vårt känselspröt ut mot organisationen, säger Jonas Karlsson.

I den senaste publicerade FM Vind-undersökningen som genomfördes 2024, fick påståendet ”På vårt förband kan jag utan rädsla för att drabbas av negativa konsekvenser öppet berätta om felaktigheter och missförhållanden jag upplever”, 69 av 100 poäng.

– Oavsett utbredning är tystnadskultur absolut ingenting som Försvarsmakten vill ha. Det kan påverka både arbetsmiljö och den skarpa verksamhet som vi bedriver och vi kan inte lösa våra uppgifter om vi är destruktiva, säger Jonas Karlsson.

Vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind …

Att det finns medarbetare som vittnar om att de efter att ha framfört kritik drabbats av repressalier i form av exempelvis förflyttning på oklara grunder eller utfrysning, är något som Jonas Karlsson menar inte hör hemma i myndigheten.

 – Sådant ska vi som medarbetare i Försvarsmakten inte behöva acceptera. Vi vill inte ha en organisation där den som för fram sin åsikt sätts på standby. Hela vår värdegrund bygger på öppenhet och att vi har en rak och ärlig kommunikation för att kunna omsätta vår verksamhet och uppdragstaktik i den skarpa verksamhet som vi bedriver, säger han.

Jonas ­Karlsson

Jonas Karlsson

Ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning

Forskning visar att det finns faktorer som ökar risken för att tystnadskultur ska uppstå, däribland tydliga hierarkier och chefer med stort inflytande över enskilda medarbetares yrkesmässiga framtid; parametrar som återfinns i Försvarsmakten. Jonas Karlsson framhåller dock att det finns mekanismer inbyggda i karriärsystemet som ska motverka att personal hamnar i beroendeställning till enskilda chefer.

– En bedömning av en medarbetare ska inte bara göras av en chef. Går processen rätt till ska du ha en 360-gradersbedömning av den individ som är på väg till en skola eller vidare i karriären. Fungerar det minskar risken för jäv och tystnadskultur, säger Jonas Karlsson.

Han menar att det förebyggande arbetet mot tystnadskultur handlar om att skapa tillit och trygghet och att ledningen och ledarskapets ansvar är centralt i detta. Eftersom chefer själva ofta är en del av problemet när en tystnadskultur uppstår, skulle han vilja att frågan lyftes redan under yrkesofficersutbildningarna.

– Vi behöver starta rätt med första linjens chef som tar sitt första chefsansvar. De behöver ha en uppfattning om hur man bemöter medarbetare som kommer med kritik eller förslag på förändring. Jag ser också en möjlighet att omhänderta detta i introduktionsutbildningen vid förbanden, säger Jonas Karlsson.

Nyligen startade ett arbete vid Försvarsmaktens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka signaler om tystnadskultur. Meningen är att förbanden själva ska kunna använda verktyget för att analysera svaren på de frågor i FM Vind-­enkäten som kan knytas till tystnadskultur. Fredrik Nordenmark är HR-strateg på HR-avdelningen och deltar i utvecklingen av det nya analysverktyget.

Fredrik Nordenmark

Fredrik Nordenmark

HR-strateg

– Modellen är tvådelad, där den ena delen talar om att här finns det inslag av tystnadskultur och den andra delen att det finns risk för tystnadskultur. Vi på HR-avdelningen kommer att kunna stämma av läget i hela Försvarsmakten vartannat år medan försvarsgrenarna också har möjlighet att fokusera mer på de här frågorna i de pulsmätningar som kommer däremellan. 

Enligt Fredrik Nordenmark kommer samtliga organisationsenheter och försvarsgrenar att erbjudas utbildning i analysverktyget, innan utrullningen av nästa FM Vind-enkät i höst.

Ur arkivet: