Senast publicerat
Senast publicerat:

Försvarsmakten bör agera för att höja kadetternas ersättning

”Vi i studentrådet anser att Försvarsmakten bör agera för att kadetternas ersättning åtminstone jämställs med värnpliktiga och att de i framtiden aktivt verkar för en höjning av ersättningen”, skriver studentrådet på Militärhögskolan Karlberg.

Studentrådet, Militärhögskolan Karlberg
Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Försvarsmakten befinner sig just nu i den största expansionen på flera årtionden. I propositionen för totalförsvarets inriktning 2021–2025 nämner regeringen att 2020-talet kommer att innebära en stor obalans i antalet anställda officerare kopplat till de höga pensionsavgångarna. Försvarsmakten måste därför aktivt arbeta för att rekrytera och anställa nya yrkesofficerare för att fylla tomrummet som uppstår när den äldre generationen lämnar.

För att locka till sig sökande till officersutbildningen har Försvarsmakten tidigare tagit beslutet att utbildningen skall vara helt kostnadsfri och varje studerande skall åläggas en ersättning varje månad då utbildningen inte är CSN-berättigad. I dagsläget ligger denne ersättning på 140 kronor per dag vilket är lägre än de 146 kronor per dag som en värnpliktig är berättigad till. Till skillnad från CSN-ersättningen höjs kadettersättningen inte automatiskt i takt med inflationen, utan det står inför regeringen att besluta om en höjning.

» Flertalet anställda ser det som en för stor ekonomisk förlust att börja studera. «

Vi i studentrådet anser att det är problematiskt när en värnpliktig med sin huvudsakliga sysselsättning att genomföra militär grundutbildning där hen spenderar mestadels av sin tid på ett regemente får en högre ersättning än en kadett som studerar vid en högskola och som således har större utgifter.

Några kan då säkerligen anse att kadetter likt civila studenter kan ta ett extrajobb om hen vill ha högre ersättning. För det första kan detta bli svårt då officersutbildningen är upplagd för 48 timmars studie varje vecka vilket är 20 procent längre en den civila studenten. För det andra anser vi att om Försvarsmakten har tagit ett beslut att ålägga kadetter med en ersättning att även stå för att ersättningen höjs i takt med inflationen.

Utöver ersättningen har vi uppmärksammat att Försvarsmakten förlorar mycket kompetens från GSS/K-anställda med flera års erfarenhet. Detta sker då flertalet anställda ser det som en för stor ekonomisk förlust att börja studera då det inte finns någon möjlighet att ta ut CSN-lån.

Vi i studentrådet anser därför att Försvarsmakten bör agera för att kadetternas ersättning åtminstone jämställs med värnpliktiga och att de i framtiden aktivt verkar för en höjning av ersättningen. Dessutom anser vi att Försvarsmakten bör se över möjligheter att GSS/K- anställda med flera års erfarenhet, likt specialistofficersutbildningen, av sina regementen kan erbjudas ytterligare förmåner eller högre ersättning. Detta skulle leda till en ökad vilja till att ta steget in i professionen och ökad kompetens i Försvarsmakten som helhet.

Liknande läsning:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Tystnadskultur är ingenting som gynnar vare sig arbetsmiljön eller den skarpa verksamhet som bedrivs inom myndigheten. Det säger Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör i Försvarsmakten. Nu utvecklas ett analysverktyg som ska kunna användas för att upptäcka den sortens problem ute på förbanden.

    Linda Sundgren
    Tystnadskultur

    Foto: Björn Öberg

    Den här artikeln är en del av en serie artiklar om tystnadskultur i Försvarsmakten.

    Hälften av Försvarsmaktens anställda har någon gång upplevt tystnadskultur under sin tjänstgöring. Det visar en forskningsrapport från Försvarshögskolan. Att åtgärda problemen kan vara både svårt och tids­­krävande, men nu pågår ett arbete vid Försvarsstabens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka den här typen av destruktivt ledarskap ute på förbanden.

    Den forskning som bedrivs vid Försvarshögskolan och som visar att hälften av de anställda i Försvarsmakten någon gång upplevt tystnadskultur, har överste Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning, inte tagit del av. Han säger att han inte uppfattar problemen som så stora som forskningen visar.

    – Det är otroligt tråkigt att höra de här siffrorna, men vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind (Försvarsmaktens medarbetarundersökning red anm) som är vårt känselspröt ut mot organisationen, säger Jonas Karlsson.

    I den senaste publicerade FM Vind-undersökningen som genomfördes 2024, fick påståendet ”På vårt förband kan jag utan rädsla för att drabbas av negativa konsekvenser öppet berätta om felaktigheter och missförhållanden jag upplever”, 69 av 100 poäng.

    – Oavsett utbredning är tystnadskultur absolut ingenting som Försvarsmakten vill ha. Det kan påverka både arbetsmiljö och den skarpa verksamhet som vi bedriver och vi kan inte lösa våra uppgifter om vi är destruktiva, säger Jonas Karlsson.

    Vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind …

    Att det finns medarbetare som vittnar om att de efter att ha framfört kritik drabbats av repressalier i form av exempelvis förflyttning på oklara grunder eller utfrysning, är något som Jonas Karlsson menar inte hör hemma i myndigheten.

     – Sådant ska vi som medarbetare i Försvarsmakten inte behöva acceptera. Vi vill inte ha en organisation där den som för fram sin åsikt sätts på standby. Hela vår värdegrund bygger på öppenhet och att vi har en rak och ärlig kommunikation för att kunna omsätta vår verksamhet och uppdragstaktik i den skarpa verksamhet som vi bedriver, säger han.

    Jonas ­Karlsson

    Jonas Karlsson

    Ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning

    Forskning visar att det finns faktorer som ökar risken för att tystnadskultur ska uppstå, däribland tydliga hierarkier och chefer med stort inflytande över enskilda medarbetares yrkesmässiga framtid; parametrar som återfinns i Försvarsmakten. Jonas Karlsson framhåller dock att det finns mekanismer inbyggda i karriärsystemet som ska motverka att personal hamnar i beroendeställning till enskilda chefer.

    – En bedömning av en medarbetare ska inte bara göras av en chef. Går processen rätt till ska du ha en 360-gradersbedömning av den individ som är på väg till en skola eller vidare i karriären. Fungerar det minskar risken för jäv och tystnadskultur, säger Jonas Karlsson.

    Han menar att det förebyggande arbetet mot tystnadskultur handlar om att skapa tillit och trygghet och att ledningen och ledarskapets ansvar är centralt i detta. Eftersom chefer själva ofta är en del av problemet när en tystnadskultur uppstår, skulle han vilja att frågan lyftes redan under yrkesofficersutbildningarna.

    – Vi behöver starta rätt med första linjens chef som tar sitt första chefsansvar. De behöver ha en uppfattning om hur man bemöter medarbetare som kommer med kritik eller förslag på förändring. Jag ser också en möjlighet att omhänderta detta i introduktionsutbildningen vid förbanden, säger Jonas Karlsson.

    Nyligen startade ett arbete vid Försvarsmaktens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka signaler om tystnadskultur. Meningen är att förbanden själva ska kunna använda verktyget för att analysera svaren på de frågor i FM Vind-­enkäten som kan knytas till tystnadskultur. Fredrik Nordenmark är HR-strateg på HR-avdelningen och deltar i utvecklingen av det nya analysverktyget.

    Fredrik Nordenmark

    Fredrik Nordenmark

    HR-strateg

    – Modellen är tvådelad, där den ena delen talar om att här finns det inslag av tystnadskultur och den andra delen att det finns risk för tystnadskultur. Vi på HR-avdelningen kommer att kunna stämma av läget i hela Försvarsmakten vartannat år medan försvarsgrenarna också har möjlighet att fokusera mer på de här frågorna i de pulsmätningar som kommer däremellan. 

    Enligt Fredrik Nordenmark kommer samtliga organisationsenheter och försvarsgrenar att erbjudas utbildning i analysverktyget, innan utrullningen av nästa FM Vind-enkät i höst.

    Ur arkivet: