Senast publicerat
Senast publicerat:

”Samverkan gäller också skyddsorganisationen”

Alla vill ha en bra arbetsmiljö, men det kräver arbete och engagemang – och det saknas inte utmaningar konstaterade deltagarna som gick utbildningen för alla huvudskyddsombud i Försvarsmakten.

Cecilia Gustafsson
I november förra året valdes Anders Salenbo och de andra centralt skydds­ombuden. Förtroendeuppdraget gäller i tre år.

Foto: Andreas Blomlöf

Artikel från Officersförbundet.

Det är soliga dagar i slutet av maj när utbildningen hålls i Karlskrona. Det är några av de centrala skyddsombuden i Försvarsmakten som organiserar den. Av cirka 40 deltagarna som rest hit från olika förband är hälften kvinnor och hälften män. Den äldsta deltagaren är 67 år och den yngsta 27 år. Den första eftermiddagen delas deltagarna in i grupper utifrån försvarsgren och stridskraft för att lära känna varandra. Efter en lång eftermiddag säger Helena Strid, huvudskyddsombud FMLOG: 

– Det känns betryggande att träffa kollegor ansikte mot ansikte, att mer konkret se vem man kan vända sig till som ny. Det gör det lätt att lyfta luren och prata om eventuella funderingar jag har. 

Den andra dagen är schemat fyllt med föreläsningar och grupparbeten. Första föreläsningen hålls av överste Stefan Jansson chef för arméstaben och Jens Zetterberg centrala huvudskyddsombudet för armén. De berättar om hur de arbetar med arbetsmiljöfrågor och hur samma arbetsmiljöproblem oftast finns på flera av förbanden och därför lyfts från arbetsgivare och huvudskyddsombud på förbanden vidare till arméns arbetsmiljökommitté. I den sitter utöver Stefan Jansson och Jens Zetterberg också arbetsmiljöhandläggare och verksamhetssäkerhetsofficer och tillsammans försöker de hitta lösningar på problemen.

– Jag tycker att vi har ett bra samarbete. Det finns en lyhördhet och vi har ofta samsyn, säger Jens Zetterberg.

Vi lever i ett regelverk som är anpassat efter en annan tid. Vi behöver ändra de regelverk som är dysfunktionella.

En av de stora utmaningarna oavsett försvarsgren är bristen på personlig utrustning. Det utbryter diskussion bland deltagarna som berättar om sina erfarenheter av att försöka att köpa in personlig utrustning för att få en bra arbetsmiljö och följa arbetsmiljölagen. Flera deltagare upplever att lagen om offentlig upphandling ställs emot arbetsmiljölagen. 

– Vi lever i ett regelverk som är anpassat efter en annan tid. Vi behöver ändra de regelverk som är dysfunktionella, säger Stefan Jansson. 

Den andra föreläsningen hålls av Anders Salenbo, centralt skyddsombud för Försvarsstaben. De deltagare som är centrala skyddsombud får resa sig upp och presentera sig innan Anders Salenbo börjar berätta om skyddsombudet och huvudskyddsombudets roll. 

Liknande läsning:

Att vara skyddsombud och huvudskyddsombud är ett förtroendeuppdrag som innebär både skyldigheter och rättigheter. Skyldigheterna är exempelvis att vaka på arbetsplatsen, att företräda alla medarbetare och ge stöd till både arbetsgivaren och fackförbunden. Ett skyddsombud har också tystnadsplikt. Rättigheterna är exempelvis att ett skyddsombud ska ha tid att utföra sitt uppdrag och att utbilda sig för det, samt att få tillträde och ta del av information så att uppdraget kan utföras. Ett skyddsombud har också rätt att stoppa verksamhet.

– Alla de här rättigheterna finns i arbetsmiljölagen och förtroendemannalagen. Kom ihåg att samverkan också gäller skyddsorganisationen och desto tidigare vi är med i processen desto bättre, säger Anders Salenbo.

Förbundsnytt bild till reportage 2

Helena Strid är huvudskyddsombud på FMLOG och en av deltagarna på utbildningen.

Foto: Andreas Blomlöf

Det systematiska arbetsmiljöarbetet innebär att arbetsgivaren tillsammans med skyddsombuden undersöker arbetsmiljön, vidtar åtgärder och sedan följer upp de åtgärderna. I det arbetet ska skyddsombuden delta i arbetsplatsträffar, skyddsronder samt vid framtagning av riskanalyser exempelvis vid övningar. Skyddsombudet ska också få information om olyckor och tillbudsrapporter. Huvudskyddsombudet ska delta vid förbandets arbetsmiljökommitté, medverka vid analys av medarbetarundersökning, samt ta del av förbandets sjukskrivningstal.

– Det är minst sagt ett omfattande och oerhört viktigt arbete som är både utmanande och roligt, säger Anders Salenbo.

Dagen fortsätter och varvas med grupparbete, pauser och föreläsningar av bland annat Carl Lundvall, sektionschef för arbetsmiljösektionen på Försvarsstaben, om sektionens arbete samt hur verksamhetssäkerhet och arbetsmiljö hänger ihop. Martin Sachs, ombudsman på Officersförbundet, håller också en föreläsning om arbetsbelastning. 

Efter en lång dag bryter deltagarna upp och får en paus innan middagen som hålls på officersmässen på kvällen. 

– Det känns som att utbildningen hjälper mig att bli bättre på att stödja ”mina” skyddsombud. Jag har fått idéer om hur jag kan lägga upp arbetet framöver samt fått kontakter där jag själv kan söka hjälp och svar på frågor, säger Helena Stridh. 

Det är minst sagt ett omfattande och oerhört viktigt arbete som är både utmanande och roligt.

Dagen efter fortsätter föreläsningarna bland annat om utredningsstöd ovälkommet beteende. Grupparbetet fortsätter också och huvudskyddsombuden samtalar om hur de samverkar, vad som fungerar bra och dåligt och vad de gör om arbetsgivaren inte följer arbetsmiljölagen. Erfarenheterna skiljer sig åt. Somliga upplever att de har en bra samverkan medan andra upplever att samverkan inte riktigt fungerar. De kan exempelvis bli inbjudna till möten, medan beslut fattas utan samverkan, det vill säga utan att det tas hänsyn till de arbetsmiljöfrågor som huvudskyddsombuden lyfter. Det finns också en utmaning för huvudskyddsombuden att veta vilka som är skyddsombud på förbanden. Arbetsgivaren ska ha en lista, men den är inte alltid uppdaterad.  

När det blir dags för utvärdering är deltagarna eniga om att det varit några givande dagar. Flera lyfter fram hur värdefullt det är att träffas, få tips och tricks och att bygga nätverk.

– Det är roligt att vara med och organisera en så viktig träff där huvudskyddsombuden kan utbyta erfarenheter och lyfta goda exemplen på samverkan. Det är viktigt att se skyddsombuden som ett stöd för chefer när olika arbetsmiljöfenomen dyker upp i vardagen. Det finns många parametrar att ta hänsyn till när man arbetar för att få en bättre arbetsmiljö, säger Mia Penttinen, centralt skyddsombud för Operationsledningen/Hemvärnet som är en av de som organiserat utbildningen.

Om du är intresserad av att bli skyddsombud prata med din chef eller dina förtroendevalda.

Fakta

Skydds-organisationen

Enligt svensk lagstiftning har arbetsgivaren ett ansvar att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete för att skapa en bra arbetsmiljö samt att förebygga ohälsa och olycksfall. Därför ska varje arbetsplats med fler än fem anställda ha ett eller flera skyddsombud. Om det finns flera skyddsombud samordnas dessa av ett huvudskyddsombud. I Försvarsmakten finns fem så kallade centrala skyddsombud samt fem ersättare som samordnar huvudskyddsombuden.

Centralt skyddsombud för Försvarsstaben:
Anders Salenbo (ersättare Helena Bergli).

För Operations-ledning/Hemvärnet:
Mia Penttinen och Johanna Bjärving.

För armén:
Jens Zetterberg (ersättare Alexander Westberg).

För marinen:
Peter Hammarberg (ersättare Åke Bergvik).

För flygvapnet:
Leif Ljungkvist (ersättare Mikael Westlin).

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Stefan Morin

    Det är något särskilt med samtal som börjar i det lilla och snabbt växer till något större. En fråga om vab, en flytt eller en partner som byter jobb. En diskussion om vem som hämtar när övningen drar ut på tiden. Det är vardag för många av våra medlemmar.

    Och det är också där, i det vardagliga, som Försvarsmaktens attraktivitet avgörs på riktigt. Vi pratar ofta om löner, villkor och personalförsörjning – och det ska vi fortsätta göra. Men om Försvarsmakten menar allvar med att vara en attraktiv arbetsgivare räcker det inte att diskutera ersättning. Vi måste också prata om hur livet faktiskt ser ut för den som valt att arbeta i Försvarsmakten.

    Föräldraskap, karriär och likabehandling är inte sidofrågor. Det är kärnfrågor. Försvarsmakten har länge arbetat med dessa frågor, och ambitionen är tydlig. Men i våra möten med medlemmar ser vi att det inte räcker.

    Vi möter medlemmar som tackar nej till utveckling därför att det inte går att förena med familjeliv – till exempel nivåhöjande utbildningar som innebär central placering. Vi möter kompetenta individer som avstår internationell tjänstgöring för att villkoren inte tar höjd för livet utanför tjänsten, och vi ser hur karriärvägar i praktiken formas av tillgänglighet snarare än kompetens.

    Försvarsmakten ställer höga krav på sina medarbetare. Det är rimligt. Men då måste också arbetsgivaren skapa förutsättningar som håller över tid.

    När kraven på tillgänglighet ökar får det konsekvenser i privatlivet. Frånvaron skapar ofta en mindre jämlik situation i hemmet, där partnern får ta ett större ansvar. Vi har förståelse för behovet av tillgänglighet. Men om ambitionen är att höja den ytterligare måste vi också väga in vad det innebär för individen och familjen. Det behöver finnas tydliga ramar för hur mycket tid arbetsgivaren kan ta i anspråk, och fungerande kompensationsledighet. Inte bara för individens återhämtning, utan också för att skapa balans och jämlikhet i privatlivet. Annars riskerar kostnaden att flyttas från organisationen till familjen.

    En lyckad tillgänglighet kräver att även familjen känner att det fungerar med en anställning i Försvarsmakten.

    Det här påverkar inte bara individen och familjen, utan också verksamheten. När kompetens inte tas tillvara fullt ut, eller när medarbetare avstår utveckling, påverkar det hur organisationen utvecklas över tid. I en växande försvarsmakt behöver fler kunna bidra fullt ut.

    Likabehandling handlar därför också om att säkerställa att kompetens används på bästa sätt. Det ställer krav på hur vi organiserar arbetet. Planering måste ge framförhållning, karriärvägar gå att kombinera med ett liv utanför tjänsten och chefer ha mandat att göra hållbara avvägningar.

    Försvarsmakten ställer höga krav på sina medarbetare. Det är rimligt. Men då måste också arbetsgivaren skapa förutsättningar som håller över tid. Annars riskerar vi att tappa både kompetens och förtroende.

    Ett hållbart yrkesliv är inte en sidofråga. Det är en strategisk fråga för hela myndigheten. För Officersförbundet är detta tydligt. Vi kommer att driva på för förändringar som gör att fler kan – och vill – stanna, utvecklas och ta ansvar.

    Det är så vi bygger en stark profession.

    Och det är så vi bygger en försvarsmakt som håller – även när livet händer.

    Ur arkivet: