Senast publicerat
Senast publicerat:

Tre månader med U-stat – få reaktioner

Nu har det gått tre månader sedan första löneutbetalningen, efter att det nya avtalet U-stat trädde i kraft. Vi frågade förhandlingschef Susanne Hultgren hur resan sett ut och vilka reaktioner som har kommit in.

Fredrik B Nilsson
U-stat-avtalet
U-stat är det nya avtalet för längre utlandsstationeringar i Försvarsmakten, som trädde i kraft 1 juni 2026 och ersätter det tidigare URA-avtalet.

Foto: Foto: Elisa Schu/DPA/TT

Artikel från Officersförbundet.

– Generellt kan sägas att det faktiskt inte har varit så många reaktioner alls. Men några frågor har kommit in och det lär ta ett tag till innan allting finns på plats och synkar i samtliga system, säger Susanne Hultgren.
För någon som tjänstgör utomlands och därmed har blivit påverkad av övergången från URA till U-stat har det nya avtalet inneburit en förändring av ersättningar eftersom vissa förband tidigare hade beslutat om egna lösningar i form av lönetillägg. Susanne förklarar:

– När avtal förhandlas med Arbetsgivarverket som motpart så gäller avtalet därefter för hela statliga sektorn. Det innebär att det är svårt att överblicka alla enskilda individbeslut som arbetsgivaren har medgett i form av lön och tillägg för arbete på olika orter. Vissa har fått ett lönetillägg som Försvarsmakten har satt, förmodligen för att kompensera för bland annat arbetstid och eventuellt utebliven ny i-lön – de flesta har även fått ett beslut som säger bibehållen i-lön när de utstationeras.

Susanne Hultgren

Susanne Hultgren

Förhandlingschef

Det som nu händer är att individen ska få sin lön värderad utifrån samma principer som hemma, plus ersättning för uppdragsanpassad arbetstid med rätt faktor och därutöver det nya Särskilda kostnadsersättningstillägget (SKE).

– Dessa tre faktorer tillsammans ska jämföras med det tidigare lönetillägget som vi informerats om kunde ligga mellan 2 500 och 7 500 kronor per månad. För alla individer innebär detta sammantaget en bättre ersättning och tydligare modell för vad arbetsgivaren faktiskt ersätter arbetstagaren för, säger Susanne Hultgren.

För alla individer innebär detta sammantaget en bättre ersättning och tydligare modell för vad arbetsgivaren faktiskt ersätter arbetstagaren för.

I protokoll har säkerställts att ingen ska få lägre ersättning gällande det sammantagna värdet av lönetilläggen – lön, arbetstid och SKE – efter omregleringen från URA till U-stat. Men det finns fortfarande områden där

Officersförbundet vill fortsätta utveckla avtalet och där arbete pågår.

Liknande läsning:

– Den omoderna konstruktionen av medföljandetillägg är en av parametrarna som vi behöver jobba vidare med tillsammans med Försvarsmakten. Och dessa samtal förs löpande, berättar Susanne Hultgren.
Det partsgemensamma arbetet fortsätter nu under hösten med att bland annat ta fram nya tillämpningsbestämmelser för det nya avtalet. En kontinuerlig översyn ska också ske kopplat till den uppdragsanpassade arbetstidsersättningen.

– Om du upplever att något är felaktigt, kontakta din officersförening på det utsändande förbandet för stöd, säger Susanne Hultgren.

U-stat

Det nya avtalet ska ses som en helhet och innehåller ett flertal nya konstruktioner. Det har lett till förbättringar på olika områden. Här hittar du exempel.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Stefan Morin

    På storgatan nedanför kyrkan bor en förre detta yrkesofficer. Han brukar berätta om en tid när han såg hoppfullt på sitt yrke. Efter decennier av nedskärningar hade ett krig i Europa år 2022 tvingat fram en militär upprustning. Alla rapporterade om nya miljarder till försvaret. Nu skulle det äntligen bli fart i verksamheten igen.

    I dag är han pensionär. De sista 25 åren arbetade han först som totalförsvarshandläggare på kommunen och sedan som sakkunnig inom försvarsindustrin. Han längtade tillbaka till försvaret och diskuterade genom åren upprustningen med stort engagemang med sina tidigare kollegor i Försvarsmakten. Men familjen gick först. 

    Han var ofta borta från hemmet under sin tid i Försvarsmakten. Hade svårt att hitta balansen mellan Försvarsmakten och familjens behov. Efter ett par flyttar inom Sverige och en utlandsstationering där hans partner utförsäkrades på grund av utebliven inkomst, sa han upp sig. Han valde att gå till en arbetsgivare där hans tid premierades högt. När han var på tjänsteresa kunde han stötta familjen hemma då ersättningarna räckte till städhjälp och ett par matkassar. Han presenterades tydliga utvecklingsmöjligheter och prestation belönades i lönekuvertet. 

    Försvarsmakten spenderade 15,8 procent av sin budget på personal. Med den siffran är vi sämst i Nato

    Den extra tiden hemma gjorde att han kunde bli fotbollstränare för dotterns lag. Familjepusslet fungerade jämställt och familjen stortrivdes. Men den förre detta yrkesofficeren kunde aldrig sluta tänka på tiden i Försvarsmakten.

    En vanlig historia om 25 år? För att det inte ska bli så behöver vi agera nu. Satsningar på det militära yrket måste fortsätta och nå fler medlemmar. I dag är det militära yrket (AO24) bland de lägst värderade i Försvarsmakten. 

    Enligt den statistik Nato publicerade i juni – Defence Expenditure – spenderade Försvarsmakten 15,8 procent av sin budget på personal. Med den siffran är vi sämst i Nato.

    Visst har det genomförts förbättringsåtgärder den senaste tiden. Exempel på det är satsningar på flygförare och OF 5. De satsningarna når cirka två procent av förbundets medlemmar. Då går det inte att luta sig tillbaka och tro att problemet är löst. Nu måste alla medlemmar ta del av behövda satsningar. 

    Vi måste gemensamt vilja samma sak. Motiverade medarbetare som känner sig uppskattade. Det engagemang och den tid våra medlemmar bidrar med måste bekräftas av arbetsgivaren. Inte bara med frasen ”personalen är vår viktigare resurs”, utan även i lönepolicys och förhandlingsframställningar. Det kan inte vara ett motsatsförhållande att arbeta inom HR eller i gröna kläder. Det är samma produkt som ska levereras, försvarsförmåga! Jag efterfrågar en arbetsgivarvilja till ekonomiska satsningar på personal.

    Börja med att plocka några lågt hängande frukter. Organisationsenheterna har gjort ett omfattande och partsgemensamt arbete gällande behov för att nå lönemålbild. Genomför de satsningarna på AO 24 och flygtekniker. Det skulle motsvara cirka två procent av Försvarsmaktens totala personalkostnader. Utöver det inför friskvårdsbidrag på 5.000 kronor per år och skapa en partsgemensam arbetsgrupp som tar fram ett system för att lönesätta kompetensdjup. Jag ser fram emot en framåtlutad arbetsgivare som vill förbättra medarbetarnas villkor.

    Ur arkivet: