Senast publicerat
Senast publicerat:

Sverige ska bidra med trupp till Natostyrka i Lettland

Som Natomedlem ska Sverige bidra med en styrka till Lettland. Det meddelade statsminister Ulf Kristersson (M) i sitt tal på Folk och försvars rikskonferens i Sälen på måndagen. Regeringen vill att Försvarsmakten ska delta med en reducerad bataljon till Natos multinationella styrka i Lettland.

Josefine Owetz
Ulf Palm
När Sverige blir Natomedlem vill regeringen i ett första steg att Sverige deltar i Natos multinationella styrka i Lettland.

Beskedet att Sverige ska sända trupp till Lettland lämnades av statsminister Ulf Kristersson (M) på måndagen på rikskonferensen i Sälen.

– Sverige ska delta med en reducerad bataljon till de kanadensiskledda styrkorna i Lettland. Där gör vi nytta, sa Ulf Kristersson i sitt tal.

Sedan tidigare har regeringen meddelat att Sverige som medlem i Nato ska ingå i det europeiska luftförsvarssamarbetet Natos Baltic Air Policing och bidra med markstridsförband i försvaret av de baltiska staterna.

Statsministern lyfte i sitt tal fram att Sverige har unika militära förmågor och därför kan axla ett större ansvar i Östersjöregionen och inom Natos ledningsstruktur.

–  Vi fogar samman Östersjön och Baltikum med den transatlantiska länken. Vi får en central roll för basering och transporter av allierade stridskrafter, så att Nato kan verka i vår del av Europa, sa Ulf Kristersson

» Vi fogar samman Östersjön och Baltikum med den transatlantiska länken. «

Som DN tidigare har rapporterat förbereder svenska armén sedan en tid tillbaka denna insats i Lettland. Enligt uppgifter till DN rör det sig om en bataljon på 800 soldater från Södra skånska regementet, P 7, i Revingehed som ska sätta upp det första truppbidraget.

På en pressträff sa statsminister Ulf Kristersson att han inledningsvis uppskattar att det skulle kunna röra sig om mellan 500 och 1 000 soldater.

Liknande läsning:

Tidigast 2025 kommer den svenska styrkan att kunna sättas in, enligt DN.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarsmakten har skickat upp sin första operativa militära satellit i rymden. Satelliten ska stärka Sveriges och Natos lägesbild genom egen spanings- och övervakningsförmåga i rymddomänen.

    Maria Widehed
    Spanings- och övervakningssatelliter är en förmåga med global räckvidd, vilket är allt viktigare i det nya säkerhetspolitiska läget i världen. De nya svenska satelliterna ska bidra till Försvarsmaktens och Natos lägesbild och underrättelseinhämtning för bland annat långräckviddig bekämpning.

    Foto: FMV

    Satelliten sändes upp den 3 maj från Vandenberg rymdbasen i Kalifornien med hjälp av en Falcon 9-raket från SpaceX. Försvarsmaktens nya satellit är en del av det militära rymdprogrammet som omfattar investeringar på flera miljarder kronor och innebär att en helt ny verksamhet byggs upp.

    – Vår expansion i rymddomänen har gått i rekordfart. Nu har vi en nationell förmåga och egna system på plats i rymden. Det ger oss en bättre bild av vårt operationsområde, säger flottiljamiral Anders Sundeman, Försvarsmaktens rymdchef, i ett uttalande på Försvarsmaktens webbplats.

    Satelliten är tillverkad av Planet Labs och tar högupplösta bilder från låg omloppsbana. Upphandlingen genomfördes av Försvarets materielverk, FMV .

    – Tillsammans med expertstöd från FOI har vi med mycket snäva tidsramar genomfört en upphandling av satelliter inklusive uppsändningar, där denna är den första i en serie de närmsta åren, säger Carl-Fredrik Edström, chef flyg- och rymdmateriel FMV, i en artikel hos myndigheten.

    Vid Flygstabens rymdavdelning pågår samtidigt etableringen av ett Space Operations Center, en operationsledningscentral. Därifrån ska Försvarsmakten styra satelliterna och producera en svensk rymdlägesbild.

    – Med tillgång till en egen spanings- och övervakningssatellit ökar Försvarsmakten till Natos operativa förmåga genom att bidra till alliansens samlade lägesbild och informationsinhämtning, säger Anders Sundeman i en artikel.

    Att bygga upp en svensk militär rymdförmåga har tidigare varit planerat till 2030, men utvecklingen har gått snabbare än väntat. I en intervju med Officerstidningen tidigare i vår beskrev rymdchefen Anders Sundeman hur behovet drivs av både Natomedlemskapet och utvecklingen av långräckviddiga vapensystem.

    – Våra vapensystem har allt längre räckvidd, precis som motståndarens har, så vi behöver se allt längre, sa rymdchefen då.

    Han pekade också ut Arktis som ett område där rymdbaserade sensorer får särskild betydelse, eftersom området är svårt att övervaka med traditionella system.

    FMV betonar att den första satelliten är början på en större utbyggnad av svensk militär rymdförmåga. Under de kommande åren expanderar Försvarsmakten med ett tiotal satelliter.

    – Tillsammans bygger vi upp en helt ny förmåga på i sammanhanget mycket kort tid. Den gör oss också till en bättre allierad och partner. Den bidrar till förmåga för Sverige, Nato och våra allierade, säger Carl-Fredrik Edström i ett uttalande hos FMV.

    Ur arkivet: