Formellt tillträde ingen garanti för jämställdhet

Under 1980-talet blev officer det sista manliga yrkesmonopolet som avskaffades i Sverige. Men andelen kvinnor i Försvarsmakten är fortsatt låg och trots riktade rekryteringsinsatser är det svårt att få in fler kvinnor i organisationen. För att få kvinnor att stanna i Försvarsmakten spelar ledarskapet en betydande roll. En enskild chef kan förstärka - men också i det närmaste omintetgöra - högsta ledningens intentioner om inkludering.

Foto: Axel Öberg/Försvarsmakten

I år är det fyra decennier sedan riksdagen beslutade att ”rekrytering till befälsyrket inom samtliga försvarsgrenar får ske oberoende av kön”. Formuleringen förpliktigade inte, men de formella och praktiska implikationerna var stora. Innan 1980-talet nått sitt slut hade samtliga militära yrkesbanor öppnats för kvinnor och ett hundratal kvinnor fått anställning som officerare. Därmed hade Sveriges sista manliga yrkesmonopol brutits.

Internationellt sett var Sverige tidigt ute med att öppna samtliga militära befattningar och verksamhetsområden för kvinnor. I åtskilliga länder har skarpa gränsdragningar gjorts mellan stridande och icke-stridande uppgifter varvid kvinnor länge enbart getts tillträde till de senare. Enstaka yrkesområden, vanligen stridsflyg och ubåtstjänst, har dessutom länge förblivit stängda för kvinnor också i länder som relativt tidigt öppnade övriga militära befattningar. Till exempel var det först i fjol som kvinnor tilläts tjänstgöra i nederländska ubåtsflottiljer.

Argumenten mot kvinnor inom vissa militära befattningar har skilt sig åt mellan länder och över tid men här finns också påfallande likheter. Ekonomiska skäl har inte sällan intagit en framträdande roll, såväl i Sverige som i andra länder. Det har bland annat ansetts för kostsamt att anpassa tester och utrustning efter mer än ett kön, samt funnits farhågor att dyra specialutbildningar inte ger lika god avkastning om kvinnor utbildas eftersom de antas ha högre frånvaro än män kopplat till föräldraledighet och vård av sjukt barn. Ett upplevt behov av att fysiskt separera kvinnor och män i olika sovsalar har därtill framhållits som en besvärande omständighet av både ekonomisk och praktisk art. Utomlands har just detta rumsliga argument anförts som huvudskäl till varför kvinnor inte kunnat komma ifråga för till exempel ubåtsbefattningar – såsom i det nederländska fallet. Under senare år har dock studier pekat mot att så kallade könsblandade logementen, vilket har varit vanligt i det svenska försvaret sedan 1990-talet, har positiv inverkan på jämställdheten. När kvinnor och män inte längre skiljs åt ökar sammanhållningen inom gruppen samtidigt som kvinnornas utanförskap minskar. Ett för forskarna överraskande resultat från studier i norska Försvarsmakten var dessutom att betydelsen av kön avtog och förekomsten av sexuella trakasserier minskade när könsblandade logementen infördes. 

» Det har bland annat ansetts för kostsamt att anpassa tester och utrustning efter mer än ett kön. «

Men formellt tillträde är inte på något sätt en garanti för jämställda villkor. Under åren har åtskilliga individer inom Försvarsmakten samt bland andra Officersförbundet, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Värnpliktsrådet (idag Pliktrådet), uppmärksammat en rad problem och missförhållanden som får konsekvenser för jämställdheten och kvinnors möjligheter att utföra sina uppdrag. Det har till exempel handlat om materiella förutsättningar som frånvaro av skyddsutrustning, uniformer, skor och underkläder anpassade för kvinnors kroppar, men också om misogyna attityder, könsfördomar och sexistisk jargong bland kollegor och överordnande. Trots åtskilliga policydokument, stora satsningar på utbildning i jämställdhetsfrågor, och diverse andra åtgärder, visar bland annat medarbetarundersökningarna att många problem kvarstår. Under metoo-hösten 2017 uppmärksammades därtill problemen med sexuella kränkningar inom organisationen när 1 768 anställda och före detta anställda inom Försvarsmakten undertecknade uppropet #givaktochbitihop. Exakt hur omfattande problemen av dessa slag är, eller om de insatser som gjorts haft önskad effekt, är mycket svårt att mäta. Rapporteringsfrekvensen vad gäller exempelvis diskriminering påverkas inte bara av faktiska fall utan också till exempel av ökad kunskap och medvetenhet om vad som betraktas som diskriminering i lagens mening. Anmälningsbenägenheten kan också öka om de anställda upplever att problemen tas på allvar och hanteras på ett professionellt sätt. Till synes stora ökningar av upplevd diskriminering och sexuella trakasserier i medarbetarundersökningar eller anmälningsstatistik kan därmed spegla faktiska ökade fall, men också framgångsrika insatser inom Försvarsmakten för att komma till rätta problem av dessa slag. Desto lättare att tyda är den könsuppdelade statistiken över Försvarsmaktens personal. Denna visar tydligt att den kvantitativa jämställdheten alltjämt haltar. Enligt Försvarsmaktens senaste årsredovisning består officerskåren till över 90 procent av män. Denna låga andel kvinnor inom officerskåren, liksom inom Försvarsmakten som helhet, förklaras inte sällan med att organisationen och dess huvuduppgifter är starkt förknippade med män och maskulinitet – ett förhållande som förstärks när kvinnor väljer bort Försvarsmakten som arbetsgivare. Det bör dock också påminnas om att rekryteringen till militär grundutbildning var könsskild fram till 2011 och att den frivilligbaserade rekryteringsvägen för kvinnor vid sidan av den manliga värnplikten medförde ett betydligt större inflöde av män. Sedan värnplikten blev könsneutral och återaktiverades har andelen kvinnor i grundutbildningen stadigt ökat, men ligger fortfarande under 20 procent. Kravprofilernas utformning har anförts som en förklaring, men också att män i högre utsträckning än kvinnor anger intresse för värnpliktsutbildningen i mönstringsunderlaget. Det föreligger även skillnader mellan de olika försvarsgrenarna, med en lägre andel kvinnor i armén än i marinen och flygvapnet. Samtidigt finns det enskilda förband där kvinnor är kraftigt överrepresenterade, såsom Skaraborgs flygflottilj där kvinnor utgjorde nästan 40 procent av dem som ryckte in hösten 2021.

Att attrahera kvinnor är inte Försvarsmaktens enda utmaning för att uppnå den kvantitativa jämställdhet som varit ett officiellt mål för samtliga statliga myndigheter sedan 1970-talet. Det behövs också fortsatta insatser för att behålla de kvinnor som redan finns i organisationen. Här spelar flera av de nämnda kvalitativa faktorerna in, såsom bemötande och tillgång på passande utrustning, men också till exempel kunskap om karriärmöjligheter. En av de aspekter som kvinnor ofta lyft fram som betydelsefull för beslutet att antingen stanna i eller lämna Försvarsmakten är ledarskapet. I en ordergivande organisation som Försvarsmakten är det chefer som utgör kanalen för de riktlinjer och åtgärder som kommer till för att skapa mer jämställda förutsättningar i organisationen. En chef kan förstärka, eller i det närmaste omintetgöra, den högsta ledningens intentioner att skapa inkluderande arbetsplatser där kvinnor, och också andra som inte med självklarhet känner sig som en medlem i det militära brödraskapet. Just ledarskapet har också stått i centrum för många av Försvarsmaktens interna jämställdhetsinsatser under dessa fyra decennier. Dessa har bland annat inkluderat utbildningar, mentorsprogram och utredningsstöd. Alltför ofta har dock jämställdhetsambitionerna stannat i de övre delarna av organisationshierarkin. Att omvandla dokumenten och idéerna till fungerande praktik ute på förbanden utgör fortsatt en av Försvarsmaktens största utmaningar. Här finns inga enkla lösningar och det är en svårighet Försvarsmakten delar med många andra arbetsorganisationer.

Fia Sundevall-2021 kopiera
Fia Sundevall, docent i ekonomisk historia vid Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer vid Stockholms universitet.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Förra våren tecknade Försvarets materielverk, FMV, avtal om nya eldhandvapen till Försvarsmakten. Vid FMV:s provplats i Karlsborg pågår nu provskjutning av automatkarbin 24, skriver FMV i en artikel. Under våren kommer runt 200 vapen att levereras till Försvarsmakten som ska användas vid truppförsök.
Vid FMV:s provplats i Karlsborg pågår nu provskjutning med självskyddsvapen, SSV 24. Vid slitageskjutningen mäter FMV bland annat eld- och utgångshastighet och träffbild.

Försvarsmakten har länge haft behov av att modernisera sina eldhandvapen. Våren 2023 tecknade Försvarets materielverk, FMV, ett ramavtal med den finska leverantören Sako om nya eldhandvapen. Vid FMV:s provplats i Karlsborg pågår nu provskjutning med självskyddsvapen, SSV 24, automatkarbinen i kaliber 5,56, skriver myndigheten i en artikel. Försvarsmaktens benämning på vapnet är automatkarbin 24.

– Vi gör en slitageskjutning, vilket innebär att vi under testperioden skjuter 30 000 skott med ett vapen. Antalet skott motsvarar vapnets livslängd. Vi ser så att alla delar håller, att inget går sönder och att vapnet fungerar enligt krav, säger Tony Ferm, systemingenjör vid FMV test och evaluering, i artikeln på FMV:s webbplats.

Innan leverans sker till Försvarsmakten genomför FMV verifiering och validering av de nya eldhandvapnen. I det här fallet innebär det att provskjutningen görs enligt Natostandard D14, skriver FMV. I standarden står beskrivet vilka krav som vapnet ska klara, hur testet ska genomföras och hur man ska bedöma fel som kan uppstå, som exempelvis eldavbrott.

» Hittills har vi skjutit 15 000 skott och vi har bara bytt pipa och slutstycke. Så vapnet håller mer än vad leverantören lovat. «

Vid slitageskjutningen mäter FMV bland annat sådant som eld- och utgångshastighet och träffbild. Säkerhetsgränser fastställs också, som hur många skott man kan skjuta innan pipan behöver bytas och hur mycket man kan skjuta innan vapnet blir för varmt, skriver FMV.

Syftet med verifieringen och valideringen är att kontrollera att vapnen uppfyller de krav som Försvarsmakten ställt. Leverantören Sako har också genomfört slitageskjutningar.

– Vi måste verifiera deras resultat. En skillnad mellan leverantören och FMV är att vi skjuter med olika ammunition, de använder Natoammunition medan vi skjuter med den ammunition som Försvarsmakten använder, säger Tony Ferm i artikeln. 

Hittills har provskjutningen av självskyddsvapen, SSV 24, gått bra, enligt Försvarets materielverk.

– Vi skjuter 2 000 skott om dagen, vilket är vad en soldat gör på ett år. Hittills har vi skjutit 15 000 skott och vi har bara bytt pipa och slutstycke. Så vapnet håller mer än vad leverantören lovat, säger Niklas Magnusson, FMV verksamhetsområde armé, som ansvarar för verifieringen av eldhandvapnen, i artikeln.

Under våren, när verifieringen av vapnen är klar, kommer FMV att leverera runt 200 vapen till Försvarsmakten som ska användas vid truppförsök. Innan årets slut kommer FMV att leverera mellan 5 000 och 7000 vapen till Försvarsmakten, skriver FMV.

I ett nyhetsbrev från arméns införandegrupp för eldhandvapen den 23 februari står att leveranser av vapen kommer att ske i mindre omgångar över tid istället för större engångsleveranser. ”Det gör att fler vapen kommer på plats tidigare och underlättar även för logistiken vid mottagandet”, skriver överste Michael Carlén, chef för Fjärde brigaden och införandeledare för nya eldhandvapen i nyhetsbrevet.

Han fortsätter: ”Med nuvarande tidslinjal kommer de första leveranserna påbörjas under våren 2024 för att därefter skalas upp under resten av året. De initiala vapnen kommer att användas för utbildning av instruktörer och tekniker för att därefter övergå i truppförsök på förband. Utbildningen för instruktörer liksom utbildningen för tekniker är båda planerade att genomföras under våren.”

De förband som initialt är utpekade för inledande truppförsök är K 4, F 21, Amf 1 samt P 7, skriver införandeledaren. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Ett fel i en nödutfällningsventil var den utlösande faktorn när ett Jas 39 C Gripen landade i för hög fart och utan bromsförmåga på Ronneby flygplats i november 2022. Nu vill Statens haverikommission att såväl Försvarsmakten som flygplanstillverkaren Saab vidtar åtgärder.
Under en mörkerövning vid F 17 drabbades ett av flygplanen av en felindikation på landningsstället. Piloten avbröt och gjorde en nödlandning i Ronneby med skador på planet som följd. Vid utredningen fann man att liknande incidenter också hänt i Ungern och Grekland.

Den 7 november 2022 genomförde flera förband från Blekinge flygflottilj, F 17, en mörkerövning öster om Öland. Cirka 40 minuter in i övningen fick piloten i ett av planen en felindikation om att landstället inte var låst i uppfällt läge. Därefter följde en rad felmeddelanden och varningar och styrförmågan försämrades.

Piloten avbröt övningen och vände tillbaka mot flygplatsen i Ronneby där han tvingades landa i för hög fart och utan fungerade bromsar på hjulen. Flygplanet stoppades av utrullningsnätet, 111 meter efter asfaltskanten på landningsbanan. Piloten klarade sig oskadd men planet fick omfattande skador.

– Händelsen var allvarlig. Piloten hamnade i en komplex situation med flera följdfel och han fick en massa varningar som gjorde det svårt att tolka vilken felbild han hade. Det var ett svårt läge, men piloten hanterade det på ett bra sätt, säger Håkan Josefsson, utredare vid Statens haverikommission (SHK). 

Enligt SHK:s rapport som publicerades i början av februari utlöses problemen av ett fel i en nödutfällningsventil som i sin tur triggade igång en mängd andra fel och varningssignaler. I rapporten lyfts också en liknande händelse med ett Jas-plan i Ungern 2015 fram. Även i Grekland uppdagades 2007 ett fel i samma ventilenhet på ett Jas Gripen, men den gången upptäcktes felet innan planet hunnit lyfta från marken.

Efter haveriet i Ronneby har Saab återkallat alla nödutfällningsventiler som är mer än 20 år gamla och även vidtagit vissa andra åtgärder.

» Det var ett svårt läge, men piloten hanterade det på ett bra sätt. «

Med hänsyn till de tidigare händelserna, borde Saab ha agerat tidigare?

– Det är svårt för oss att svara på. Vi har inte kunnat ta del av den ungerska haveriutredningen i sin helhet och händelsen i Aten har vi bara hört talas om, säger Håkan Josefsson.

Utöver det som redan har gjorts vill Statens haverikommission att det genomförs en översyn av felpresentationslogiken i den aktuella flygplansmodellen för att minska arbetsbelastningen för piloten om något liknande skulle inträffa igen.

Håkan Josefsson-SHK-2024
Håkan Josefsson, utredare vid Statens haverikommission

I samband med haveriet i Ronneby uppdagades också problem i kommunikationen mellan den kommunala räddningstjänsten, SOS alarm och den militära räddningsstyrkan inne på flygflottiljen. Missförstånden som uppstod ledde till att räddningsinsatsen blev fördröjd med någon minut.

– I det här fallet var det ingen fara och piloten kunde ta sig ur planet på egen hand. Men om det hade brunnit eller blivit ett större skadeutfall hade tiden varit kritisk och det är därför vi ger rekommendationen att Försvarsmakten och SOS alarm ska säkerställa att kommunikationen mellan dem fungerar, säger Håkan Josefsson.

Senast den 6 maj ska besked om vidtagna åtgärder lämnas till SHK.

Statens haverikommission riktar följande rekommendationer med anledning av olyckan vid Blekinge flygflottilj

Försvarsmakten rekommenderas att:

• I samråd med Saab AB analysera vilka säkerhetsvinster och effekter i övrigt en ändrad delkretsavstängningslogik i hydraulsystemet för Jas 39 Gripen skulle innebära.

• Utvärdera räddningsinsatsen i syfte att säkerställa en tillfredsställande radiokommunikation mellan militära flygplatsers räddningsstyrka och kommunal räddningstjänst.

Saab AB rekommenderas att:

• Genomföra en översyn av felpresentationslogiken i Jas 39 Gripen vid återkommande fel i syfte att minska arbetsbelastningen för piloten vid en liknande händelse.

• Vidta åtgärder för att säkerställa att felpresentationslogiken i Jas 39 Gripen ger piloten en tydlig varning vid totalt bromsbortfall.

SOS alarm rekommenderas att:

• Sprida erfarenheterna från den aktuella larmhanteringen till övriga larmcentraler inom SOS alarm.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Svenska stabsofficerare kommer att delta i den EU-ledda insatsen Aspides i Röda havet. Det står klart efter ett beslut från regeringen på torsdagen. Operationen ska skydda civila fartyg i Röda havet mot attacker från bland annat Huthirebellerna.
En italiensk fregatt eskorterar ett civilt handelsfartyg i operation Aspides. Foto: Italienska marinen.

Efter huthiernas attacker mot internationell sjöfart i Röda havet beslutade EU:s utrikesråd i februari att inrätta en militär marin insats som ska bidra till att skydda civila fartyg i området.

Sjöfartsskyddsinsatsen Eunavfor Aspides, eller operation Aspides, har i uppgift är att ledsaga och skydda fartyg mot attacker i Röda havet och i närliggande områden. På torsdagen kom beskedet att regeringen ger Försvarsmakten i uppdrag att placera upp till tio stabsofficerare i den EU-ledda insatsen.

– Sverige värnar rätten till en fungerade och fri internationell sjöfart. Attackerna mot civila fartyg är ett allvarligt hot mot detta och behöver motverkas. Sveriges bidrag till EU-insatsen Eunavfor Aspides är därför viktigt för vår gemensamma säkerhet, säger försvarsminister Pål Jonson (M) i ett pressmeddelande.

» Sverige värnar rätten till en fungerade och fri internationell sjöfart. «

Ambitionen är att ha officerare på plats i början av mars, skriver Försvarsmakten i en artikel på myndighetens webbplats. Inledningsvis planerar Försvarsmakten för att ha tre stabsofficerare på det operativa högkvarteret i Larissa i Grekland. En stabsofficer kommer också att placeras på styrkans ledningsfartyg ute till havs, enligt myndigheten.

Operationsområdet sträcker sig främst över de stora sjö- och handelsvägarna i Röda havet samt i vattnen utanför Yemen och Oman.

Beslutet om svenskt deltagande med upp till tio stabsofficerare i Eunavfor Aspides gäller fram till och med den 19 februari 2025.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Observera att du även behöver klicka på godkänningslänken i det bekräftelsemeddelande som kommer att skickas till din e-postadress för att slutföra prenumerationen. Vänligen kontrollera din skräppostmapp om du inte har mottagit bekräftelsemeddelandet efter att ha registrerat dig.