Senast publicerat
Senast publicerat:

Försvarsmakten bör agera för att höja kadetternas ersättning

”Vi i studentrådet anser att Försvarsmakten bör agera för att kadetternas ersättning åtminstone jämställs med värnpliktiga och att de i framtiden aktivt verkar för en höjning av ersättningen”, skriver studentrådet på Militärhögskolan Karlberg.

Studentrådet, Militärhögskolan Karlberg
Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Försvarsmakten befinner sig just nu i den största expansionen på flera årtionden. I propositionen för totalförsvarets inriktning 2021–2025 nämner regeringen att 2020-talet kommer att innebära en stor obalans i antalet anställda officerare kopplat till de höga pensionsavgångarna. Försvarsmakten måste därför aktivt arbeta för att rekrytera och anställa nya yrkesofficerare för att fylla tomrummet som uppstår när den äldre generationen lämnar.

För att locka till sig sökande till officersutbildningen har Försvarsmakten tidigare tagit beslutet att utbildningen skall vara helt kostnadsfri och varje studerande skall åläggas en ersättning varje månad då utbildningen inte är CSN-berättigad. I dagsläget ligger denne ersättning på 140 kronor per dag vilket är lägre än de 146 kronor per dag som en värnpliktig är berättigad till. Till skillnad från CSN-ersättningen höjs kadettersättningen inte automatiskt i takt med inflationen, utan det står inför regeringen att besluta om en höjning.

» Flertalet anställda ser det som en för stor ekonomisk förlust att börja studera. «

Vi i studentrådet anser att det är problematiskt när en värnpliktig med sin huvudsakliga sysselsättning att genomföra militär grundutbildning där hen spenderar mestadels av sin tid på ett regemente får en högre ersättning än en kadett som studerar vid en högskola och som således har större utgifter.

Några kan då säkerligen anse att kadetter likt civila studenter kan ta ett extrajobb om hen vill ha högre ersättning. För det första kan detta bli svårt då officersutbildningen är upplagd för 48 timmars studie varje vecka vilket är 20 procent längre en den civila studenten. För det andra anser vi att om Försvarsmakten har tagit ett beslut att ålägga kadetter med en ersättning att även stå för att ersättningen höjs i takt med inflationen.

Utöver ersättningen har vi uppmärksammat att Försvarsmakten förlorar mycket kompetens från GSS/K-anställda med flera års erfarenhet. Detta sker då flertalet anställda ser det som en för stor ekonomisk förlust att börja studera då det inte finns någon möjlighet att ta ut CSN-lån.

Vi i studentrådet anser därför att Försvarsmakten bör agera för att kadetternas ersättning åtminstone jämställs med värnpliktiga och att de i framtiden aktivt verkar för en höjning av ersättningen. Dessutom anser vi att Försvarsmakten bör se över möjligheter att GSS/K- anställda med flera års erfarenhet, likt specialistofficersutbildningen, av sina regementen kan erbjudas ytterligare förmåner eller högre ersättning. Detta skulle leda till en ökad vilja till att ta steget in i professionen och ökad kompetens i Försvarsmakten som helhet.

Liknande läsning:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Värnpliktiga är kraftigt överrepresenterade i Försvarsmaktens arbetsskadestatistik, och bland kvinnliga rekryter syns även en viss skadeökning. Samtidigt har myndigheten inte lyckats lösa problemen med rapportering och analysering av arbetsskador som uppstod när avvikelserapporteringen fördes över till Prio för tio år sedan.

    Linda Sundgren
    Värnpliktiga soldater med packning och kamouflage på led under en fältvecka.
    Värnpliktiga står för majoriteten av arbetsskadeanmälningarna i Försvarsmakten. Bland kvinnliga rekryter syns dessutom fler stressfrakturer än tidigare, visar årets arbetsskaderapport.

    Foto: Anders Wiklund/TT

    År 2025 inkom 3 257 anmälningar om arbetsskada till Försvarsmakten. Enligt generalläkaravdelningen vid Försvarsstabens stödenhet som sammanställer skadestatistiken brukar det vara en eftersläpning i rapporteringen på runt 500 ärenden. Om det stämmer även i år kommer det totala antalet rapporter att hamna på cirka 3 700, vilket är i nivå med året innan. Det som sticker ut i resultaten är den stora mängden skador bland värnpliktiga. De står för drygt 60 procent av alla anmälningar, trots att de bara utgör tio procent av de tjänstgörande.

    – Jag tror att det beror på att vi är väldigt duktiga på att rapportera allt när det handlar om värnpliktiga. Både riktigt allvarliga skador, men också sådana som rapporteras i förebyggande syfte. Det kan bero på att man kan få ersättning från Kammarkollegiet för skador man ådragit sig under värnplikten. Däremot betalas det inte ut mer från Kammarkollegiet idag jämfört med tidigare, säger Försvarsmaktens generalläkare Claes Ivgren.

    Vi hade en större andel belastningsskador av en sort som vi inte sett tidigare hos kvinnliga värnpliktiga.

    Andelen arbetsskador bland värnpliktiga har varit relativt konstant de senaste åren. En liten ökning syns dock bland kvinnor som stod för en något större andel av skadorna jämfört med året innan.

    – Vi hade en större andel belastningsskador av en sort som vi inte sett tidigare hos kvinnliga värnpliktiga. Det handlar om stressfrakturer, alltså skador som uppstår för att man burit eller belastat kroppen på ett sätt över tid som kroppen inte kunnat hantera fysiologiskt. Det har uppstått förändringar i benvävnaden och i vissa fall spontana frakturer, alltså att ett ben har gått av, säger Claes Ivgren.

    20180118_Bezmah01_Porträtt_Claes_Ivgren_044

    Claes Ivgren

    Försvarsmaktens generalläkare

    Utöver det totala antalet skador i Försvarsmakten ger årets arbetsskaderapport ytterst knapphändig information om skadeläget bland anställda i myndigheten. År 2015 överfördes Försvarsmaktens arbetsskaderapportering till stödsystem Prio och sedan dess har det varit problem med underrapportering, felaktigt kodade skador och analyser. Årets rapport var flera månader försenad och innehåller minimalt med information. Varken skadetyp, var eller i vilka sammanhang som skadorna inträffar eller den drabbades befattning, grad eller ålder redovisas.

    – Huvuddelen av underlaget är ackumulerat på ett sätt som gör att jag inte känner mig absolut trygg med att vi inte har fått in allt det som har hänt. Vi vet att vi har alla allvarliga fall, för där har vi Arbetsmiljöverkets och Försäkringskassans underlag. Men jag är inte säker på att vi täcker en helhet, säger Claes Ivgren.

    Nu är det tio år sedan Försvarsmakten presenterade en fullständig arbetsskaderapport. Hur ser du på det?

    – Jag tycker inte att det är okej. Vi behöver ha ett system som vi kan lita på, som är enkelt att hantera och där vi med stor noggrannhet kan följa utvecklingen i organisationen. När verksamheten accelererat som den gjort de senaste åren och vi växer så fort som vi gör är det jätteviktigt att kunna följa skadeutfallet, säger Claes Ivgren.

    Jag tycker inte att det är okej. Vi behöver ha ett system som vi kan lita på.

    Arbetsskaderapporterna ska ligga till grund för det skadeförebyggande arbetet i myndigheten. Om arbetsgivaren inte vet hur skadeläget ser ut är det svårt att vidta rätt åtgärder och att mäta effekten av det som görs.

    – Om vi hade haft en väldigt stringent rapportering hade vi kunnat komma med förslag som syftar till att ändra på verksamhet som vi ser genererar skador. Men det förutsätter att rapporten är detaljerad och noggrann och att vi känner trygghet med att vi har allting med i rapporteringen. Tyvärr saknas det fortfarande, tio år efter införandet, säger Claes Ivgren.

    Tidigare följdes skadeutvecklingen inom vissa områden särskilt noga på grund av den stora risken för skador. Ett sådant fokusområde var hörselskador, men inte heller de finns med i årets rapport.

    – Vad gäller hörselskador finns det säkert ett bra underlag bland årets anmälningar, men den kompetens som tidigare hanterade de rapporterna har slutat i Försvarsmakten. Det är alltså brist på kompetens som lett till att vi inte har genomfört någon djupare analys av det skadeområdet. Jag vet att man håller på att rekrytera en ny arbetsmiljöingenjör vid Försvarsmedicincentrum i Göteborg, men tjänsten är inte tillsatt ännu, säger Claes Ivgren.

    Tyvärr saknas det fortfarande, tio år efter införandet.

    Enligt Claes Ivgren arbetar Försvarsmakten vidare med att försöka komma tillrätta med arbetsskaderapporteringen:

    – Det har ju varit känt länge att Prios avvikelsesystem fungerar sisådär. Vissa är jätteduktiga på att rapportera, andra tycker att det är för trassligt. Ett förbättringsarbete pågår och jag tror att det snart ska vara slutfört, men det är inte vi utan Försvarsstabens stödenhet som ansvarar för det.

    Claes Ivgren säger att han skulle vilja ta arbetsskadearbetet ett steg längre. Hans förslag är att all personal i myndigheten ska få tillgång till Försvarshälsan:

    – Om personalen går till Försvarshälsan när något inträffar och får sin skada bedömd och journalförd i Försvarsmakten, skulle vi få ett bättre grepp om det fysiska och psykiska måendet. Vi skulle dessutom få ett bättre underlag för arbetsskaderapporten. Det är något jag arbetar för, men inte nått hela vägen fram med ännu.

    Utöver de arbetsskador som redovisas i Försvarsmaktens arbetsskaderapport finns ett antal svåra arbetsskador och allvarliga tillbud som anmäls direkt till Arbetsmiljöverket och som inte ingår i Försvarsmaktens arbetsskadestatistik. År 2025 var det 129 fall, varav två dödsfall. Det var 29 ärenden fler än året innan.

    Ur arkivet: