Senast publicerat

Senast publicerat:

7:e brigaden testar nya ledningsstödsystem

I höst genomför Södra skånska brigaden pilotförsök med civilt utvecklade ledningsstödsystem som gör det möjligt att följa förband i realtid. Förhoppningen: att kunna leda med mindre stab och halvera tiden för beslutsfattande. Brigadledningen var nyligen medarrangör till ett så kallat hackathon i Lund.

Maria Widehed

2025-10-24

Arméchef generalmajor Jonny Lindfors har gett Södra skånska brigaden i uppdrag att genomföra ett pilotförsök med civilt utvecklade och realtidsbaserade ledningsstödsystem som ett snabbspår för att skapa operativ förmåga.

– Södra skånska brigaden har lägst prioritet i brigaduppbyggnaden och kan ta störst risk. Vi kan också fortsätta experimentverksamheten i Baltikum med bataljonen, vilket gör att vi kan provtrycka oss mot andra länder, säger överstelöjtnant Andreas Ziegenfeldt, ställföreträdande brigadchef.

Försöken drivs tillsammans med Markstridsskolan, Försvarets materielverk och Totalförsvarets forskningsinstitut. Personal från 71:a bataljonen vid P7 har under hösten genomfört praktiska tester av danska ledningsstödsystemet Frontline, norska systemet Facnav och den amerikanska plattformen Team Awareness Kit, TAK.

– Ytterst syftar testerna till att rådge arméchefen om detta är en framkomlig väg för morgondagens ledningsmetod samt undersöka hur vi kan leda förband med en mindre mängd personal, mindre materielbehov och kortare tid från inhämtning av information till verkan enligt Ukrainas devis ”let tech fight people”, säger Andreas Ziegenfeldt.

Vi kommer att kunna fatta beslut snabbare och omhänderta utökade skjutavstånd.

Det befintliga ledningsstödsystemet Mark, LSS Mark, är ett taktiskt ledningsstödsystem för arméns markförband. Systemet ska öka markstridskrafternas taktiska ledningsförmåga och omfattar informationssystem, sambandssystem, ledningsplatsernas övriga tekniska utrustning samt tränings- och utbildningssystem.

Tekniskt är LSS Mark decentraliserat och kopplat till fordon, medan de nya systemen ligger centralt i molnlösningar och nås via plattor och smarta telefoner, med wifi eller 5G som huvudtransmissionssätt.

– I och med att Södra skånska brigaden inte är utpekade för anfall på Nordkalotten så kan vi som brigad jobba med civil infrastruktur på ett annat sätt, säger Andreas Ziegenfeldt.

De civilt utvecklade systemen möjliggör en realtidsuppdaterad lägesbild med Blue Force Tracking, BFT, det vill säga egna styrkors position och status, i kombination med uppkoppling mot sensorer och sekundärkällor, informationsdelning och beslutsstöd.

Liknande läsning:

De system som testas möjliggör ledning på avstånd. Och ett av målen med experimentet är att brigadstaben, som idag består av 78 personer, ska kunna halveras.

– Således kan man skapa redundans med två brigadledningar av samma numerär. Vi vill också kunna byta ut rapportering i långsamma led mot realtidsinformation. Vi kommer att kunna fatta beslut snabbare och omhänderta utökade skjutavstånd, säger Ziegenfeldt.

Systemet Frontline kommer att följa med 71:a bataljonen till Nato Forward Land Forces, FLF, i Lettland. Parallellt utvärderas Android Tactical Assault Kit, den militära varianten av TAK. I närtid ska tester ske med tjudrade drönare, det vill säga drönare som är förankrade i kabel.

Den 21 oktober kör brigaden fram en pansarterrängbil 360 utanför entrén till Ideon Science Park i Lund. Under ett hackathon har plattformen Amyna samlat techbolag, AI-utvecklare och hackare för att under tolv timmar bygga vidare på brigadens ledningsstödsystem.

– Vi får en mycket snabbare utvecklingstakt om de här människorna får möjlighet att jobba förbandsnära, säger Amynas chef Daniel Persson, tidigare officer vid Lv 6.

En påbyggnadsmodul för att ersätta dagens radiokommunikation med en tal-till-text-lösning är en av förhoppningarna, enligt brigadledningen.

– Jag vill närma mig industrin och använda reservofficerare som har en fot i varje del för att bygga en språngbräda åt det civila. Jag vill lära av företagen och innovationsklimatet, och hjälpa dem så att de kan testa saker i Sverige i stället för i andra länder, säger Ziegenfeldt.

Under hackathonet testar vi att koppla taktiska drönarsystem till TAK.

Hackathonet har lockat flera deltagare med försvarsbakgrund. I ett rum sitter bolaget Sweden Dynamics, som bland annat består av tre tidvis tjänstgörande soldater vid K3. De utvecklar svenska versioner av de ukrainska FPV-drönarna.

– Under hackathonet testar vi att koppla taktiska drönarsystem med sensorer till TAK. Detta är precis det som behövs – direkt växelverkan mellan förband och teknikföretag, säger Sebastian Merlöv, styrelseordförande i bolaget.

Under hackathonet används information som är relevant, men inte korrekt eller precis vad gäller ytor och avstånd, för att inte röja skarpa förmågor. I skarp användning pratar Ziegenfeldt om flera olika säkerhetslager.

– Sedan måste vi tänka nytt med säkerhetsklassning. Vi måste värdera informationssäkerhet visavi konsekvensen att inte veta på ett nytt sätt med framtidens teknik.

Inom tre månader ska brigaden vara redo för ett storskaligt försök. Om det lyckas kan resultaten ligga som underlag för att justera LSS Mark i övriga brigader. Ziegenfeldt är tydlig med vinsten han ser i att använda kommersiell teknik: han vill inte först formulera krav och sedan leta leverantör.

– Det tar för lång tid idag. Vi vänder på detta och omdefinierar vår taktik, metod och organisation efter den teknik som finns tillgänglig. Vi har trots allt en ÖB som säger ”riskaptit”.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Ämnen i artikeln: Utveckling

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

Senast publicerat:

Aktuellt /

Fortifikationsverket

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning”

Aktuellt /

Flygvapnet

Jonas Wikman: ”Vi måste skapa en organisation som kan stå mitt i stormen”

Aktuellt /

Marinen

Johan Norlén: ”Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt”

Aktuellt /

Armén

Jonny Lindfors: ”Jag hoppas att alla i armén känner vilka steg vi har tagit”

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning”

Aktuellt

Marinen

Johan Norlén: ”Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt”

Första halvåret av 2026 har präglats av en rad beslut för marinen. Organisationen ska stöpas om, det strategiska samarbetet med Polen fördjupas ytterligare och fyra nya fregatter ska anskaffas. ”Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger”, säger marinchef Johan Norlén.

Josefine Owetz

2026-07-08

Marinchef konteramiral Johan Norlén har slagit sig ner i en av mässarna ombord på HMS Carlskrona. Det är Almedalens fjärde dag och i likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt program i Visby. Senare denna torsdag ska han bland annat delta i ett samtal tillsammans med arméchef Jonny Lindfors med temat ”Försvaret av alliansen från land och till sjöss”.

Hur är läget i marinen i juni 2026?

– Det är mycket bra. Vi är en organisation som har mycket att göra, med en fantastisk personal som sliter varje dag och gör en strålande insats. Samtidigt har vi en tydlig uppgift att lösa. Jag upplever en stor tillfredsställelse, även om jag vet att det är tufft på många håll, säger Johan Norlén.

Tempot i marinen är fortsatt högt, konstaterar han. Utöver att marinen ständigt löser sina nationella uppgifter, deltar fartyg och besättningar regelbundet i Natos verksamhet i Östersjön. Marinens operationscentral på Muskö har dagligen kontakt med CTF Baltic (Commander Task Force Baltic), den stab som leder Natos marina insatser och övningar i Östersjöregionen.

– Vi bidrar hela tiden till alliansen och har dagligen kontakt mellan våra respektive ledningscentraler. Vi har alltid fartyg ute som genomför operationer och verksamhet i olika beredskapsnivåer. Vi hade förra året, och till viss del även i år, flera fartyg som är avdelade till alliansen.

I slutet av maj fattade Johan Norlén beslut om inriktningen för marinens nya organisation och under hösten inleds införandet. Från den 1 januari 2029 ska marinen bestå av fem organisationsenheter i stället för dagens åtta. Dagens flottiljer och regementen upphör som egna organisationsenheter och bildar tillsammans tre nya marina baser.

Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss.

– Nu börjar egentligen arbetet. Vi går in i en längre införandeperiod som samordnas med ÖB:s förändringar av den centrala ledningen. Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet. Väldigt enkelt uttryckt: vi ska göra rätt saker snarare än saker rätt.

Det senaste året har marinen också genomfört Operation Älvsnabben, ett arbete som ska ge bättre kontroll över marinens materiel.

– Det handlar om att få bättre ordning i registervården och öka vår förmåga att snabbare mobilisera om det skulle krävas. Även om vi såklart redan är ganska snabba ändå, i och med att vi har många stående förband.

En annan stor händelse under våren var beslutet att Sverige går vidare med anskaffning av fyra fregatter från Frankrike. Fartygen, som tillverkas av det franska bolaget Naval Group, ska levereras från 2030. Johan Norlén beskriver materielprojektet som en milstolpe.

– Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger. Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt.

De nya fartygen ska ge Sverige en luftförsvarsförmåga som få europeiska länder förfogar över, men marinchefen betonar att fregatterna innebär betydligt mer än luftvärn.

– Vi bygger ett avancerat luftförsvarssystem som i dagsläget bara finns i Italien, Frankrike och Storbritannien, men fregatterna stärker dessutom vår ubåtsjaktförmåga. De kommer också att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten.

Parallellt ska Visbykorvetterna moderniseras och utrustas med luftvärnsrobotsystem, de nya A 26-ubåtarna närmar sig leverans och utvecklingen av obemannade och autonoma system fortsätter.

– Vi behöver bygga en hybridmarin. Vi kommer att behöva både bemannade och obemannade system. Erfarenheterna från Ukraina och Röda havet visar att vi måste kunna hantera allt från drönare till ballistiska hot och samtidigt ha kontroll över det som händer under ytan.

Hur ser det ut med marinens personalförsörjning?

– Det går väldigt bra. Vi har fördubblat vår personalstyrka sedan 2022 i alla kategorier. Bara under förra året växte vi med 500 medarbetare. Omkring 60 procent av dem som gör värnplikten i marinen stannar kvar som anställda eller går vidare till officersutbildning.

Nästa steg handlar om att få fler att stanna kvar längre i organisationen och skapa tydliga karriärvägar, inte minst genom de möjligheter som Nato innebär, säger Johan Norlén och tar lyfter CTF Baltic som exempel. Staben ligger för närvarande i tyska Rostock, men ska flytta till Polen om något år. 2032 är planen att CTF Baltic ska ledas från Karlskrona.

– Det är ett enormt åtagande, men också en fantastisk möjlighet. CTF Baltic har en extremt viktig roll i Östersjöområdet. Att den placeras i Sverige kommer också att ge våra medarbetare möjlighet att tjänstgöra i Nato utan att lämna landet.

Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare.

Ett annat område som utökats under året är det strategiska samarbetet med Polen. Den 29 juni tecknade Polen avtal om att skaffa ubåt av typ A 26 från Saab, vilket fortsätter att fördjupa partnerskapet, konstaterar marinchefen.

– Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare. Ubåtsaffären är en liten del, vi samarbetar redan kring undervattensområdet, minröjning, ubåtsräddning och kustrobotsystem. Vårt samarbete kommer att utvecklas under många år framöver.

Som en del av överenskommelsen kommer Polen att hyra den svenska ubåten HMS Södermanland fram till dess att de nya ubåtarna levereras. Utbildning av polsk ubåtspersonal startar direkt efter sommaren och genomförs vid Första ubåtsflottiljen och Sjöstridsskolan i Karlskrona.

– Utbildningen börjar i höst och sedan kommer åtagandet att fortgå över tid i minst 10 år framåt. Vi kommer också att vara behjälpliga i utbildningar på A 26. Detta en stor möjlighet och kraftansträngning för de som är berörda.

Har du något medskick till marinens anställda?

– Jag är stolt och glad varje dag över marinens personals fantastiska insats. Jag vet att det har varit tungt och jag kan inte lova att det kommer bli en ljusning på den punkten i framtiden. Men jag önskar alla en fantastiskt trevlig sommar och välförtjänt ledighet. Jag hoppas att ni laddar batterierna och kommer tillbaka med ny kraft inför höstens uppgifter och uppdrag.