Senast publicerat
Senast publicerat:

Att bli officer vid 30 är knappast en begränsning

Jacob Fritzon
Detta är en krönika. Åsikterna är skribentens egna.

Soldat X är verkligen duktig och är sannerligen officersmaterial. Problemet är att han är lite för gammal, han har ändå passerat 28 och då är han ju 31 när han kommer ut som fänrik. Det blir ju inte många år där han ska kunna tjänstgöra som officer. Ska han vara runt 50 när han blir major?” 

”Soldat Y borde jobba några år innan han söker till att bli officer, ingen soldat kommer ju respektera någon som gått direkt från värnplikt rakt in i officersutbildningen!” 

”Det där med förkortade utbildningar kommer att innebära katastrof för Försvarsmakten”

Dessa uttalanden är några exempel ur diskussioner jag har hört i flera olika sammanhang. Jag tror inte att jag är ensam om att ha hört påståenden som dessa, men jag kan ha fel.  

Fram till 2025 beräknas en fjärdedel av dagens officerare gå i pension enligt Officersförbundet och i nuläget fyller ingen av officersutbildningarna upp de platser som krävs för att täcka upp de luckor som uppstår. Utflödet stannar tyvärr inte där utan förvärras av det stora antal unga officerare som väljer att finna en annan väg i livet, i nuläget slutar ungefär var fjärde officer efter cirka fyra år i myndigheten.

Enligt Officersförbundet överväger därutöver tre av fyra nyanställda officerare att sluta inom Försvarsmakten. Skälen att de slutar anges oftast vara lön och arbetssituation. På mitt eget förband finns det vakanser på cirka 45 procent, de som fortfarande jobbar kvar ska fortfarande lösa alla andras uppgifter. 

För att använda ett uttryck som våra politiker ofta hemfaller till så kan man beskriva vår situation som väldigt utmanande. Vi har ett problem som behöver bekämpas på tre fronter. Det ena problemet är rekrytering, det andra är att behålla unga officerare som kommer att kunna jobba länge i Försvarsmakten och det tredje är att få äldre rutinerade officerare att stanna kvar i sin tjänst längre. I denna krönika avser jag diskutera rekrytering enbart. Min förhoppning är att återkomma till de två övriga problemen i senare krönikor i Officerstidningen. 

I inledningen valde jag att citera några av de ganska ofta förekommande åsikterna om soldater man har haft i åtanke för en eventuell officersutbildning. Att någon blir officer först i 30-årsåldern är knappast en begränsning. Det kanske inte är så att denne kommer hinna bli överste eller regementsförvaltare, men individen kommer absolut att kunna leverera på flera nivåer innan pension. Vi måste helt enkelt sluta ha de högsta nivåerna i tanke konstant. Att få ut en rutinerad och självsäker 35-åring till förbanden är alldeles säkert en fördel.

Samtidigt finns det de som tycker att man ska ha arbetat som soldat i några år innan man söker sig till en officersutbildning, detta för att först skaffa sig erfarenhet. Personligen anser jag att de viktigaste erfarenheterna en officer kommer skaffa sig för sin framtida karriär är just under tiden som denne är officer inte under tiden som soldat. Notera nu att jag inte är emot att man jobbar som soldat i några år innan en officerskarriär men det är inte nödvändigt eftersom de mest relevanta erfarenheterna fås under sin karriär som just officer. Att någon haft kort tid i försvarsmakten behöver inte vara gränssättande, även när det kommer till Sofu-spåret, så länge förbandet bedömer att individen är lämplig.

Sammantaget anser jag att vi måste sluta vara så enkel-spåriga när det kommer till rekrytering av framtida officers-kollegor. Alla människor är olika och kommer att passa till olika uppgifter och sammanhang och där någon kanske behöver några år i tjänstgöring kanske någon annan är redo redan efter värnplikten, huvudsaken är att det ska finnas en lämplighetsbedömning från förbandet och om en sådan finns bör det finnas få hinder för att uppmuntra rätt individer till att bli officer.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    I somras startade Försvarsmaktens första krigsinkubator med befäl och soldater som samlades för att själva lösa problem de stöter på i sin tjänstgöring. De nio problemområden som valdes ut är antingen åtgärdade eller ska vidareutvecklas under hösten.

    Linda Sundgren
    Strilab
    Markdrönaren ”Råttan” togs fram av soldater vid IB 1 2025 och vidareutvecklades under Strilab. På bilden: Johan Liu, GSS/T, en av utvecklarna bakom ”Råttan”.

    Foto: Anna Winberg/Försvarsmakten

    Kriget i Ukraina har bidragit med många lärdomar. Inte minst det ukrainska försvarets innovationsförmåga och framgångarna för deras laboratorier och utvecklingsenheter i krigsförbanden. Löjtnant Jakob Blomqvist, reservofficer vid Livgardesbrigaden IB 1, såg ett behov av snabbare teknikutveckling även i Försvarsmakten. Tillsammans med en handfull kollegor fick han klartecken från brigadledningen på IB 1 att genomföra en krigsinkubator inspirerad av tech-världen – en organisation som stödjer innovation och utveckling inom militär verksamhet. Initiativet fick namnet Stridslaboratoriet IB 1, Strilab, och var verksamt under fem veckor med start i juli.

    – Idén med en krigsinkubator är att låta de som möter problemen, alltså soldater och officerare, själva lösa dem. De fattar exakt vad det handlar om och eftersom vi själva är militärer kan vi också testa grejerna i fält direkt, säger Jakob Blomqvist, chef för Strilab.

    Jakob Blomqvist

    Jakob Blomqvist

    Reservofficer vid Livgardesbrigaden IB 1

    Han berättar att merparten av de 28 individer som deltog i Strilab var reservofficerare eller tidvis tjänstgörande soldater, som till vardags studerar vid lärosäten som brittiska Cambridge, Kungliga tekniska högskolan eller Handelshögskolan i Stockholm. Första veckan ägnades åt utbildning med instruktörer bestående av bland annat influgna tech-chefer från Silicon Valley och professorer i entreprenörskap vid Harvard Business School.

    – De bidrog med sin tid pro bono, men man ska inte underskatta hur mycket folk gillar att stötta Nato. För att göra det speciellt för dem bokade vi in lektionerna på Karlberg. Att komma från Silicon Valley och få undervisa på Karlbergs slott är unikt och för deltagarna innebar det utbildning i världsklass, säger Jakob Blomqvist, som själv bor i USA där han driver ett investmentbolag inom kritisk infrastruktur.

    Resterande fyra veckor ägnades åt innovation, teknikutveckling och tester i fält. Nio projektområden valdes ut och en arbetsgrupp knöts till varje område. Däribland ”Eld”, en app för kommunikation vid indirekt bekämpning, ”Fältjournalen” som är ett fältjournalsystem för militära sjukvårdsåtgärder samt ”Soldatappen” avsedd för personaladministration och som redan var i bruk.

    – Vi valde avsiktligt avgränsade problemområden där vi trodde att det var möjligt att skapa effekt på fem veckor. Det uteslöt exempelvis vissa vapensystem med hänsyn till säkerhet och tidsbegränsning, säger Jakob Blomqvist.

    I slutet av perioden gjordes en utvärdering av Strilab.

    – Alla nio utvecklingsområden går vidare. De flesta används nu i någon form. Andra har tagits över av industrin för vidare utveckling. Vissa områden är mer interna för IB 1 och de har brigaden tagit över.

    Fördelen med krigsinkubatorn är att officerare och soldater är både användare och utvecklare och att utvecklingen sker på förbanden.

    Nu hoppas Jakob Blomqvist att Strilab ska permanentas och att krigsinkubatorn blir ett återkommande inslag i verksamheten.

    – Förhoppningen är att intern förmågeutveckling som Strilab ska bli en del av både grund- och krigsorganisationen hos IB 1. Nästa sommar hoppas jag att vi kan återupprepa inkubatorn i större skala så att fler i Försvarsmakten kan delta, säger han och fortsätter:

    – Fördelen med krigsinkubatorn är att officerare och soldater är både användare och utvecklare och att utvecklingen sker på förbanden. Experimentkontor brukar placeras långt borta på någon stridsskola, men här sker utvecklingen på plats och vi gör det tillsammans. Där har vi den stora vinsten.

    Ur arkivet: