Senast publicerat
Senast publicerat:

Tidigare NBO-kapten: ”Jag är en stolt fanjunkare, men visst finns det bitterhet”

Kaptenfanjunkarn

Foto: Försvarsmakten.

370 nya specialistofficerare utnämndes vid en ceremoni i Halmstad arena i december 2022. Foto: Magnus Persson/Försvarsmakten
Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag har en del tankar angående bitterheten över byte av personalkategori som en följd av införandet av trebefälsystemet. Först och främst så är jag en stolt fanjunkare sedan årsskiftet, efter att ha varit NBO-kapten i flera år. Med det sagt ska jag ventilera några av kärnfrågorna i vad jag själv anser vara de negativa delarna i kategoribytet:

  • Tjänsteställning. Fram till alldeles nyligen var det de facto en degradering enligt tjänsteställningsordningen. Numera har en kapten och fanjunkare samma tjänsteställning, med ett undantag: befälsrätten ligger fortfarande på officer före specialistofficer. Det innebär att jag som varit kapten i över 15 år, ställföreträdande kompanichef i flera vändor, numera måste stå tillbaka för en som utnämndes till kapten i morse, kanske två år eller mindre efter avslutade studier på Militärhögskolan Karlberg.

  • Internationellt. Oavsett vad vi säger i Sverige för att ”lägga plåster på såren” så är det enligt internationell rätt och överenskommelser skillnad på kapten och fanjunkare. Särskilt vad gäller krigets lagar och behandling av krigsfångar. 

  • ”Förlorad” kompetens. Oavsett vad som sägs från centralt håll, på lokal nivå kan en OR 7 INTE söka en OF 2-tjänst, även om man varit OF 2 innan. Jag har personligen fått det beskedet. Över natten förlorade jag min kompetens från att vara bland annat ställföreträdande kompanichef, då dessa i de flesta fall är OF 2:or. Möjligen kan man göra undantag, men det är bara när man kommer till sist i kön och ”bara” har fanjunkare kvar att välja på. 

» Oavsett vad som sägs från centralt håll, på lokal nivå kan en OR 7 INTE söka en OF 2-tjänst, även om man varit OF 2 innan. Jag har personligen fått det beskedet. «

  • Lön. På sätt och vis kopplat till punkterna ovan. Officiellt finns det inga lönetak eller löneboxar, men bevisligen så måste man som nybliven OR 7 välja att stanna kvar i befintlig befattning eller sänka I-lön när man söker en tjänst i ”rätt” kategori. Citat från verkligheten: ”Ja, men det förstår du väl att vi inte kan motivera en lön som du har nu inför andra OR 7:or som ligger i lönespann x till y! Det håller inte.” 

Därutöver är det en massa andra småsaker som också försurar tillvaron. Några år innan beslutet om tvångsinförandet av trebefälssystemet kom, förde jag fram en önskan på mitt förband om att omgaloneras. Men då satte Officersförbundet lokalt stopp för det, enligt uppgift från min kompanichef.

Något år senare när jag tänkte att det är bättre att förkomma än förekommas lyfte jag åter en önskan om att växla över från kapten till förvaltare (vilket var den vanliga gången då), men den gången satte HR stopp med motiveringen: ”Avvakta, det är nya saker på gång som gör det hela bättre och enklare!”

Och här sitter jag nu. Glad i graden jag ville ha för mer än 7 år sedan, men samtidigt lite förargad över hanteringen. Det är inte lätt att smälta att det finns förvaltare, som är gamla NBO-kaptener och som bytte kategori i tid (men som har mindre utbildning och erfarenhet än jag har) och vars väg uppåt i OR-karriären (OR 9) nu ligger mer eller mindre vidöppen för dem.

Det jag har hört från andra NBO-officerare är att detta inte är något ovanligt. Med allt detta i vetskap så är det kanske lättare att förstå den bitterhet som finns?

Replik från Officersförbundet:

Dina tankar och reflektioner som du ventilerar i debattartikeln är ånyo en påminnelse om vad mycket frustration detta spörsmål har medfört. Som bekant var Officersförbundets ståndpunkt hela tiden att överbefälhavaren inte var tvungen att fatta detta beslut, då i maj 2021.

Att de frivilliga omgaloneringarna som skedde längre tillbaka i tiden i vissa fall har medfört att vederbörande växlade över till OR 8 kan förstås kännas extra svårt idag, då praxis är att växla NBO OF 2 till OR 7.

Men när det i övrigt gäller de frivilliga bytena från OF till OR som skedde innan de tvingande beslutet, så har aldrig Officersförbundet satt stopp för frivilliga byten – det är fel och har aldrig varit fallet.  

Det är emellertid glädjande att du kallar dig en stolt fanjunkare. Din kompetens och förmåga ska du vara stolt över, och den erfarenhet du har kan ingen ta ifrån dig. Du vet att du varit en duglig stf kompanichef oavsett vilken grad du bär eller burit. Jag hoppas också att din arbetsgivare och att dina närmaste chefer placerar dig på tjänster och befattningar som speglar din erfarenhet och kompetens.

Jag kan förstå att det kan finnas en viss bitterhet över detta omdebatterade beslut. Men din komptens och förmåga kan ingen ta ifrån dig – du kan med rak rygg luta dig framåt oavsett vilken kragspegel du bär! 

Johan Hansson, Officersförbundets förbundsdirektör

 

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Skärpta antagningskrav och större inflytande för försvarsgrenarna att själva påverka kadetternas utbildning på funktionsskolorna. Officersprogrammet håller på att stöpas om för att bättre matcha Försvarsmaktens behov av officerskompetens. Målet är att förändringarna ska vara införda till höstterminen 2027.

    Linda Sundgren

    Foto: Oscar Olsson/TT

    Sedan ett drygt år pågår ett arbete med att förändra antagningen och strukturen på Officersprogrammet, OP. Förändringsarbetet går under namnet OP 2030, och leds av Försvarsmakten med stöd av Försvarshögskolan. Ett syfte med omgörningen är att på kort tid utbilda kadetter till krigsplaceringsbara officerare.

    – Redan efter första halvåret på Officersprogrammet ska man kunna vara användbar i krigsorganisationen som chef eller operatör. Vi har inte oändligt med tid och därför behöver vi göra den här inriktningen, säger flottiljamiral Jonas Hård af Segerstad, utbildningschef och ställföreträdande chef vid Försvarsstabens genomförandeenhet.

    Men det rör sig inte om någon officersexamen efter en termin, påpekar Försvarshögskolans vicerektor, generalmajor Anders Callert.

    – Det handlar om den absolut lägsta officersnivån och någon som vi skulle kunna skicka till fronten om det vore så. Sedan får man klä på de andra delarna efterhand, säger han.

    För att snabbt kunna utbilda krigsplaceringsbara officerare kommer innehållet i Officersprogrammet att stuvas om. Den försvarsmaktstid som idag är uppdelad i flera kortare perioder i början och slutet av terminerna kommer att bakas samman till en längre period som sträcker sig över hela första terminen.

    Varje försvarsgren får ett stort ansvar för den första terminen.

    – Varje försvarsgren får ett stort ansvar för den första terminen och kan sätta sin egen målsättning för den verksamheten. Ett arméförband kan genomföra en plutonchefsutbildning som vi vet att de vill göra. I flottan kan man även nyttja tiden för att reducera befintlig efterutbildning. Först under termin två kommer Försvarshögskolans utbildningar att sätta igång fullt ut, säger Anders Callert.

    Även kraven på förkunskaper hos dem som erbjuds plats på Officersprogrammet ska höjas. Dels ska alla som antas till utbildningen ha genomfört gruppbefälsutbildning under eller efter värnplikten. Dels ska de ha kunskaper från grundutbildningen som överensstämmer med den inriktning de ska läsa på Officersprogrammet. För att uppnå detta ska försvarsgrenarnas inflytande över både försvarsmaktstiden och antagningen öka.

    – Det är fortfarande en central utbildning och Försvarshögskolan är fortsatt utbildningsanordnare, men försvarsgrenarna ska få större påverkan. Man kommer behöva ha en viss bakgrund från sin grundutbildning kopplat till den inriktning man läser på Officersprogrammet, säger Jonas Hård af Segerstad.   

    Jonas Hård af Segerstad

    Jonas Hård af Segerstad

    Försvarsmaktens utbildningchef

    En annan ambition med omgörningen är att öka överrensstämmelsen mellan utbildningen och Försvarsmaktens behov av kompetens. 

    – Under några år har vi varit väldigt glada över att det är många som vill läsa till officer, och det är bra, men nu behöver vi tydligare rikta utbildningen mot Försvarsmaktens behov, säger Jonas Hård af Segerstad och fortsätter:

    – Behöver vi en officer med viss sorts kompetens, exempelvis inom teknik, då ska vi kunna styra antagningen så att det är just tekniker vi utbildar.

    Även Anders Callert menar att stärka försvarsgrenarnas inflytande är rätt väg att gå.

    – De som har bäst möjlighet att avgöra vilka som är mest lämpade som officerare är de som ansvarar för grundutbildningen, och det är försvarsgrenarna. Därför kommer de få mycket att säga till om, säger han.

    Om vi behöver fler av en viss kategori då måste vi rikta ett visst antal platser mot det behovet.

    En annan förändring kopplat till Officersprogrammet är att kadetterna ska välja inriktning på utbildningen i ett tidigare skede än vad som nu är fallet. Idag sker valet en bit in på första terminen, men i det nya systemet är ambitionen att inriktningen ska vara beslutad tidigare än idag.   

    – Om vi behöver fler av en viss kategori då måste vi rikta ett visst antal platser mot det behovet, och det är försvarsgrenarnas och förbandens behov som ska styra. Det kommer också stärka relationen mellan kadetterna och förbanden, vilket vi tror bara är en fördel, säger Jonas Hård af Segerstad.

    Generalmajor Anders Callert, vicerektor FHS.

    Anders Callert

    Vicerektor Försvarshögskolan

    – Vi har länge byggt vår verksamhet på ett frivilligt system. Under flera år hade vi frivillig grundutbildning och sedan en stor frihet för kadetterna att välja inriktning på Officersprogrammet, säger Anders Callert och fortsätter:

    – Men som arbetsgivare kan man vara mycket tydligare och tala om att det är de här jobben som finns. I slutändan måste Försvarsmakten fungera och ha täckning på alla områden.

    Att de skärpta antagningskraven kan leda till minskade kadettkullar är en risk värd att ta, menar de.

    – Att som idag ha över 300 kadetter som startar varje år har vi långsiktigt inte behov av. Det är bättre att vi får in rätt individer och att förbanden får de officerare med den kompetens de behöver. Vi kan acceptera att det blir något färre kadetter om precisionen blir bättre, säger Jonas Hård af Segerstad.

    Om vi skulle hamna i ett läge där vi behöver snabbutbilda officerare, då har vi en metod för det.

    Några större förändringar av kursinnehållet på OP planeras däremot inte. Enligt de synpunkter som försvarsgrenarna inkom med inför omgörningen, framkom att de är belåtna med innehållet i utbildningen, säger Anders Callert. 

    – Försvarsgrenarna är mycket nöjda med innehållet och kadetterna ska fortfarande ha det antal högskolepoäng som krävs för examen. Det vi gör nu är framför allt en ompaketering.

    Jonas Hård af Segerstad säger att han ser flera fördelar med omstruktureringen av OP. Inte minst när det gäller att uppnå målet att snabbt utbilda krigsplaceringsbara officerare.

    – Om vi skulle hamna i ett läge där vi behöver snabbutbilda officerare, då har vi en metod för det. Och det vi ser i omvärlden tyder på att ett sådant behov kan uppstå. Då vet vi hur vi skulle kunna ställa om utbildningen till enterminsutbildningar för att snabbt få fram officerare.

    Ambitionen är att förändringarna kopplade till Officersprogrammet ska vara införda till starten av höstterminen 2027.

     

    Ur arkivet: