Flygvapenchefen om pilotsituationen: ”Vi befinner oss i en kris”

Många stridspiloter har antingen ansökt om tjänstledighet för studier i höst eller sagt upp sig. Situationen har fått flygvapenchef Carl-Johan Edström att agera. Han har nyligen fattat beslut om att lägga 600 miljoner kronor de kommande tio åren på bland annat höjda löner och bättre pensionsvillkor.

Ett flertal stridspiloter har under vintern ansökt om tjänstledighet för studier. Det beror främst på ett missnöje med pensionsavtalet, men också på en frustration över rådande lönestruktur.

”Vi befinner oss i ett prekärt läge, en kris – och då syftar jag inte på omvärldsläget, utan vår personalförsörjning – framförallt på pilotsidan där tjänstledighetsansökan och uppsägningar har inkommit”. Det skriver flygvapenchef generalmajor Carl-Johan Edström i en kommentar om pilotsituationen på myndighetsbloggen ”Försvarsmakten kommenterar” den 11 juli.

– Vi har de senaste fem åren sett en trend med att vi tappar allt för många piloter i åldrarna 35–45 år som går till andra arbeten i det civila. Det är oroande. Om man ska få en fungerande personalförsörjning måste man behålla personalen som är utbildad, säger flygvapenchef Carl-Johan Edström till Officerstidningen på torsdagen.

Missnöjet i pilotkollektivet, som Officerstidningen tidigare rapporterat om, beror främst på ett missnöje över karriärutveckling, men också på en frustration över rådande lönestruktur och pensionsavtalet. Enligt Försvarspiloternas intresseorganisation, FPI, rör det sig om uppemot hälften av alla aktiva stridspiloter som kan försvinna i höst.

För att försöka komma till rätta med situationen har flygvapenchefen fattat beslut om att omfördela 600 miljoner kronor de kommande tio åren på sex olika satsningar, ett paket som han redogjorde för i inlägget på Försvarsmaktens blogg.

Satsningarna omfattar bland annat en ny lönestruktur för pilotlöner, extra pensionspremier och möjlighet till vidareutveckling inom Försvarsmakten, däribland som flygingenjör i flygtjänst, flygläkare och flygspecialpsykolog. En annan åtgärd är införande av flygstabshus på flottiljerna, för att möjliggöra för anställda till en fortsatt karriär och att samtidigt vara nära familjen.

– Är man officer krävs det viss rörlighet i karriären. Men samhället och familjesituationen ser helt annorlunda ut i dag än för 30 år sedan. Försvarsmakten måste ha en modern arbetsgivarsyn och möjliggöra för våra anställda att dela på ansvaret i familjen. Det innebär att säkerställa att man kan både kan jobba på annan ort som officer och samtidigt vara en del av en modern familj, säger Carl-Johan Edström.

» Försvarsmakten måste ha en modern arbetsgivarsyn och möjliggöra för våra anställda att dela på ansvaret i familjen. «

– Även om man är placerad på en central stab så kanske man kan, beroende på befattning, jobba helt eller delvis på distans hemifrån orten. Där ser vi att flygstabshusen kan möjliggöra en modern rörlighet och stödja det moderna familjelivet.

Andra delar av paketet handlar om organisationsförändringar (”för att underlätta för chefer i flygtjänst samt för arbetet inom divisionen/skvadronen”) och förutsättningar för kandidatexamen efter genomförd pilotutbildning.

Åtgärderna i paketet bekostas av verksamhetsmedel, vilket innebär att viss övnings- och utbildningsverksamhet kommer att ställas.

– Det är upp till varje försvarsgrenschef att se var vår ekonomi får bäst effekt varje år. Här är satsningen som jag ser ger mest effekt för flygvapnet, säger Carl-Johan Edström. 

Hur har ni kommit fram till att det är just de här satsningarna som ska göras?

– Vi har bland annat tittat på vetenskapliga studier som gjorts, där man har genomfört intervjuer med piloter som slutat de senaste tio åren. I studierna finns det tre stora anledningar till varför man har gått till ett annat yrke. Det ena är att det finns de som hänvisar till för låga löner, en annan är att man saknar en tydlighet i karriärmöjligheter efter tiden som aktiv pilot. Det tredje rör en oro över att pendla och flytta när man är mitt inne i familjebildning. Åtgärdspaketet innehåller lösningar för alla de här områdena.

Flygvapenchef generalmajor Carl-Johan Edström. Foto: Foto: Louise Levin/Försvarsmakten
Flygvapenchef Carl-Johan Edström. Foto: FM

En majoritet av de som sökt om tjänstledighet är piloter som har fått höjd pensionsålder under sin anställning. Piloter i Försvarsmakten har länge haft möjlighet att enligt avtalen gå i pension vid 55 års ålder. Anledningen har varit att tjänsten som stridspilot innebär en påfrestande arbetsmiljö. 2016 kom ett nytt statligt pensionsavtal, PA 16, som bland annat innebar att 55 års-pensionen försvann för flygförare födda 1988 och senare.

– Tjänstledighetsansökningarna i höst är kopplat till ett specifikt område och det är piloter som anställdes med det gamla pensionsavtalet, men som under anställning fått höjd pensionsålder. Därifrån kommer missnöjet, säger Carl-Johan Edström.

Han förklarar att han har stor förståelse för frustrationen med de förändrade förutsättningarna i och med PA 16, där ålderspensionen förändrades från 55 år till 67 år.

– Försvarsmakten står bakom grundtanken att vi, i likhet med övriga samhället, behöver jobba längre. Men det är dåligt om man förändrar förutsättningarna för en grupp efter att man blivit anställd. Under våren har vi internt på Flygstaben och i Försvarsmakten, i viss dialog med Arbetsgivarverket, undersökt vilka alternativ som är möjliga för att hantera konsekvenserna av den förändrade pensionsåldern för piloter, säger han och tillägger:

– Jag är glad att jag i dag har kommit så långt att vi bjöd in ATO, i form av Officersförbundet och Saco, till samtal som syftar till att komma till en förhandling med Arbetsgivarverket så snart så möjligt om övergångsregler.

Missnöjet med förändrade pensionsavtalet har tagits upp på olika sätt sedan ändringen infördes 2016. Hur kommer det sig att det är först nu som åtgärder görs på detta område?

– Först och främst, det tar längre tid att arbeta med frågor där man inte har fulla mandatet. Vid övergångsregler för pensionerna måste man ha myndighetsledningen och Arbetsgivarverket med sig. Jag som arbetsgivare har ensam drivit den här frågan i två år. Jag är därför glad för att vi kan ha första samtal som vi vill ska leda till kommande förhandling med en övergångslösning för de som fått höjd pensionsålder efter att man blev anställd i Försvarsmakten. Jag är övertygad om att vi gemensamt kan ta ansvar för att hitta en lösning.

» Det hade självklart varit bra om vi hade varit tidigare. Men från första dagen som flygvapenchef har jag jobbat hårt med det här «

Pilotförsörjningen i flygvapnet har varit ett återkommande problemområde under många år. Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

Du skriver i blogginlägget att du ”blir upprörd när du får höra att satsningarna är för lite och för sent” – men problemen med pilotförsörjningen är ju faktiskt inte någon ny fråga. Borde ni inte ha genomfört vissa av dessa satsningar tidigare?

– Man kan alltid titta i backspegeln. Jag vill hela tiden som flygvapenchef hitta lösningar när jag ställs inför problem. Jag klev på för tre år sedan, en av frågorna som jag satte högst på dagordningen var personalförsörjningen, med en hög målsättning vad gäller just bibehållande av piloter. Nu tog det två och ett halvt år att nå i mål med dessa satsningar. Det hade självklart varit bra om de hade gjorts tidigare. Men från första dagen som flygvapenchef har jag jobbat hårt med det här, jag ser inte att jag hade kunnat göra på något annat sätt.

Han konstaterar att det tar tid att införa och fullfölja förändringar. ”Jag har vädjat om att ge flygvapnet ett år till för att få till en långsiktig och hållbar lösning på plats. Vi fortsätter vända på varje sten och jag tror att vi tillsammans kan ro detta i land”, skriver han i blogginlägget.

Vad tänker du om det kommande året kopplat till flygvapnets pilotförsörjning?

– Min stora förhoppning är att inte alla som sökt om tjänstledigt kommer att lämna nu när vi visar att vi går vidare och hittar lösningar, utan att de väljer att stanna kvar. Vi behöver fortsatt tid, det har jag sagt till var och en av de berörda. Vi behöver tid att gå från beslut till införande. Jag har ödmjukt frågat och bett om att de ska ge oss ett år till och visa att vi kan införa åtgärderna. Jag gör allt jag kan och allt i min makt och hoppas på att jag har förtroende hos pilotkollektivet.

Han tillägger också att han har ett orubbat förtroende för de piloter som sökt om tjänstledighet.

– Jag har fortsatt fullt förtroende för pilotkollektivet. Vi kommer, oavsett utgång, att säkerställa att vi har förmåga till beredskap och grundutbildning. Det har inte ändrats, säger Carl-Johan Edström. 

Officersförbundets ordförande Lars Fresker bekräftar att förbundet fått inbjudan till samtal från flygvapenchefen. Han menar dock att det mesta som flygvapenchefen lyfter fram är sådant som redan diskuterats och att Försvarsmakten hanterat pilotfrågan både valhänt och långsamt. Nu krävs handling, menar Lars Fresker:

”Samtal har vi redan haft. Nu är det dags för förhandling där arbetsgivaren har tydliga mandat. Vi bryter inte sommarsemestrar för ”samtal” om inte motparten har några förhandlingsmandat!”, skriver han i en kommentar till Officerstidningen.

» Det går inte att släcka en skogsbrand med en vattenpistol. «

Per-Martin Sternevi är ordförande för Försvarspiloternas intresseorganisation. Han anser inte att åtgärderna som presenterats är tillräckliga.

”Jag tycker det är märkligt att flygvapenchefen och Försvarsmakten fortsätter att jobba med detta enskilt och utan förankring hos kollektivet. Satsningarna som FVC gör är något som arbetsgivaren tycker är bra men som kollektivet inte har frågat efter. Det går inte att släcka en skogsbrand med en vattenpistol. Sverige går mot att avsätta 2 procent av BNP till Försvarsmakten, som i sin tur meddelar regeringen att man inte kan ta emot mer anslag. Ekonomin finns till att hålla kvar personalen i Flygvapnet men viljan verkar saknas av någon anledning”, skriver Per-Martin Sternevi till Officerstidningen och fortsätter:

”Jag vill också påpeka att jag inte ser vad mer som skulle kunna åstadkommas på det extra år som Flygvapenchefen vädjar till från piloterna. Det har redan gått 6 år sedan PA16 trädde i kraft och vi har fortfarande inte sett någon vilja att hitta en lösning för dem som förlorat 12 år av sin utlovade pension. Det som däremot händer är att en ny lag träder i kraft i höst där arbetsgivare ges större möjligheter till att neka tjänstledigheter.” 

Officersförbundet skriver på fredagen att förbundets förhandlingschef haft ett telefonmöte med Försvarsmaktens tillförordnade förhandlingschef med anledning av de många tjänstledigheterna bland stridspiloterna.

Förbundet meddelar att de har tackat ja till ett möte med representanter från flygvapnet i nästa vecka, men lyfter frågor kring vilka mandat Försvarsmakten har för att omförhandla avtalen. 

– Som fackförbund är vi alltid beredda att möta arbetsgivaren för konstruktiva samtal. Vi kommer lyssna men garanterat också upprepa det jag sa till Försvarsmaktens förhandlingschef tidigare i dag – för att förändra i kollektivavtal krävs formella förhandlingar där de som sitter vid förhandlingsbordet verkligen har de mandat som krävs för förändring, säger förhandlingschef Susanne Hultgren i Officersförbundets artikel.  

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Befälens ledarskap får högt betyg av de värnpliktiga och hälften av de som genomgår grundutbildningen kan tänka sig att fortsätta i Försvarsmakten. Antalet kränkningar minskar, men fortfarande uppger var fjärde rekryt att de blivit utsatta för ovälkommet beteende.

I mitten av oktober publicerades de värnpliktigas utvärdering av grundutbildningen 2021–2022. Den visar ett fortsatt högt förtroende för ledarskapet bland befälen som får betyg 3,9 på en femgradig skala. Helhetsbedömningen av värnpliktsutbildningen hamnar på 3,8 och hälften av de 3 946 (77 procent) rekryter som svarade på enkäten kan tänka sig ett fortsatt engagemang i Försvarsmakten. 

– Det här är väldigt positiva omdömen och det är vi glada för. Vi har en bra utbildning och väldigt många bra befäl som jobbar i organisationen, säger brigadgeneral Fredrik Ståhlberg, Försvarsmaktens tillförordnade personaldirektör.

Antalet fall av kränkningar bland rekryterna fortsätter att minska. För två år sedan uppgav 30 procent av de värnpliktiga att de någon gång under utbildningen utsatts för kränkningar. I fjol hade den siffran sjunkit till 26 procent och i årets utvärdering angav 24 procent att de blivit utsatta. 

– Att utvecklingen är positiv är förstås glädjande, men det innebär inte att vi kan sätta oss ner och vara nöjda. Varje kränkning är en för mycket och vi måste fortsätta att jobba med de här frågorna lika intensivt som vi gjort de senaste åren, säger Fredrik Ståhlberg. 

» Varje kränkning är en för mycket och vi måste fortsätta att jobba med de här frågorna. «

Kvinnor drabbas oftare av kränkningar än män. Totalt 816 kvinnor, 37 procent, uppgav att de blivit kränkta någon gång under utbildningen. Bland kvinnor med utomnordisk bakgrund var den siffran 41 procent. Av de som upplevt kränkningar uppger 12 procent att de utsatts av anställt befäl, 3 procent av värnpliktigt befäl och 13 procent av en annan värnpliktig. 

I svarsalternativen anger de som svarat att de upplevt kränkningar att det bland annat handlar om nedvärderande och kränkande sätt att konversera på, respektlöst och olämpligt beteende, dålig attityd och jargong, diskriminerande kommentarer och beteende samt mobbning och trakasserier.

– Våra värnpliktiga har hög kompetens och är ambitiösa, det är bara 43 procent som går igenom mönstringen. Det ställer stora krav på hur vi bemöter dem. När det handlar om värnpliktiga som kränker varandra kan man fråga sig vilka värderingar de har med sig när de kommer till oss. Där behöver våra befäl vara förebilder. Det skulle vara intressant att se om vi kan påverka dem under utbildningen och göra mätningar i början och i slutet av värnplikten, säger Fredrik Ståhlberg.   

Åtta procent av de värnpliktiga uppger att de utsatts för diskriminering eller trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. 

– Sådant här får inte förekomma, det är helt oacceptabelt. Mitt budskap är att vi finns till för att ytterst kunna möta ett väpnat angrepp. Då måste vi ha förtroende för varandra, vi måste kunna lita på varandra och vara goda kamrater. Om vi inte kan lita på varandra till vardags, hur ska vi då kunna göra det i ett skarpt läge, säger Fredrik Ståhlberg. 

Fredrik Ståhlberg
Fredrik Ståhlberg, Försvarsmaktens tillförordnade personaldirektör.

På vissa förband och organisationsenheter är diskriminering och trakasserier vanligare än hos andra. Störst andel fall har Totalförsvarets skyddscentrum i Umeå (13 procent), Bodens artilleriregemente (11 procent) och Livgardet (10 procent). Tre förband och utbildningsorter hade inga anmälningar alls: Gotlands regemente, Uppsala flygflottilj och och Lapplandsjägargruppen i Kiruna. 

– Jag tycker att man ska vara försiktig med att dra slutsatser av det här nuläget. Låt oss se hur resultaten utvecklar sig de närmaste åren, säger Fredrik Ståhlberg och fortsätter:

– Om vissa förband får dåliga resultat år från år behöver vi titta på varför. Då finns det något att gräva i. Och andra förband som alltid får bra omdömen, vad kan vi lära av dem? 

På frågan om kvinnor och män ges samma möjligheter under grundutbildningen svarade 54 procent av männen och 29 procent av kvinnorna, att så är fallet i mycket hög utsträckning. 

– Jag tror att svaren speglar tillgången till personlig utrustning för kvinnor, och där måste man vara ärlig och erkänna att vi inte varit tillräckligt bra. Men på det området har vi nu gjort rejäla satsningar. Vi har köpt in stridsvästar anpassade för kvinnor och inom ett par år kommer vi att ha ett nytt uniformssystem på plats. Det innebär att vi äntligen går i mål med den personliga utrustningen för kvinnor inom flera områden.

Ett resultat som sticker ut i rapporten är att tre procent av de värnpliktiga uppger att de utsatts för ”fysisk våldsamhet eller grov misshandel” under utbildningen. 

– Sådant ska polisanmälas, säger Fredrik Ståhlberg.

 

FAKTA

Om undersökningen

GU-enkäten genomförs bland de värnpliktiga under utbildningens sista veckor. I årets undersökning svarade 3 946 av de tillfrågade, vilket är 77 procent av de värnpliktiga. Av de som svarade på enkäkten var 21 procent kvinnor och 79 procent män. Drygt var fjärde rekryt hade sökt grundutbildningen frivilligt medan övriga pliktades in.  GU-enkäten genomförs av Kantar Public/Sifo på uppdrag av Försvarsmakten. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Riksrevisionen riktar kritik mot Försvarsmaktens personalförsörjning av kontinuerligt anställda soldater, sjömän och gruppbefäl (GSS/K). Den har varit underfinansierad och haft otydlig styrning. Brist på övningar och materiel gör att de anställda slutar i förtid, slår Riksrevisionen fast.

Meningsfulla arbetsuppgifter är en viktig drivkraft för att GSS/K ska fortsätta vara anställda.

Riksrevisionens nya rapport ”Expansion utan prioritet”, som släpptes i början av september, har granskat Försvarsmaktens personalförsörjning av GSS/K, i huvudsak under perioden 2016–2020. De senaste åren har myndigheten haft ungefär 1 000–1 500 färre anställda soldater, sjömän och gruppbefäl än vad som bedömts som nödvändigt, vilket motsvarar cirka 15–20 procent av personalkategorin. 

Granskningen visar att arbetsuppgifterna är en viktig drivkraft för att GSS/K ska fortsätta att vara anställda, men att de inte alltid motsvarar förväntningarna – vilket leder till att många slutar sin anställning i förtid. 

– Många uppger att brist på materiel och arbetsledande yrkesofficerare har inneburit få övnings- och utvecklingsmöjligheter. Arbetsuppgifterna har då inte känts lika meningsfulla, säger Fredrik Bonander, projektledare för granskningen, i pressmeddelandet. 

Fredrik Bonnander
Fredrik Bonander

Det var 2009 som riksdagen beslutade om att införa anställda soldater. Målet på 6 850 GSS/K skulle vara uppnått år 2018. Men det lyckades aldrig, utan målet har i stället skjutits framåt, och nu ska det nås år 2027. En huvudorsak är att riksdagens försvarsbeslut 2015, enligt Riksrevisionen, varit underfinansierat. Försvarsmakten sätter upp mål för antalet anställda soldater på de olika förbanden. Men målen följs inte av motsvarande utrymme i förbandens budget, vilket leder till att förbanden får olika uppfattningar om vad som gäller. Några förband har haft som mål att anställa fler än vad de har plats eller resurser för och ”saknar i realiteten möjlighet att nå bemanningsmålen inom de tidsramar som angivits”.

Totalt sett ökar dock antalet GSS/K, och även om Försvarsmakten inte har några problem med att rekrytera har myndigheten haft svårt att behålla dem så länge som vore önskvärt, enligt Riksrevisionen. 

”Det riskerar att leda till att onödigt mycket resurser tas i anspråk för rekrytering och utbildning, men också till att det blir svårare att fylla förbanden. Svårigheterna att behålla personal kommer sig delvis av brist på materiel, infrastruktur och yrkesofficerare, som har försvårat för Försvarsmakten att tillhandahålla en god verksamhet för sina GSS/K, men också av att GSS/K efter ett tag känner sig färdiga med yrket”, skriver Riksrevisionen.

» Många uppger att brist på materiel och arbetsledande yrkesofficerare har inneburit få övnings- och utvecklingsmöjligheter. «

Den huvudsakliga rekryteringsbasen för GSS/K är värnpliktiga. Detta har lett till att nyanställningar i huvudsak sker en gång om året, i samband med utryckning. När soldater sedan slutar växer antalet vakanser allt eftersom. Det gör det gradvis svårare att bedriva en god verksamhet för dem som är kvar, eftersom till exempel övningar ofta kräver ett visst antal deltagande för att vara relevanta.Riksrevisionen rekommenderar Försvarsmakten att ”förtydliga sin interna styrning vad gäller antalet anställda och kostnaderna för dessa”.

Försvarsmakten skriver i ett blogginlägg att de välkomnar rapporten. Försvarsmaktens tillförordnade personaldirektör Fredrik Ståhlberg och Försvarsmaktens förbandsproduktionschef Jonny Lindfors kommenterar den så här i inlägget på myndighetens webbplats:

”En del av den kritik som framkommit i rapporten tyder på att soldaterna upplever att de inte är lika prioriterade som de värnpliktiga. Det är något vi tar på allvar. Det är en produkt av en stor förändring i samband med värnpliktens återinförande”, skriver de och poängterar att anställda och värnpliktiga har en ömsesidig positiv påverkan på krigsförbandens förmåga.

”Nationell beredskap är tydligt i fokus och våra stående förband nyttjas i betydligt större omfattning än för något år sedan. Det råder dock alltjämt ett behov av att turas om att nyttja materiel för grundutbildning och för att vidmakthålla stående förband och så kommer det att se ut under många år framåt”, skriver de vidare i inlägget.

FAKTA

Riksrevisionen rekommendationer:
Se över möjliga åtgärder för att få GSS/K att stanna längre. 

Säkerställ att det finns tillräckligt många GSS/K i tjänst hela året för att kunna bedriva en god verksamhet. Förtydliga den interna styrningen kring måltal  och liknande.

Källa: Riksrevisionen ”Expansion utan prioritet”

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Ett svenskt förbandsbidrag till Nato kan omfatta såväl fartyg som stridsflyg och markförband. Det skriver Försvarsmakten i en delredovisning om ett framtida Natomedlemskap som överlämnats till regeringen.

Vad Sverige ska kunna bidra med till Natos styrkor vid ett medlemsskap, är under utredning. Övning Defender Europe 2022 är en USA-ledd övning som genomförs på olika platser i Europa. Försvarsmakten deltog med ett reducerat kompani från Ing 2, Göta ingenjörregemente som tillsammans med amerikanska förband byggde två förbindelser över två olika vattendrag i Polen.

Ett svenskt medlemskap i Nato kommer att påverka såväl ledning som organisation och förbandsverksamhet i Försvarsmakten. En mer detaljerad analys av effekterna av ett deltagande i försvarsalliansen kommer att finnas med i det budgetunderlag som överbefälhavaren lämnar till regeringen den 1 november, men en delredovisning har levererats. Delredovisningen är inte offentlig, men enligt en artikel på Försvarsmaktens webbplats den 16 september kan ett svenskt förbandsbidrag till Nato handla om fartyg till marina styrkor, stridsflyg till beredskapsstyrkor för luftrumsövervakning och markförband till förstärkningsstyrkorna i Baltikum och Östeuropa.   

– Svenskt territorium kommer också att ha stor betydelse för alliansens försvar av Finland och de baltiska staterna. Det svenska inträdet i Nato förändrar också förutsättningarna för försvaret av Nordnorge, kontrollen av sjöförbindelser i Västerhavet och därmed även i Östersjöinloppet, säger generalmajor Thomas Nilsson som sammanhåller Försvarsmaktens Natoförberedelser, i artikeln. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post