Aktuellt

Aurora 20

»Aurora lägger till ytterligare moment och nivåer«

Om mindre än fem månader riktas blickarna mot södra Sverige. Och förberedelserna pågår för fullt. Officerstidningen har besökt Rinkaby skjutfält, där 71:a bataljon vid Södra skånska regementet P 7 värmer upp inför nästa års storövning.

Text: Maria Widehed
Foto: Emil Malmborg

2019-12-17

Major Tobias Christensson, ställföreträdande bataljonchef vid 71:a motoriserade bataljonen och veckans övningsledare, sätter sig ner på huk. Efter att ha spenderat förmiddagen med sjukvårdspluton har han nu landat i fuktig mossa bakom skyttekompaniets tät, som bara är meter ifrån sin motståndare. Tallbarr har fastnat i kardborren som håller fast bataljonsmärket på hans högra arm.

– Som övningsledare måste man vara med ute, säger han och fortsätter:

– Soldaterna vinner inte med sina automatkabiner, utan med allt som är uppbyggt bakom. Som att stab och tross fungerar, att ammunitionen finns, att helikoptrar kommer i tid. Och det är då det börjar bli svårt ur ledningsperspektiv.

Det är början av oktober och dag tre för den övning som syftar till att testa bataljonen inom områden som strid, sjukvård och helikoptertransport. Övningen är bataljonens första, och mest omfattande, uppvärmning innan Aurora 20.

– Sedan övar kompanier och plutoner var för sig. Det behövs också, vi hade inte kunnat genomföra bataljonsövningen utan den grundplattan.

En stund tidigare har vår terrängbil väjt av vägen, för att lämna plats när en skadad soldat hämtas med bår.

– Det är lätt att man bara ser det man själv gör. Målet är att få dem att förstå hur allt hänger samman i bataljonen. Från att en soldat skadas, till att han flygs iväg med helikopter, säger Tobias Christensson.

Övningens scenario är en gråzonsproblematik. Sverige är juridiskt sett inte i krig, men utsätts för sabotage och störningar. Motståndaren är identifierad och landstigen, men krigets lagar gäller inte fullt ut.

– Vi behöver öva mer på allt, just nu är ingenting hundra procent. Tider kan kortas, lägesuppfattningar ökas. Man blir aldrig klar, vi övar och övar och fortsätter att öva. Sedan kommer milstolpar då vi sätts på prov, som under Aurora.

På högre nivå pågår Aurora-planeringen för fullt, men ute på förbanden är fokuset ett annat.

– Vi kan inte öva till det här, men om vi övar på våra huvuduppgifter så klarar vi Aurora, säger Christensson.

» Vi behöver öva mer på allt, just nu är ingenting hundra procent. Tider kan kortas, lägesuppfattningar ökas. «

Tre skadade behöver undsättas med helikopter. Efter en skumpig färd i en terrängbil 14 har vi svängt av från Artillerivägen och hamnat på ett öppet fält. Här omhändertar sjukvårdspluton skadad nummer två inför avtransport. Om allt klaffar landar F 17 snart med helikopter 15 för att undsätta signalist Jonathan Askenbom, som utbildas till stridssjukvårdare. Hans kollegor spänner fast honom hårt på båren. Efter tre år i Försvarsmakten är det hans första helikopterfärd som skadad.

– Man får en bättre helhetsbild under sådana här övningar, man får se hela kedjan, säger han.

Som på de flesta förband är det på många sätt nya tider på P 7. Det är bara två år sedan bataljonen roterade hem från Mali. Nu har man värnpliktiga och ska kunna skydda Skåne.

– Det är en omställning, Men kan vi lyckas här hemma, så klarar vi även i framtiden en utlandsmission. Inte åt andra hållet, säger major Christensson.

"Målet är att få dem att förstå
hur allt hänger samman i bataljonen. Från att en soldat skadas, till att han flygs iväg med helikopter", säger Tobias Christensson. — "Målet är att få dem att förstå hur allt hänger samman i bataljonen. Från att en soldat skadas, till att han flygs iväg med helikopter", säger Tobias Christensson.

Till skillnad från Aurora 17 så kommer Aurora 20 vara fyllt av just värnpliktiga. På P 7 är den nu inryckta värnpliktskullen, med över 300 soldater, den största regementet haft på över tio år. För dem blir övningen slutprovet.

– Ja, deras utbildningstrappa är anpassad till att avslutas med Aurora, säger Christensson.

Och när den högintensiva striden nästa år sker i Sydsverige bör deltagarna förbereda sig på ”platt terräng”, säger P 7:s kommunikatör Jesper Moldvik.

– Det är bra att skifta miljö från Aurora 17. Och det är mer öppet här, inte så tät skog som vi ofta övar i annars – det är stor skillnad mot Våreld 19 i Skövde till exempel, det var trassligt och lerigt.

Inför övningen har P 7 utökat vägnätet på de egna fälten.

– Dessutom har Skåne jättebra skjutfält och en mängd andra småplatser. Infrastrukturellt är Skåne utmärkt, säger Christensson.

Vad kan ni öva under Aurora som ni inte kan öva nu?

– Aurora lägger till ytterligare moment och nivåer, från bataljon till brigad är ett stort kliv. I dag är det ingen som svarar när vi kallar. Det finns inget nästa steg, ingen riktig sjukvård, ingen brigadstab. Det får vi nästa år.

Dela artikel:

Under onsdagen hölls en dopceremoni för Sveriges nya signalspaningsfartyg HMS Artemis i Karlskrona. I närtid kommer besättningen att kasta loss för sitt första signalspaningsuppdrag. HMS Artemis efterträder HMS Orion, som efter 40 år till havs går i pension.

Text: Josefine Owetz

2024-04-04

Marinens nyaste fartyg har blivit döpt. Dopceremonin av HMS Artemis skedde den 3 april i örlogshamnen i Karlskrona. Bland hedersgästerna fanns marinchef konteramiral Ewa Skoog-Haslum och Björn Lyrvall, generaldirektör för Försvarets radioanstalt, FRA, som var den som förrättade dopet.

– Med Konungens gillande ska ditt namn vara HMS Artemis Må lycka och framgång följa dig på haven och må du bli en stark länk i vårt försvar, sa han i samband med att namnskylten avtäcktes, skriver Försvarsmakten i en artikel på myndighetens webbplats.

HMS Artemis ersätter HMS Orion, som har utgjort plattform för FRA:s signalspaning i Östersjön i drygt 40 år.

» Marina traditioner är viktiga för oss. Våra fartyg är med oss länge, ibland har flera generationer personal fått tjänstgöra på samma skrov. «

Marinchef Ewa Skoog Haslum höll ett tal i samband med ceremonin:

– Marina traditioner är viktiga för oss. Våra fartyg är med oss länge, ibland har flera generationer personal fått tjänstgöra på samma skrov. Därför är tillfällen som detta, som både ger ett avslut och en början, viktiga. De ger perspektiv och en punkt att förhålla sig till när vi ser tillbaka och spejar framåt, sa hon i sitt tal enligt Försvarsmaktens artikel.

Fartyget beställdes av leverantören Saab Kockums 2017. Leverans till Försvarets materielverk och Försvarsmakten var planerad till 2020, men projektet har varit drabbats av flera förseningar, bland annat på grund av ekonomiska svårigheter hos den polska underleverantören samt av pandemin.

”Det nya fartyget har bättre manöveregenskaper och kommer att ge Försvarsmaktens och FRA:s personal en bättre boendemiljö ombord. Dessutom har hennes elektromagnetiska kompabilitet, eller EMC-egenskaper, förbättras”, skriver FMV i en artikel. Det innebär att nivån av störande signaler som fartyget ger ifrån sig har begränsats.

Vid dopceremonin på onsdagen närvarade inbjudna gäster, marinens musikkår och besättningen på det nya signalspaningsfartyget. HMS Artemis kommer i närtid att gå till sjöss och göra sin första skarpa underrättelseinhämtning, skriver Försvarsmakten.

HMS Artemis ingår i Första ubåtsflottiljen. Besättningen tillhör marinen och personalen från FRA utför signalspaningsarbetet.

Dela artikel:

FMV tecknar kontrakt på utredning om framtidens stridsflyg

Försvarets materielverk, FMV, har tecknat kontrakt med Saab och GKN Aerospace på konceptstudier om framtidens stridsflyg. Studien ska ge underlag till ett kommande beslut om hur Sveriges stridsflygförmåga ska se ut efter 2040.

Text: Josefine Owetz

2024-03-28

Försvarets materielverk, FMV, har tecknat kontrakt med Saab och GKN Aerospace för en konceptstudie om framtidens stridsflygförmåga. Arbetet görs inom programmet ”Vägval stridsflyg” och syftet med studien är att ge underlag till ett kommande beslut om vägval för hur man ska tillgodose materielförsörjning av stridsflygförmåga efter 2040.

– Detta är ett viktigt steg för att tydliggöra teknikval och kommersiella handlingsalternativ inför beslut om hur framtidens stridsflygförmåga ska försörjas med materiel. Med hänsyn till de långa utvecklingstiderna, och besluten som behöver tas, är det bra att arbetet påbörjas nu. Det är också naturligt att flygindustrin deltar med sin kunskap i den här fasen, säger Lars Helmrich, chef för verksamhetsområde Flyg och rymd på FMV, i en artikel på myndighetens webbplats.

» Detta är ett viktigt steg för att tydliggöra teknikval och kommersiella handlingsalternativ inför beslut om hur framtidens stridsflygförmåga ska försörjas med materiel. «

Saab kommer att samarbeta med FMV, Försvarsmakten, Totalförsvarets forskningsinstitut. Verksamheten i programmet omfattar bland annat kunskapsuppbyggnad för att kunna analysera och värdera verksamheten, studier och systemkoncept samt att ta fram en övergripande kravbild.

”Vidare ska verksamheten säkerställa nationell industriell kapacitet och kunnande genom studier, teknikutveckling och förberedelser för markbaserade och flygande demonstratorer”, skriver FMV i artikeln.

Beställningen är en del av FMV:s åtagande i enlighet med det regeringsbeslut från 6 juli 2023 som rör konceptstudier om framtida stridsflyg. Kontraktsperioden för arbetet i studien är 2024-2025.

Försvarsmakten har tidigare betonat behovet av att göra ett vägval avseende framtida materielförsörjning av stridsflyg senast 2030, för perioden efter 2040.

Dela artikel:

Styrkedemonstration när Natos flottstyrka besöker Stockholm

Den 20 mars besöktes Sverige av en av Natos stående marina styrkor – SNMG 1 – för första gången sedan inträdet i försvarsalliansen. Ställföreträdande marinchef, Patrik Gardesten, bedömer att Försvarsmakten kan vara redo att delta i Natos stående marina styrkor redan i år.

Text: Linda Sundgren

2024-03-22

Natostyrkans flaggskepp, den spanska fregatten ESPS Almirante Juan de Borbon (F102), ligger förtöjd vid kajen i Frihamnen tillsammans med ytterligare fyra fartyg ur SNMG 1. Syftet med besöket är att välkomna Sverige in i alliansen och visa upp en enad front mot öst. Med ombord är viceamiral Diedo Maleterre, ställföreträdande chef för Natos marina styrkor vid Marcom i London. Han säger att han gläds åt det svenska medlemskapet.

– Med Sveriges Natointräde är vi 26 maritima nationer i Nato och det gör oss väldigt starka. Marcom ser fram emot ett ännu större samarbete med Sverige än vi haft tidigare, inte minst i Östersjön. Men jag vet också av erfarenhet att Sverige kan operera utanför Östersjön. Den svenska marinen är mycket stark.

Marcom koordinerar samtliga Natos fyra stående marina styrkor som opererar i Medelhavet, Svarta havet, Atlanten och Östersjön. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Natos marina operationer ändrat fokus, säger Diedo Maleterre.

– Tidigare var det mycket verksamhet riktad mot terrorister i Röda havet och liknande operationer. Nu handlar det om att visa upp en stark avskräckande förmåga gentemot Ryssland. Vi är inte naiva. Vi vet vad de är kapabla till.

» Vi har förberett oss och om ett politiskt beslut fattas och Nato har behov av det kan vi avdela ett minröjningsfartyg redan i år är min bedömning «

Enligt brigadgeneral Patrik Gardesten, ställföreträdande marinchef, som också deltog vid flottbesöket i Frihamnen, är marinens väg in i Nato relativt kort.

– Vi har verkat inom ramen för partnerskap med Nato sedan 1994 och vår resa till integrering är inte så lång. Vi har redan ett långtgående samarbete med god kompatibilitet och så vidare och vi har haft personal i Marcom sedan några dagar efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Sedan finns det en del kvar att göra gällande teknik, som exempelvis samband, säger han.

Det talas om att Sverige ska kunna bidra med ett minröjningsfartyg och därefter en korvett till Natos stående marina styrkor. Hur långt har ni kommit i den planeringen?

– Om vi ska avdela plattformar till Natos stående styrkor är det ytterst ett politiskt beslut. Men vi har förberett oss och om ett politiskt beslut fattas och Nato har behov av det kan vi avdela ett minröjningsfartyg redan i år är min bedömning, säger Patrik Gardesten.

Hur påverkas marinen på hemmaplan om ett minröjningsfartyg ska verka i Natokontext?

– Avdelar man något så har man det inte själv, så är det förstås. Men vi är en del av Nato nu och om vi avdelar något till Nato så avdelar vi det till oss själva. Vi är inte ensamma längre och jag tror inte att vi ska se det som att vi förlorar något. Vi får mer än vi kan ge, säger Patrik Gardesten.

Vad får den svenska marinen ut av ett sådant här flottbesök?

– Just nu, 13 dagar in som allierad, är det här en stark signaleffekt. Det är det viktigaste. Men vi stärker också våra relationer. Uttrycket ”You have to know eachother before you need eachother”, blir tydligt i den här kontexten, säger Patrik Gardesten.

» Just nu, 13 dagar in som allierad, är det här en stark signaleffekt. Det är det viktigaste. Men vi stärker också våra relationer. «

Han bedömer att det finns ett stort intresse bland anställda i marinen att tjänstgöra i Nato, och han tror inte att det enbart handlar om nyhetens behag.

Styrkechefen för SNMG 1, den spanske viceamiralen Joaquin Ruiz Escagedo, har 1 200 individer under sig, varav 230 tjänstgör på Almirante Juan de Borno. Enligt honom är det i den spanska marinen attraktivt att tjänstgöra i Nato.

– Även om vi har varit medlemmar i alliansen länge upplever jag att det fortfarande är lätt att rekrytera till uppdrag inom Nato, säger han. Det är populärt att delta. Almirante gick in i task force one i januari och kommer att stanna till juli.

Övriga fartyg i SNMG 1 är det tyska stödfartyget FGS Bonn, italienska fregatten ITS Luigi Rizzo, norska fregatten HNoMS Otto Svedrup och den franska fregatten FS Normandie. I styrkan ingår ytterligare en fransk fregatt, FS Aquitane, som deltar i marinövningen Vår 24 på Västkusten.

Dela artikel: