Senast publicerat
Senast publicerat:

Kollektivavtal för GSS/K har sagts upp

Officersförbundet har inom ramen för sin förhandlingsorganisation OFR/S, P, O sagt upp nuvarande kollektivavtal för GSS/K.

Redaktionen
Bezav Mahmod / Försvarsmakten
Artikel från Officersförbundet.

Sedan våren 2022 har Officersförbundet och Försvarsmakten fört dialog kring hur det nuvarande avtalet skulle kunna förbättras. I augusti 2022 meddelade Försvarsmakten att de för tillfället inte har för avsikt att förbättra avtalet till något annat än vad Lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar medger. OFR/S, P, O har därför valt att säga upp kollektivavtalet, vilket innebär att efter avtalets uppsägningstid om 12 månader gäller Lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar.

– Nu är det nuvarande kollektivavtalet uppsagt eftersom lagen ger våra medlemmar ett bättre skydd då de åtminstone garanteras 6 år långa anställningar istället för som idag 6 månader eller 1 år i taget. Jag beklagar att Försvarsmakten inte har högre ambitioner till att förbättra avtalet, särskilt under rådande omvärldsläge och den nyss utgivna dagordern, säger Susanne Hultgren, förhandlingschef på Officersförbundet.

I juli 2010 lades pliktsystemet vilande och alla personalkategorier i Försvarsmakten skulle i princip vila på frivillighet. Därför genomförde de centrala parterna för arbetstagarorganisationen och arbetsgivarorganisationen förhandlingar i syfte att säkra Försvarsmaktens personalförsörjning vad gäller tidsbegränsade anställningar med kontinuerlig tjänstgöring för gruppbefäl, soldater och sjömän. Det nuvarande kollektivavtalet började gälla i maj 2010. Avtalet innebär bland annat att den första tidsbegränsade anställningen ska påbörjas med provanställning om sex månader och därefter övergå i en tidsbegränsad anställning utan angiven kortaste tid. Den sammanlagda anställningstiden får uppgå till högst 12 år. 

Parterna saknade under förhandlingen kunskap om hur kommande lagstiftning skulle utformas och åtog sig att vid behov justera avtalet. Lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar började gälla i maj 2012 och innebär att den tidsbegränsade anställning ska omfatta minst sex år och högst åtta år. Eftersom det finns ett kollektivavtal är det avtalet och inte lagen som gäller just nu, men när uppsägningstiden om 12 månader löpt ut börjar lagen att gälla.

FAKTA

Vad händer med GSS/K?
För de GSS/K som redan är anställda med det nuvarande avtalet som grund blir det ingen förändring under uppsägningstiden, utan de kommer fortsätta sina anställningar med de datum som överenskommits. Men efter att det uppsagda avtalet slutat att gälla blir det max upp till 12 år vid förlängning och minst sex år vid nyanställning. För de som kommer att nyanställas kommer lagen att gälla. Det betyder att anställningen ska påbörjas med provanställning om sex månader och därefter övergå i en tidsbegränsad anställning om minst sex år och högst åtta år.

Liknande läsning:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Under hösten och vintern har förbundet avslutat 27 tvister. 75 medlemmar får skadestånd på totalt cirka 590.000 kronor.

    Cecilia Gustafsson
    Illustration_tvist

    Av 27 tvister handlar nio om att Försvarsmakten har betalat ut felaktiga löner och ersättningar. OF Amf har påkallat en tvist för att arbetsgivaren på Amf 1 inte har följt kollektivavtal om lönesättning när 64 GSS/K inte har fått höjd lön. De 64 medlemmarna får retroaktivt totalt cirka 400.000 kronor.

    – Facket vill att arbetsgivaren ska följa och stå upp för de kollektivavtal som vi tillsammans har kommit överens om. När arbetsgivaren tyvärr inte gör det så måste vi påkalla tvist så att, som i det här fallet, medlemmarna får rätt lön, säger Karl-Johan Boberg, ordförande i OF Amf.

    Facket vill att arbetsgivaren ska följa och stå upp för de kollektivavtal som vi tillsammans har kommit överens om.

    De övriga tvisterna om felaktiga löner och ersättningar omfattar; ytterligare två medlemmar på Amf 1; fem medlemmar på Luftstridsskolan; en medlem på Försvarsmaktens Tekniska skola; en på MR S; en på Första ubåtsflottiljen samt en medlem på F 17. 

    Så fungerar tvisterna

    Det är främst de förtroendevalda på förbanden som påkallar tvisteförhandling när de anser att arbetsgivaren har brutit mot ett kollektivavtal eller en lag. Då sker tvisteförhandling mellan förbundet och Försvarsmakten på Försvarsmaktsnivå. Om parterna inte kommer överens går tvisten vidare från det som inom staten kallas för lokal till central nivå. Då sker tvisteförhandlingen mellan förbundet och Arbetsgivarverket. Om parterna fortfarande inte kan komma överens kan tvisten gå vidare till Arbetsdomstolen som får avgöra den.

    – Det här är ett bra och viktig skäl att vara med i förbundet. När något går fel så hjälper vi våra medlemmar, säger Peter Löfvendahl, förbundssekreterare.

    Nio tvister om Arbetstidsavtalet

    Åtta av tvisterna handlar om att medlemmar har haft för mycket övertid eller jour. Tvisterna omfattar elva medlemmar på Livgardet; två på Fjärde Sjöstridsflottiljen; två på Amf 1; en på F 7 samt en på Försvarsmaktens Tekniska Skola. Förbundet får totalt 79 000 kronor i skadestånd.

    Ytterligare en tvist handlar om att Lednings-regementet inte har förhandlat omplaneringslistor. Förbundet får därför skadestånd på 25 000 kronor.

    Sju tvister om Rörlighetsavtalet

    I samtliga tvister har arbetsgivaren inte -informerat officersföreningarna om anvisat boende. Fyra tvister rör Amf 1, en tvist rör F 16 och två tvister rör F 17. Förbundet får totalt 80.000 kronor i skadestånd.

    En tvist om brott mot Samverkansavtalet

    Amf 4 har inte samverkat verksamhetsordern för 2024, men skrivit i ordern att de har samverkat. Förbundet får 15.000 kronor i skadestånd. Kadettersättningen är ytterligare en avslutad tvist under vintern. Läs mer om den på detta uppslag.

    Ur arkivet: