Senast publicerat
Senast publicerat:

7:e brigaden testar nya ledningsstödsystem

I höst genomför Södra skånska brigaden pilotförsök med civilt utvecklade ledningsstödsystem som gör det möjligt att följa förband i realtid. Förhoppningen: att kunna leda med mindre stab och halvera tiden för beslutsfattande. Brigadledningen var nyligen medarrangör till ett så kallat hackathon i Lund.

Maria Widehed
Nyligen genomfördes ett hackathon på Ideon Science Park, där 7:e mekaniserade brigaden var en medarrangör. Under dagen fick entreprenörer, ingenjörer och studenter använda sin kunskap och kreativitet för att möta militära behov.

Foto: Felix Sundbäck/Försvarsmakten

Arméchef generalmajor Jonny Lindfors har gett Södra skånska brigaden i uppdrag att genomföra ett pilotförsök med civilt utvecklade och realtidsbaserade ledningsstödsystem som ett snabbspår för att skapa operativ förmåga.

– Södra skånska brigaden har lägst prioritet i brigaduppbyggnaden och kan ta störst risk. Vi kan också fortsätta experimentverksamheten i Baltikum med bataljonen, vilket gör att vi kan provtrycka oss mot andra länder, säger överstelöjtnant Andreas Ziegenfeldt, ställföreträdande brigadchef.

Försöken drivs tillsammans med Markstridsskolan, Försvarets materielverk och Totalförsvarets forskningsinstitut. Personal från 71:a bataljonen vid P7 har under hösten genomfört praktiska tester av danska ledningsstödsystemet Frontline, norska systemet Facnav och den amerikanska plattformen Team Awareness Kit, TAK.

– Ytterst syftar testerna till att rådge arméchefen om detta är en framkomlig väg för morgondagens ledningsmetod samt undersöka hur vi kan leda förband med en mindre mängd personal, mindre materielbehov och kortare tid från inhämtning av information till verkan enligt Ukrainas devis ”let tech fight people”, säger Andreas Ziegenfeldt.

Vi kommer att kunna fatta beslut snabbare och omhänderta utökade skjutavstånd.

Det befintliga ledningsstödsystemet Mark, LSS Mark, är ett taktiskt ledningsstödsystem för arméns markförband. Systemet ska öka markstridskrafternas taktiska ledningsförmåga och omfattar informationssystem, sambandssystem, ledningsplatsernas övriga tekniska utrustning samt tränings- och utbildningssystem.

Tekniskt är LSS Mark decentraliserat och kopplat till fordon, medan de nya systemen ligger centralt i molnlösningar och nås via plattor och smarta telefoner, med wifi eller 5G som huvudtransmissionssätt.

Överstelöjtnant Andreas Ziegenfeldt, ställföreträdande chef för 7:e mekaniserade brigaden.

Överstelöjtnant Andreas Ziegenfeldt, ställföreträdande chef för 7:e mekaniserade brigaden.

Foto: Felix Sundbäck/Försvarsmakten.

– I och med att Södra skånska brigaden inte är utpekade för anfall på Nordkalotten så kan vi som brigad jobba med civil infrastruktur på ett annat sätt, säger Andreas Ziegenfeldt.

De civilt utvecklade systemen möjliggör en realtidsuppdaterad lägesbild med Blue Force Tracking, BFT, det vill säga egna styrkors position och status, i kombination med uppkoppling mot sensorer och sekundärkällor, informationsdelning och beslutsstöd.

Liknande läsning:

De system som testas möjliggör ledning på avstånd. Och ett av målen med experimentet är att brigadstaben, som idag består av 78 personer, ska kunna halveras.

– Således kan man skapa redundans med två brigadledningar av samma numerär. Vi vill också kunna byta ut rapportering i långsamma led mot realtidsinformation. Vi kommer att kunna fatta beslut snabbare och omhänderta utökade skjutavstånd, säger Ziegenfeldt.

Systemet Frontline kommer att följa med 71:a bataljonen till Nato Forward Land Forces, FLF, i Lettland. Parallellt utvärderas Android Tactical Assault Kit, den militära varianten av TAK. I närtid ska tester ske med tjudrade drönare, det vill säga drönare som är förankrade i kabel.

Amynas chef Daniel Persson, tidigare officer vid Lv 6, och Andreas Ziegenfeldt..

Amynas chef Daniel Persson, tidigare officer vid Lv 6, och Andreas Ziegenfeldt, under hackathonet

Foto: Felix Sundbäck/Försvarsmakten.

Den 21 oktober kör brigaden fram en pansarterrängbil 360 utanför entrén till Ideon Science Park i Lund. Under ett hackathon har plattformen Amyna samlat techbolag, AI-utvecklare och hackare för att under tolv timmar bygga vidare på brigadens ledningsstödsystem.

– Vi får en mycket snabbare utvecklingstakt om de här människorna får möjlighet att jobba förbandsnära, säger Amynas chef Daniel Persson, tidigare officer vid Lv 6.

En påbyggnadsmodul för att ersätta dagens radiokommunikation med en tal-till-text-lösning är en av förhoppningarna, enligt brigadledningen.

– Jag vill närma mig industrin och använda reservofficerare som har en fot i varje del för att bygga en språngbräda åt det civila. Jag vill lära av företagen och innovationsklimatet, och hjälpa dem så att de kan testa saker i Sverige i stället för i andra länder, säger Ziegenfeldt.

Under hackathonet testar vi att koppla taktiska drönarsystem till TAK.

Hackathonet har lockat flera deltagare med försvarsbakgrund. I ett rum sitter bolaget Sweden Dynamics, som bland annat består av tre tidvis tjänstgörande soldater vid K3. De utvecklar svenska versioner av de ukrainska FPV-drönarna.

– Under hackathonet testar vi att koppla taktiska drönarsystem med sensorer till TAK. Detta är precis det som behövs – direkt växelverkan mellan förband och teknikföretag, säger Sebastian Merlöv, styrelseordförande i bolaget.

MekB7_felsun02_Hackaton_ideon (12) (1)

Sebastian Merlöv, styrelseordförande i Sweden Dynamics, och GSS/T på K 3.

Foto: Felix Sundbäck/Försvarsmakten.

Under hackathonet används information som är relevant, men inte korrekt eller precis vad gäller ytor och avstånd, för att inte röja skarpa förmågor. I skarp användning pratar Ziegenfeldt om flera olika säkerhetslager.

– Sedan måste vi tänka nytt med säkerhetsklassning. Vi måste värdera informationssäkerhet visavi konsekvensen att inte veta på ett nytt sätt med framtidens teknik.

Inom tre månader ska brigaden vara redo för ett storskaligt försök. Om det lyckas kan resultaten ligga som underlag för att justera LSS Mark i övriga brigader. Ziegenfeldt är tydlig med vinsten han ser i att använda kommersiell teknik: han vill inte först formulera krav och sedan leta leverantör.

– Det tar för lång tid idag. Vi vänder på detta och omdefinierar vår taktik, metod och organisation efter den teknik som finns tillgänglig. Vi har trots allt en ÖB som säger ”riskaptit”.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Aurora 26 är i full gång och pågår på flera platser i landet. Omkring 18 000 soldater från 13 länder deltar i övningen, som är Försvarsmaktens största övning i år. Syftet med övningen är att stärka säkerheten i Östersjöregionen genom att pröva Sveriges nationella operativa planer som Natoallierad.

    Maria Widehed
    Josefine Owetz
    En fransk styrka anländer till Skåne inför deltagande i övningen Aurora 26.

    Foto: Felix Sundbäck/Försvarsmakten

    Sedan den 27 april pågår övningen Aurora 26. I scenariot övar Sverige och allierade på att genomföra förstärkningar av strategiskt viktiga områden för att möta ett ökat militärt hot. En stor del av genomförandet handlar om att snabbt kunna stärka försvarsförmågan tillsammans med allierade och att kunna genomföra värdlandsstöd.

    – Inom ramen för det kommer vi att genomföra moment med förmågehöjande träning. En del slutövningar för våra värnpliktiga kommer också att omfattas av Aurora, sa konteramiral Jonas Wikström, övningsledare för Aurora 26, i en intervju med Officerstidningen tidigare i år.

    Ett exempel på genomfört värdlandsstöd är när ett brittiskt förband genomförde förflyttning från Storbritannien till Sverige. Under framryckningen genom södra Sverige fick förbandet stöd på Luftvärnsregementet, Lv 6, i form av logistik, där bland annat tankning av fordon och måltidsstöd för personalen genomfördes.

    Ett annat exempel är när förband ur den amerikanska marinkåren under övningens första dagar anlände till Norge. Därifrån förflyttade de sig till södra Sverige och Prästtomta skjutfält nära Motala.

    En central del av Aurora 26 är att öva transporter och förflyttningar, inklusive skydd av gränspassager.

    – För mig är det första gången jag samarbetar med den svenska försvarsmakten. Samarbetet har fungerat mycket bra. Gränspassagen var fläckfritt genomförd, kommunikationen och planeringen med både Sverige och Norge har gått utmärkt, säger överstelöjtnant Travis Chamberlain, bataljonschef vid den amerikanska marinkårens 24:e logistikbataljon, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

    Bataljonchefen överstelöjtnant Travis Chamberlin samverkar med sin svenska kollega överstelöjtnant Ingeborg Widerberg, chef för Västernorrlandsgruppen. Foto: Axel Öberg/Försvarsmakten

    Överstelöjtnant Travis Chamberlin, amerikanska marinkårens 24:e logistikbataljon, och överstelöjtnant Ingeborg Widerberg, chef för Västernorrlandsgruppen.

    Foto: Axel Öberg/Försvarsmakten.

    På övningsområdet i Skillingaryd har cirka 1 000 soldater från Göta ingenjörregemente, Ing 2, värnpliktiga och en kanadensisk infanteribataljon övat broläggning. Den kanadensiska bataljonen är del av den multinationella FLF-styrkan som finns på plats i Lettland.

    – Broförmågan är helt avgörande för brigadens rörlighet. Förutom den är det också viktigt för förbanden att få en taktisk förståelse för att kunna ta sig över för att skydda hela övergångsområdet och därmed fortsätta kunna leverera effekt, säger Peter Andersson, chef för fjärde mekaniserade brigaden, i ett inlägg på Instagram.

    Under Aurora 26 deltar drönarförband från Ukraina. De är på plats för att utbilda den svenska Försvarsmakten i krigföring med drönare och agerar kvalificerad motståndare under övningen, i samarbete med UAS-centrum vid Livregementets husarer, K 3.

    På Mästocka skjutfält utanför Laholm fick Luftvärnsregementet, Lv 6, observera de ukrainska drönarsoldaternas taktik och öva på att skydda sig på marken.

    – De kommer med stridserfarenhet. Det innebär att vi kan dra nytta av dem i utvecklingen av vår egen taktik, sa övningsledare Jonas Wikström i ett uttalande hos Försvarsmakten före övningens start.

    Krigsgravtjänst övas som ett moment under Aurora 26. Foto: Jesper Pettersson/Försvarsmakten

    För första gången sedan 1950-talet övades krigsgravtjänst, det vill säga gravsättning av stupade soldater och sjömän med tillhörande ceremoni.

    Foto: Jesper Pettersson/Försvarsmakten

    Ett nytt inslag under Aurora ägde under den senaste övningsveckan rum på ett fält vid Väddö kyrka i Roslagen, norr om Stockholm. Här övade man tillfällig gravsättning av 500 stupade soldater.

    – Momentet kallas krigsgravtjänst, där vi har övat på att omhänderta ett stort antal stupade soldater, både svenska, allierade och utländska, säger fältprost Jenny Ahlén, biträdande övningsledare för momentet, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

    Övning Aurora 26 pågår fram til 13 maj. 

    Ur arkivet: