Aktuellt

Helikopterutredningen

Framtiden osäker för helikopter 14

Efter omfattande bekymmer häver norska försvaret avtalet med leverantören av helikopter NH90. I Sverige pågår en utredning om Försvarsmaktens samlade helikopterförmåga, inklusive framtiden för det problemtyngda helikopter 14-systemet.

Text: Linda Sundgren
Foto: Hampus Hagstedt/Försvarsmakten

2022-09-05

Vid en pressträff den 10 juni meddelade Norges försvarsminister att kontraktet med leverantören av NH90-systemet, Norges motsvarighet till helikopter 14, hävs. Något som bland annat Dagens Industri, DI, rapporterat om. I artikeln i DI uppges fyra skäl till norrmännens beslut: förseningar, att antalet fel i förhållande till flygtimmar långt överstiger det förväntade, tidskrävande underhåll och så pass försenade leveranser att vissa system har gått ur produktion.

– Konsekvenserna av de här fyra förhållandena är att vi i dag har färre helikoptrar än vi skulle ha haft. De vi har flyger för lite och flera av dem saknar viktig utrustning, sa chefen för Norges försvarsmateriel, Gro Jaere, enligt artikeln.

I december 2021 meddelade Australien att de kommer att lämna NH90-systemet tidigare än planerat. Enligt en artikel i Flight Global bottnar beslutet i låg tillgänglighet och höga kostnader. Ersättare blir amerikanska Black Hawk. Även det svenska försvaret har haft återkommande problem med helikopter 14-systemet såsom förseningar, brist på reservdelar, dyra flygtimmar och höga bullernivåer. Trots att det är över 20 år sedan helikoptersystemet beställdes är fortfarande inte alla maskiner i drift och enstaka helikoptrar befinner sig fortfarande i Finland respektive Frankrike för uppgradering till den nivå de enligt beställningen ska ha. Sedan början av 2021 pågår en utredning om Försvarsmaktens samlade helikopterförmåga, däribland helikopter 14. Brigadgeneral Anders Persson är ställföreträdande flygvapenchef och ordförande i utredningen.

– Vi har utrett helikopterförmågan flera gånger förut, men aldrig i den här omfattningen. Vi behövde ta ett helhetsgrepp om vår helikopterförmåga. De utmaningar vi haft med befintliga helikoptrar har bidragit till det beslutet, inte minst helikopter 14, säger han.

För helikopter 14 har utredningen landat i två alternativ, berättar Anders Persson. Det ena är att behålla systemet som det är i dag. Det andra är att överge 14-systemet och ersätta det med amerikanska Black Hawk (helikopter 16) och Sea Hawk som är den sjögående modellen.

– Men om vi väljer att lämna helikopter 14 är frågan hur det i så fall ska gå till. Det är en mängd parametrar att ta hänsyn till. Men vi kommer inte att lämna projektet på motsvarande abrupta sätt som Norge gjort. Om vi bara stänger av en förmåga har vi ingen förmåga alls. Hela syftet med utredningen är att säkerställa att vi får en bättre helikopterförmåga och får den förmåga vi en gång beställde, säger Anders Persson.

» Om vi väljer att lämna helikopter 14 är frågan hur det i så fall ska gå till. «

Sedan tidigare finns ett inriktningsbeslut om att helikopter 15, som är på väg att falla för åldersstrecket, kommer att fasas ut från 2026 och framåt. Därmed behöver Försvarsmakten hitta en ersättare till 15-systemet.

– Att ersätta den med Black Hawk är helt klart ett alternativ. Behåller vi helikopter 14 kan den sjöoperativa helikopter 14 ersätta den sjögående helikopter 15. Om vi beslutar att lämna helikopter 14 är ett alternativ att köpa in Sea Hawk istället. Oavsett vilket beslut som fattas kommer vi framöver att få en mer enhetlig helikopterflotta, säger Anders Persson.

Helikopterutredningens rekommendationer kommer att överlämnas till försvarsmaktsledningen under hösten för beslut. Därefter går utredningen in i nästa etapp som handlar om organisation, bemanning och utbildning.

– För att kunna gå vidare med etapp två måste ett beslut om Försvarsmaktens samlade helikopterförmåga finnas med i det ekonomiska underlag som ska överlämna till regeringen i november. Det här kommer att kosta pengar och vi måste veta vilken helikopterförmåga Försvarsmakten ska ha innan vi fördjupar oss i nästa etapp, säger överste Anders Edqvist som är sekreterare i helikopterutredningen.

FAKTA

Försvarsmaktens helikoptersystem
Hkp 14 (NHIndustries NH90) är en medeltung helikopter som köptes in för att ersätta helikopter 3 och helikopter 4.

Hkp 15 (AgustaWestland AW109 LUH) är Försvarsmaktens lättaste helikopter och används i första hand för träning och utbildning.

Hkp 16 (Sikorsky UH-60 Black Hawk) köptes in rekordsnabbt för att kunna användas under insatsen i Afghanistan.

Källa: Försvarsmakten

Dela artikel:

Bristen på officerare har fått Försvarshögskolan att öppna upp för ytterligare en antagningsomgång till Officersprogrammet med start i höst. Målet är att 300 kadetter ska påbörja utbildningen efter sommaren.

Text: Linda Sundgren
Foto: Niklas Englund/Försvarsmakten.

2024-04-05

Under den ordinarie anmälningsperioden till Officersprogrammet mellan december och januari fick Försvarshögskolan in 1 317 ansökningar, vilket var ett rekordstort antal. Ungefär 1 000 av dessa sökande har de behörigheter som krävs för fortsatt antagningsprövning på Plikt- och prövningsverket, enligt Försvarshögskolan.

Men behovet av nya officerare är stort och därför beslutade man att öppna en sen antagning mellan den 2–4 april.

– Vi gjorde det här av två anledningar. Dels ville vi ge dem som går värnpliktsutbildningen en chans att söka nu när de fått lite mer tid att tänka efter vad de vill. Dels är behovet av nya officerare så pass stort att vi behöver fler sökande, säger generalmajor Anders Callert, vicerektor vid Försvarshögskolan.

Under de två dygn som antagningen var öppen inkom 82 ansökningar. Majoriteten av de sökande har gymnasiekompetens men ganska många behöver komplettera med militär utbildning, enligt Anders Callert.

» Vi kan konstatera att det var ganska få av dem som gör värnplikt nu som sökte, de stod för runt 30 procent av ansökningarna. «

– Vi kan konstatera att det var ganska få av dem som gör värnplikt nu som sökte, de stod för runt 30 procent av ansökningarna. Målsättningen med den sena antagningen var att få ytterligare 50 behöriga. Men ingen av dem som sökte under den ordinarie antagningsperioden kommer att petas för att vi genomför en sen antagning. Öppnar man upp för en sen antagning måste de som sökt tidigare beredas plats.

Försvarsmakten är i behov av fler officerare för att kunna växa och för det krävs ett ökat intag på Officersprogrammet. Anders Callert säger att målet är att det 300 kadetter ska påbörja studier vid Militärhögskolan Karlberg när höstterminen drar i gång.

– 300 är inget tak utan ett golv. Det finns begränsningar för hur många kadetter som förbanden kan ta emot under den praktiska delen av utbildningen, men vi behöver komma bort från tänket om ett tak. Annars kommer vi aldrig att nå målet.

» Vi behöver komma bort från tänket om ett tak. Annars kommer vi aldrig att nå målet. «

Har inte också Försvarshögskolan begränsningar i hur många kadetter som kan beredas plats?

– Klart att det finns begränsningar, men nu ställer vi om för att kunna ta emot fler elever. Vi behöver bli mer personaleffektiva och se om det finns sätt att ta emot fler elever med den personal vi har samtidigt som kvalitén på utbildningen bibehålls. Många som jobbar här känner att det är utmanande, men vi måste svara upp mot det som Försvarsmakten beställer, säger Anders Callert.

Hur många av det totala antalet sökande till Officersprogrammet 2024 som är behöriga är ännu oklart.

FAKTA

Behörighet till Officersprogrammet
För att bli antagen till Officersprogrammet krävs grundläggande behörighet för högskolestudier, godkänd militär grundutbildning, godkända medicinska krav, godkända fysiska tester och intervjuer hos Plikt-och Prövningsverket samt svenskt medborgarskap och godkänd säkerhetsprövning.

Källa: Försvarshögskolan.

Dela artikel:

Sveriges nya signalspaningsfartyg HMS Artemis är döpt

Under onsdagen hölls en dopceremoni för Sveriges nya signalspaningsfartyg HMS Artemis i Karlskrona. I närtid kommer besättningen att kasta loss för sitt första signalspaningsuppdrag. HMS Artemis efterträder HMS Orion, som efter 40 år till havs går i pension.

Text: Josefine Owetz

2024-04-04

Marinens nyaste fartyg har blivit döpt. Dopceremonin av HMS Artemis skedde den 3 april i örlogshamnen i Karlskrona. Bland hedersgästerna fanns marinchef konteramiral Ewa Skoog-Haslum och Björn Lyrvall, generaldirektör för Försvarets radioanstalt, FRA, som var den som förrättade dopet.

– Med Konungens gillande ska ditt namn vara HMS Artemis Må lycka och framgång följa dig på haven och må du bli en stark länk i vårt försvar, sa han i samband med att namnskylten avtäcktes, skriver Försvarsmakten i en artikel på myndighetens webbplats.

HMS Artemis ersätter HMS Orion, som har utgjort plattform för FRA:s signalspaning i Östersjön i drygt 40 år.

» Marina traditioner är viktiga för oss. Våra fartyg är med oss länge, ibland har flera generationer personal fått tjänstgöra på samma skrov. «

Marinchef Ewa Skoog Haslum höll ett tal i samband med ceremonin:

– Marina traditioner är viktiga för oss. Våra fartyg är med oss länge, ibland har flera generationer personal fått tjänstgöra på samma skrov. Därför är tillfällen som detta, som både ger ett avslut och en början, viktiga. De ger perspektiv och en punkt att förhålla sig till när vi ser tillbaka och spejar framåt, sa hon i sitt tal enligt Försvarsmaktens artikel.

Fartyget beställdes av leverantören Saab Kockums 2017. Leverans till Försvarets materielverk och Försvarsmakten var planerad till 2020, men projektet har varit drabbats av flera förseningar, bland annat på grund av ekonomiska svårigheter hos den polska underleverantören samt av pandemin.

”Det nya fartyget har bättre manöveregenskaper och kommer att ge Försvarsmaktens och FRA:s personal en bättre boendemiljö ombord. Dessutom har hennes elektromagnetiska kompabilitet, eller EMC-egenskaper, förbättras”, skriver FMV i en artikel. Det innebär att nivån av störande signaler som fartyget ger ifrån sig har begränsats.

Vid dopceremonin på onsdagen närvarade inbjudna gäster, marinens musikkår och besättningen på det nya signalspaningsfartyget. HMS Artemis kommer i närtid att gå till sjöss och göra sin första skarpa underrättelseinhämtning, skriver Försvarsmakten.

HMS Artemis ingår i Första ubåtsflottiljen. Besättningen tillhör marinen och personalen från FRA utför signalspaningsarbetet.

Dela artikel:

FMV tecknar kontrakt på utredning om framtidens stridsflyg

Försvarets materielverk, FMV, har tecknat kontrakt med Saab och GKN Aerospace på konceptstudier om framtidens stridsflyg. Studien ska ge underlag till ett kommande beslut om hur Sveriges stridsflygförmåga ska se ut efter 2040.

Text: Josefine Owetz

2024-03-28

Försvarets materielverk, FMV, har tecknat kontrakt med Saab och GKN Aerospace för en konceptstudie om framtidens stridsflygförmåga. Arbetet görs inom programmet ”Vägval stridsflyg” och syftet med studien är att ge underlag till ett kommande beslut om vägval för hur man ska tillgodose materielförsörjning av stridsflygförmåga efter 2040.

– Detta är ett viktigt steg för att tydliggöra teknikval och kommersiella handlingsalternativ inför beslut om hur framtidens stridsflygförmåga ska försörjas med materiel. Med hänsyn till de långa utvecklingstiderna, och besluten som behöver tas, är det bra att arbetet påbörjas nu. Det är också naturligt att flygindustrin deltar med sin kunskap i den här fasen, säger Lars Helmrich, chef för verksamhetsområde Flyg och rymd på FMV, i en artikel på myndighetens webbplats.

» Detta är ett viktigt steg för att tydliggöra teknikval och kommersiella handlingsalternativ inför beslut om hur framtidens stridsflygförmåga ska försörjas med materiel. «

Saab kommer att samarbeta med FMV, Försvarsmakten, Totalförsvarets forskningsinstitut. Verksamheten i programmet omfattar bland annat kunskapsuppbyggnad för att kunna analysera och värdera verksamheten, studier och systemkoncept samt att ta fram en övergripande kravbild.

”Vidare ska verksamheten säkerställa nationell industriell kapacitet och kunnande genom studier, teknikutveckling och förberedelser för markbaserade och flygande demonstratorer”, skriver FMV i artikeln.

Beställningen är en del av FMV:s åtagande i enlighet med det regeringsbeslut från 6 juli 2023 som rör konceptstudier om framtida stridsflyg. Kontraktsperioden för arbetet i studien är 2024-2025.

Försvarsmakten har tidigare betonat behovet av att göra ett vägval avseende framtida materielförsörjning av stridsflyg senast 2030, för perioden efter 2040.

Dela artikel: