»Aurora lägger till ytterligare moment och nivåer«

Om mindre än fem månader riktas blickarna mot södra Sverige. Och förberedelserna pågår för fullt. Officerstidningen har besökt Rinkaby skjutfält, där 71:a bataljon vid Södra skånska regementet P 7 värmer upp inför nästa års storövning.

"I dag är det ingen som svarar när vi kallar. Det finns inget nästa steg, ingen riktig sjukvård, ingen brigadstab. Det får vi nästa år", säger Tobias Christensson.

Major Tobias Christensson, ställföreträdande bataljonchef vid 71:a motoriserade bataljonen och veckans övningsledare, sätter sig ner på huk. Efter att ha spenderat förmiddagen med sjukvårdspluton har han nu landat i fuktig mossa bakom skyttekompaniets tät, som bara är meter ifrån sin motståndare. Tallbarr har fastnat i kardborren som håller fast bataljonsmärket på hans högra arm.

– Som övningsledare måste man vara med ute, säger han och fortsätter:

– Soldaterna vinner inte med sina automatkabiner, utan med allt som är uppbyggt bakom. Som att stab och tross fungerar, att ammunitionen finns, att helikoptrar kommer i tid. Och det är då det börjar bli svårt ur ledningsperspektiv. 

Viktor Rosén, skyttesoldat, under 71:a bataljons mest omfattande uppvärmning innan Aurora 20.

Det är början av oktober och dag tre för den övning som syftar till att testa bataljonen inom områden som strid, sjukvård och helikoptertransport. Övningen är bataljonens första, och mest omfattande, uppvärmning innan Aurora 20.

– Sedan övar kompanier och plutoner var för sig. Det behövs också, vi hade inte kunnat genomföra bataljonsövningen utan den grundplattan.

En stund tidigare har vår terrängbil väjt av vägen, för att lämna plats när en skadad soldat hämtas med bår.

– Det är lätt att man bara ser det man själv gör. Målet är att få dem att förstå hur allt hänger samman i bataljonen. Från att en soldat skadas, till att han flygs iväg med helikopter, säger Tobias Christensson.

Övningens scenario är en gråzonsproblematik. Sverige är juridiskt sett inte i krig, men utsätts för sabotage och störningar. Motståndaren är identifierad och landstigen, men krigets lagar gäller inte fullt ut.

– Vi behöver öva mer på allt, just nu är ingenting hundra procent. Tider kan kortas, lägesuppfattningar ökas. Man blir aldrig klar, vi övar och övar och fortsätter att öva. Sedan kommer milstolpar då vi sätts på prov, som under Aurora.

På högre nivå pågår Aurora-planeringen för fullt, men ute på förbanden är fokuset ett annat.

– Vi kan inte öva till det här, men om vi övar på våra huvuduppgifter så klarar vi Aurora, säger Christensson.

» Vi behöver öva mer på allt, just nu är ingenting hundra procent. Tider kan kortas, lägesuppfattningar ökas. «

Tre skadade behöver undsättas med helikopter. Efter en skumpig färd i en terrängbil 14 har vi svängt av från Artillerivägen och hamnat på ett öppet fält. Här omhändertar sjukvårdspluton skadad nummer två inför avtransport. Om allt klaffar landar F 17 snart med helikopter 15 för att undsätta signalist Jonathan Askenbom, som utbildas till stridssjukvårdare. Hans kollegor spänner fast honom hårt på båren. Efter tre år i Försvarsmakten är det hans första helikopterfärd som skadad.

– Man får en bättre helhetsbild under sådana här övningar, man får se hela kedjan, säger han.

Som på de flesta förband är det på många sätt nya tider på P 7. Det är bara två år sedan bataljonen roterade hem från Mali. Nu har man värnpliktiga och ska kunna skydda Skåne.

– Det är en omställning, Men kan vi lyckas här hemma, så klarar vi även i framtiden en utlandsmission. Inte åt andra hållet, säger major Christensson.

Till skillnad från Aurora 17 så kommer Aurora 20 vara fyllt av just värnpliktiga. På P 7 är den nu inryckta värnpliktskullen, med över 300 soldater, den största regementet haft på över tio år. För dem blir övningen slutprovet.

– Ja, deras utbildningstrappa är anpassad till att avslutas med Aurora, säger Christensson.

Rinkaby09
Tobias Christensson

Och när den högintensiva striden nästa år sker i Sydsverige bör deltagarna förbereda sig på ”platt terräng”, säger P 7:s kommunikatör Jesper Moldvik.

– Det är bra att skifta miljö från Aurora 17. Och det är mer öppet här, inte så tät skog som vi ofta övar i annars – det är stor skillnad mot Våreld 19 i Skövde till exempel, det var trassligt och lerigt.

Inför övningen har P 7 utökat vägnätet på de egna fälten.

– Dessutom har Skåne jättebra skjutfält och en mängd andra småplatser. Infrastrukturellt är Skåne utmärkt, säger Christensson.

Vad kan ni öva under Aurora som ni inte kan öva nu?

– Aurora lägger till ytterligare moment och nivåer, från bataljon till brigad är ett stort kliv. I dag är det ingen som svarar när vi kallar. Det finns inget nästa steg, ingen riktig sjukvård, ingen brigadstab. Det får vi nästa år.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

”Just nu pågår en kamp för personalens villkor, samtidigt som de ska bemanna våra yttre försvarslinjer”. Det är ett av budskapen i Officersförbundets nya kampanj ”Försvara gränserna” som lanserades på onsdagen. I fokus är medlemmarnas löner och villkor.

Kampanjsidan för Officersförbundets nya kampanj "Försvara gränserna".

Jesper Tengroth, kommunikationschef på Officersförbundet och den som ansvarar för kampanjen:

– Officersförbundets medlemmar sliter enormt hårt i dessa tider av tillväxt. Det är verkligen våra medlemmar som gör grovjobbet när Försvarsmakten växer. Samtidigt belönas det väldigt dåligt och det vill vi lyfta fram i den här kampanjen, säger han.

Vad hoppas ni åstadkomma med kampanjen?

– Ytterst är det särskilda satsningar på löner och villkor. Det är märkligt att de lyser med sin frånvaro när de ekonomiska tillskotten är så stora. Och vi vet – för vi har undersökt det – att lönen och villkoren är viktiga för våra medlemmar.

Ja, förbundet har precis genomfört en medlemsundersökning. Vad visar den?

– Den visar bland annat att 6 av 10 medlemmar övervägt att sluta det senaste året och det är lönen som är den främsta orsaken till det. Nästan 80 procent tycker inte att lönen är rimlig i jämförelse med alternativt arbete utanför Försvarsmakten. Dessutom är det så att nära hälften har gett upp med att försöka påverka sin lön.

» 6 av 10 medlemmar har övervägt att sluta det senaste året och det är lönen som är den främsta orsaken till det. «

Tror ni att den här kampanjen kommer att leda till att särskilda löne- och villkorssatsningar görs i Försvarsmakten?

– Det är vår absoluta förhoppning. Att bara rekrytera nya soldater och yrkesofficerare kommer inte räcka till – det gäller att se till att människor inte slutar och då måste man våga jobba med att höja löner och förbättra villkoren. Det är också tydligt i arbetet inför årets Rals där cheferna för organisationsenheterna påtalat just det behovet. Och titta på polisen, där kom ju fack och arbetsgivare överens om särskilda lönesatsningar. Så om viljan finns så går det. Jag hoppas att vår kampanj kan ge en puff i rätt riktning, säger Jesper Tengroth. 

Kampanjen ”Försvara gränserna” kommer att pågå fram till dess att ett nytt kollektivavtal finns på plats nästa år. Kampanjen kommer att synas i bland annat tidningar och sociala medier.

Läs mer på försvaragränserna.se

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Antalet hörselskador bland anställda minskar men blir vanligare hos värnpliktiga. Bekymmer med hörselskydd och vådaskott är två bakomliggande orsaker. Det visar Försvarsmedicincentrums senaste rapport om hörselskador i Försvarsmakten.

Hörselskador bland värnpliktiga har ökat med fem procent senaste året. Vådaskott och hörselkåpor som bragts ur läge är vanliga orsaker bakom hörselskadorna.

Sedan ett par decennier är hörselskador ett särskilt fokusområde i Försvarsmaktens arbetsskadearbete. Det innebär att antalet hörselskador ska redovisas i en särskild rapport och att utbildning och förebyggande åtgärder ska vidtas för att minska riskerna. Bland de anställda har Försvarsmaktens förebyggande insatser varit framgångsrika och antalet hörselskador har minskat över tid. Det konstaterar Björn Skoog vid Försvarsmedicincentrum i Göteborg, som sammanställer Försvarsmaktens arbetsskadestatistik. 

– Den positiva utvecklingen för arbetssjukdomsrelaterade hörselskador som varit mellan 2000 och 2012 har planat ut något, men det är naturligt då antalet skador nu ligger på en låg nivå. De senaste tre åren har det varierat mellan två och tre fall per år, så totalt sett har det skett en klar förbättring. 

» Man kan fråga sig vem det är som leder övningarna och vilken kunskap de har om hörselskador. «

Men bland värnpliktiga går utvecklingen i motsatt riktning. Senaste året har andelen värnpliktiga som drabbas av hörselskador ökat med fem procent. 

– Vi ser också en högre andel hörselskador bland värnpliktiga jämfört med 2009 och 2010. Den här utvecklingen är oroande och det är de värnpliktiga som jag är mest bekymrad för, säger Björn Skoog. 

Majoriteten av hörselskadorna (exklusive vådaskott) uppstår i samband med vapenhantering eller på grund av en felaktig hantering av hörselskydd. Hörselkåpor som bragts ur läge (26) eller tagits på felaktigt (17) är vanliga orsaker till skadorna. I 35 fall har man inte använt några hörselskydd alls. Det har framför allt varit i samband med eldgivning från anfallande B-styrka eller när den egna personalen besvarat elden. 

Skoog
Björn Skoog

– Jag kan förstå att man kanske inte hinner få på hörselskydden om någon plötsligt börjar skjuta in i tältet när man ligger och sover. Men inför en övning ska övningsledningen genomföra en riskanalys och omhänderta de risker som identifierats. Om det exempelvis ska vara tillåtet att skjuta in i ett tält måste soldaterna sova med hörselproppar. Man kan fråga sig vem det är som leder övningarna och vilken kunskap de har om hörselskador, säger Björn Skoog. 

Även hörselskador till följd av vådaskott ökar. Mellan 2020 och 2021 har antalet vådaskottsrelaterade hörselskador gått upp med 50 procent, från 72 till 108. En majoritet av de vådaskottsdrabbade är värnpliktiga (69) och därefter gruppbefäl soldater och sjömän (23). 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

I slutet av maj slöts en överenskommelse inom flera förband i marinen om att höja lönerna för GSS. Men nu kommer uppgifter om att Försvarsmakten vill återkalla besluten. ”Om Försvarsmakten går vidare skulle jag vilja säga att det saknar motstycke på svensk arbetsmarknad”, säger Peter Löfvendahl, förbundssekreterare på Officersförbundet.

Under våren har förbanden i marinen diskuterat med Officersförbundets lokala föreningar om att höja lönerna för gruppbefäl, soldater och sjömän, GSS/K. Detta för att möjliggöra för förbanden att behålla personal och därmed undvika problem med att lösa sina tilldelade uppgifter. 

I slutet av maj fattade flera av marinens förbandschefer det formella beslutet om att lönerna för GSS/K ska höjas retroaktivt från den 1 april. Men när det här blev känt av högre chefer gavs order om att lönebesluten skulle återkallas, enligt uppgifter till Officersförbundet.

– Officersföreningarna inom marinen hörde tidigt av sig till oss – först var de positiva över att förbandscheferna kommit fram till det vi sagt länge, länge nämligen att lönerna för GSS/K måste höjas. Sedan återkom dom, förvånade och besvikna över vad de hade fått höra nämligen att förbandscheferna fått order om att frysa processen, säger Peter Löfvendahl som är förbundssekreterare på Officersförbundet.

Vilka signaler har förbundet fått från föreningarna på de berörda förbanden?

– De är besvikna, arga och ledsna. Med all rätt.

Av Rals-avtalet framgår att förbandscheferna har mandat att sätta högre löner på sina medarbetare om de finner skäl för det. Inom marinen, precis som på många andra ställen i Försvarsmakten, har behovet att höja lönerna för GSS/K utöver ordinarie Rals identifierats, enligt Officersförbundet.

» Man tar sig samtidigt för pannan över att Högkvarteret ens tänker tanken att ta tillbaka redan fattade lönebeslut. «

På ett förband hann också det nya beslutet om höjda löner för GSS aktiveras. Ett 100-tal sjömän fick sina nya löner utbetalda i juni. På de andra förbanden har aktivering av de nya lönerna stoppats.

– Det är en styrka att förbandscheferna använder sina mandat att sätta löner på sin personal, men man tar sig samtidigt för pannan över att Högkvarteret ens tänker tanken att ta tillbaka redan fattade lönebeslut. Det är solklart så att det är cheferna för organisationsenheterna som har ansvaret att sätta löner. Nu har ju de, inom ramen för uppdragstaktiken, kommit fram till att lönerna för GSS/K behöver höjas för att man inte ska tappa viktig och erfaren kompetens. Men nu överprövas det helt plötsligt. I en tid då Försvarsmakten ska tillväxa. Jag tycker det är beklämmande att cheferna får smäll på fingrarna.

Enligt uppgifter till Officerstidningen har information om överenskommelsen om lönejusteringarna redan gått ut till anställda på några av förbanden.  

– ­Det är bedrövligt. För den enskilde soldaten eller sjömannen som har en låg lön är ju varenda krona oerhört viktig. För Försvarsmakten är det här struntsummor och det är oerhört småsint att agera på det här sättet. Dessutom är det, som jag var inne på tidigare, väldigt osnyggt ur ett ledarskapsperspektiv att köra över förbandscheferna på det här sättet, säger Peter Löfvendahl och tillägger:

– Sedan kan man fundera över hur Försvarsmakten vill uppfattas som arbetsgivare. Vill man behålla sin erfarna personal eller tycker man att det är okej att de slutar? Behandlas man som medarbetare på det här sättet och funderat över om man ska hitta på något annat så är det ju den här typen av agerande som uppmuntrar till att man tar steget över till någon annan arbetsgivare.

» Om Försvarsmakten går vidare skulle jag vilja säga att det saknar motstycke på svensk arbetsmarknad «

Peter Löfvendahl, förbundssekreterare på Officersförbundet.

Vad som nu kommer att hända är oklart. Officersförbundet följer frågan noga och avvaktar vilken väg Försvarsmakten tar. Om det visar sig att myndigheten bestämmer sig för att fatta nya lönebeslut, som alltså skulle innebära sänkta löner, kommer förbundet att agera.

– Är det så att myndigheten upphäver de nya lönerna då kommer vi påkalla tvisteförhandling för brott mot kollektivavtalet. Sedan får vi se hur långt vi behöver driva det här. Om Försvarsmakten går vidare skulle jag vilja säga att det saknar motstycke på svensk arbetsmarknad. Dessutom finns det många andra bottnar i det här – uppdragstaktik, trovärdighet och ledarskap är tre ord som dyker upp i mitt huvud. Vi är beredda att ta det så långt som det krävs för att få rätt. Dessutom är vi beredda att stödja förbandscheferna, om de har behov av det, säger Peter Löfvendahl.

Officerstidningen söker Försvarsmakten för en intervju.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post