Senast publicerat
Senast publicerat:

Kollektivavtal för GSS/K har sagts upp

Officersförbundet har inom ramen för sin förhandlingsorganisation OFR/S, P, O sagt upp nuvarande kollektivavtal för GSS/K.

Redaktionen
Bezav Mahmod / Försvarsmakten
Artikel från Officersförbundet.

Sedan våren 2022 har Officersförbundet och Försvarsmakten fört dialog kring hur det nuvarande avtalet skulle kunna förbättras. I augusti 2022 meddelade Försvarsmakten att de för tillfället inte har för avsikt att förbättra avtalet till något annat än vad Lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar medger. OFR/S, P, O har därför valt att säga upp kollektivavtalet, vilket innebär att efter avtalets uppsägningstid om 12 månader gäller Lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar.

– Nu är det nuvarande kollektivavtalet uppsagt eftersom lagen ger våra medlemmar ett bättre skydd då de åtminstone garanteras 6 år långa anställningar istället för som idag 6 månader eller 1 år i taget. Jag beklagar att Försvarsmakten inte har högre ambitioner till att förbättra avtalet, särskilt under rådande omvärldsläge och den nyss utgivna dagordern, säger Susanne Hultgren, förhandlingschef på Officersförbundet.

I juli 2010 lades pliktsystemet vilande och alla personalkategorier i Försvarsmakten skulle i princip vila på frivillighet. Därför genomförde de centrala parterna för arbetstagarorganisationen och arbetsgivarorganisationen förhandlingar i syfte att säkra Försvarsmaktens personalförsörjning vad gäller tidsbegränsade anställningar med kontinuerlig tjänstgöring för gruppbefäl, soldater och sjömän. Det nuvarande kollektivavtalet började gälla i maj 2010. Avtalet innebär bland annat att den första tidsbegränsade anställningen ska påbörjas med provanställning om sex månader och därefter övergå i en tidsbegränsad anställning utan angiven kortaste tid. Den sammanlagda anställningstiden får uppgå till högst 12 år. 

Parterna saknade under förhandlingen kunskap om hur kommande lagstiftning skulle utformas och åtog sig att vid behov justera avtalet. Lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar började gälla i maj 2012 och innebär att den tidsbegränsade anställning ska omfatta minst sex år och högst åtta år. Eftersom det finns ett kollektivavtal är det avtalet och inte lagen som gäller just nu, men när uppsägningstiden om 12 månader löpt ut börjar lagen att gälla.

FAKTA

Vad händer med GSS/K?
För de GSS/K som redan är anställda med det nuvarande avtalet som grund blir det ingen förändring under uppsägningstiden, utan de kommer fortsätta sina anställningar med de datum som överenskommits. Men efter att det uppsagda avtalet slutat att gälla blir det max upp till 12 år vid förlängning och minst sex år vid nyanställning. För de som kommer att nyanställas kommer lagen att gälla. Det betyder att anställningen ska påbörjas med provanställning om sex månader och därefter övergå i en tidsbegränsad anställning om minst sex år och högst åtta år.

Liknande läsning:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Euromil anordnade i mars konferensen ”Strengthening Mental Health in the Armed Forces: A European Imperative” där bland andra Europaparlamentarikerna Liesbet Sommen och Wouter Beke hörde till deltagarna. Allt med fokus på de ökande psykiska hälsoutmaningar som drabbar militär personal, veteraner, reservister och deras familjer.

    Fredrik B Nilsson
    EU flaggor
    Euromil anordnade i mars konferensen ”Strengthening Mental Health in the Armed Forces: A European Imperative”.

    Foto: Martin Sachs

    Officersförbundets ombudsman Martin Sachs, med ansvar för arbetsmiljöfrågor, deltog under konferensen, vars syfte var att belysa behovet av förbättrade policyramverk, tvärnationellt samarbete och bättre stödstrukturer för psykisk hälsa inom Europas uniformerade yrken. Paneler fördjupade sig i frågor som institutionell kultur och psykisk hälsa och återintegrering av veteraner.

    – Fokus låg bland annat på social, psykologisk och arbetsmarknadsrelaterad återanpassning, berättar Martin Sachs.

    Den snabba upprustningen och de cirka 700 miljarder kronor i militärt stöd till Ukraina, speglar inte bara behovet av operativ kapacitet utan innebär också ett växande ansvar för hållbara system för militär personalvård, där psykisk hälsa är en kärnkomponent.

    Militär förmåga och personalens välmående är direkt sammanlänkade.

    – Ja, upprustningen innebär att fler personer mobiliseras, kontrakteras eller återaktiveras i reservstyrkor – och därmed riskerar att exponeras för olika stressfaktorer. Militär förmåga och personalens välmående är direkt sammanlänkade, menar Sachs. 

    Europas militära och politiska institutioner betraktar i ökande grad psykisk hälsa som en strategisk fråga, inte enbart en personalfråga. Operativ uthållighet, rekrytering, återintegrering och samhällelig motståndskraft är alla beroende av fungerande system för mental hälsa, vilket diskuterades under konferensen och där nya riktlinjer för att hantera krigets psykologiska konsekvenser efterfrågades.

    – För oss på Officersförbundet är det här ett viktigt område, vi lägger stort fokus på den ohälsosamma arbetsbelastningen som har uppstått i obalansen mellan personal och uppgifter. Även hur vi ska hantera personal som exempelvis stöttar Ukraina eller ska ingå i FLF Finland, berättar Martin Sachs.

    Ur arkivet: