Senast publicerat

Senast publicerat:

”Godtyckliga beslut av Försvarsmaktens utbildningschef hotar trovärdigheten”

Rekryteringspersonal vid flera olika förband

2025-05-23

Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Försvarsmaktens verksamhet vilar på struktur, tydlighet och en gemensam värdegrund. Därför är det anmärkningsvärt när enskilda beslutsfattare genomdriver förändringar utan att säkerställa att de är förankrade i organisationen. Ett tydligt exempel på detta är Försvarsmaktens utbildningschefs, generalmajor Michael Cherinets, beslut att ändra tidslinjalen för antagning till grundläggande officersutbildning, GOU. Beslutet har inte fått stöd inom organisationen utan framstår som ett eget påhitt och riskerar att leda till lägre antagningsgrad samt ökad arbetsbelastning för personalen.

En av grundpelarna i Försvarsmaktens effektivitet är att beslut fattas på ett strukturerat sätt och att det förankras i organisationen. När Försvarsmaktens utbildningschef nu genomdriver en förändring som inte är tydligt kommunicerad eller förankrad, skapar det förvirring och brist på samordning. Personal som arbetar med antagning och rekrytering måste anpassa sig till nya rutiner utan att ha fått en rimlig övergångsperiod eller en tydlig förklaring till varför förändringen sker.

Beslutet har även de facto lett till att många har fått nog och väljer att lämna sina befattningar inom rekrytering. Samtidigt har det länge funnits en uttalad ambition att förenkla och minska administrationen. Resultatet har dock blivit det motsatta – snarare än att effektivisera har processerna blivit mer komplexa och tidskrävande.

Längre ledtider för fönster ett, alltså att det är långt mellan ansökan och skolstart, riskerar att leda till färre antagna. När kandidater tvingas vänta för länge hinner de tappa intresset eller välja andra alternativ. Trots denna uppenbara risk har ingen ansträngning gjorts för att justera tidslinjen för att bättre passa rekryteringsbehoven.

Trots upprepade varningar från personalen drevs det igenom och resulterade i ineffektivitet och ett misslyckat antagningsutfall.

Dessutom var fönster två förra året, rent ut sagt, en fullständig flopp. Trots upprepade varningar från personalen drevs det igenom och resulterade i ineffektivitet och ett misslyckat antagningsutfall. Istället för att lyssna på dem som hanterar dessa processer dagligen, valde generalen att återkommande ignorera avrådan. Att gång på gång upprepa misstag och inte dra lärdom av tidigare erfarenheter underminerar både rekryteringen och ledarskapets trovärdighet.

Därtill är de tekniska systemen inte redo att hantera den nya tidslinjalen. Det så kallade ”stödsystemet” som finns är krävande. Det kräver manuell knappning, bidrar inte till effektivitet och är inte rättssäkert. Som det ser ut nu ligger ansvaret helt på individnivå och hur strikt anvisningarna och förordningarna ska tolkas. Detta skapar utrymme för subjektiva bedömningar och inkonsekvenser.

Sammanfattningsvis, försvarsgrenarna gör olika. ”Stödsystemet” leder till merarbete och ökad risk för fel. Det är ett oförsvarbart upplägg som direkt motverkar Försvarsmaktens ambition att effektivisera och förenkla administrativa processer.

Att införa en ny tidslinjal innebär en betydande administrativ påverkan på de som arbetar med rekrytering och utbildning. De får en högre arbetsbelastning, samtidigt som organisationen redan är pressad. Men istället för att ta personalens situation på allvar har generalen avfärdat kritik genom att säga att han ”inte accepterar nej-sägare.”

Detta uttalande rimmar illa med Försvarsmaktens uppförandekod, som betonar vikten av gott ledarskap och en arbetsmiljö där medarbetare kan framföra synpunkter utan rädsla för repressalier. Att avfärda invändningar på det här sättet är inte ledarskap – det är maktutövning utan ansvar.

Dessutom lutar allt åt att Försvarsmakten vill ta hem prövningen, men vem ska ha kapacitet att hantera det? Personalen har redan sina ordinarie uppgifter, och det är tveksamt om någon kommer att mäkta med den ökade arbetsbördan som det innebär med den nya tidslinjalen.

Varför ska Försvarsmakten uppfinna hjulet år efter år?

Vem tar ansvar för tidslinjalen? Vem utvärderar den grundläggande officersutbildningen? Varför ska Försvarsmakten uppfinna hjulet år efter år istället för att lära sig av hur civila skolor tillämpar antagning?

Om Försvarsmakten ska behålla sin trovärdighet och effektivitet måste beslut fattas genom tydliga och enhetliga processer. Godtyckliga förändringar som leder till ökad belastning på personalen och underminerar organisationens struktur kan inte accepteras. Försvarsmaktens värdegrund bygger på professionalism, integritet och ansvar – men dessa principer måste också upprätthållas i praktiken.

Slutligen måste vi ifrågasätta de otydliga skillnaderna mellan Officersprogrammet, OP, och Försvarsmaktens grundläggande officersutbildning, det vill säga att det krävs lägst gruppbefälsutbildning, GBU, för specialistofficersutbildningen, SOU, men inte för Officersprogrammet. Det bör ändå vara ett krav på OP då dessa ska vara chefer och ledare i vår framtida försvarsmakt. Men också, varför är kravet på förberedande officerskurs, FOK, olika mellan försvarsgrenarna?

Så länge dessa oklarheter kvarstår blir det svårt att skapa en enhetlig och rättvis process. Det är dags att ställa frågan: Ska en enskild general kunna fatta beslut som påverkar hela organisationen utan att behöva förankra dem? Om svaret är nej, måste Försvarsmakten agera – nu.

Läs mer:

Replik från utbildningschef Michael Cherinet: ”Läget kräver att vi agerar”

Ämnen i artikeln: Utbildning

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

Senast publicerat:

Aktuellt /

Fortifikationsverket

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning”

Aktuellt /

Flygvapnet

Jonas Wikman: ”Vi måste skapa en organisation som kan stå mitt i stormen”

Aktuellt /

Marinen

Johan Norlén: ”Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt”

Aktuellt /

Armén

Jonny Lindfors: ”Jag hoppas att alla i armén känner vilka steg vi har tagit”

Johan Norlén: ”Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt”

Första halvåret av 2026 har präglats av en rad beslut för marinen. Organisationen ska stöpas om, det strategiska samarbetet med Polen fördjupas ytterligare och fyra nya fregatter ska anskaffas. ”Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger”, säger marinchef Johan Norlén.

Josefine Owetz

2026-07-08

Marinchef konteramiral Johan Norlén har slagit sig ner i en av mässarna ombord på HMS Carlskrona. Det är Almedalens fjärde dag och i likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt program i Visby. Senare denna torsdag ska han bland annat delta i ett samtal tillsammans med arméchef Jonny Lindfors med temat ”Försvaret av alliansen från land och till sjöss”.

Hur är läget i marinen i juni 2026?

– Det är mycket bra. Vi är en organisation som har mycket att göra, med en fantastisk personal som sliter varje dag och gör en strålande insats. Samtidigt har vi en tydlig uppgift att lösa. Jag upplever en stor tillfredsställelse, även om jag vet att det är tufft på många håll, säger Johan Norlén.

Tempot i marinen är fortsatt högt, konstaterar han. Utöver att marinen ständigt löser sina nationella uppgifter, deltar fartyg och besättningar regelbundet i Natos verksamhet i Östersjön. Marinens operationscentral på Muskö har dagligen kontakt med CTF Baltic (Commander Task Force Baltic), den stab som leder Natos marina insatser och övningar i Östersjöregionen.

– Vi bidrar hela tiden till alliansen och har dagligen kontakt mellan våra respektive ledningscentraler. Vi har alltid fartyg ute som genomför operationer och verksamhet i olika beredskapsnivåer. Vi hade förra året, och till viss del även i år, flera fartyg som är avdelade till alliansen.

I slutet av maj fattade Johan Norlén beslut om inriktningen för marinens nya organisation och under hösten inleds införandet. Från den 1 januari 2029 ska marinen bestå av fem organisationsenheter i stället för dagens åtta. Dagens flottiljer och regementen upphör som egna organisationsenheter och bildar tillsammans tre nya marina baser.

Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss.

– Nu börjar egentligen arbetet. Vi går in i en längre införandeperiod som samordnas med ÖB:s förändringar av den centrala ledningen. Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet. Väldigt enkelt uttryckt: vi ska göra rätt saker snarare än saker rätt.

Det senaste året har marinen också genomfört Operation Älvsnabben, ett arbete som ska ge bättre kontroll över marinens materiel.

– Det handlar om att få bättre ordning i registervården och öka vår förmåga att snabbare mobilisera om det skulle krävas. Även om vi såklart redan är ganska snabba ändå, i och med att vi har många stående förband.

En annan stor händelse under våren var beslutet att Sverige går vidare med anskaffning av fyra fregatter från Frankrike. Fartygen, som tillverkas av det franska bolaget Naval Group, ska levereras från 2030. Johan Norlén beskriver materielprojektet som en milstolpe.

– Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger. Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt.

De nya fartygen ska ge Sverige en luftförsvarsförmåga som få europeiska länder förfogar över, men marinchefen betonar att fregatterna innebär betydligt mer än luftvärn.

– Vi bygger ett avancerat luftförsvarssystem som i dagsläget bara finns i Italien, Frankrike och Storbritannien, men fregatterna stärker dessutom vår ubåtsjaktförmåga. De kommer också att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten.

Parallellt ska Visbykorvetterna moderniseras och utrustas med luftvärnsrobotsystem, de nya A 26-ubåtarna närmar sig leverans och utvecklingen av obemannade och autonoma system fortsätter.

– Vi behöver bygga en hybridmarin. Vi kommer att behöva både bemannade och obemannade system. Erfarenheterna från Ukraina och Röda havet visar att vi måste kunna hantera allt från drönare till ballistiska hot och samtidigt ha kontroll över det som händer under ytan.

Hur ser det ut med marinens personalförsörjning?

– Det går väldigt bra. Vi har fördubblat vår personalstyrka sedan 2022 i alla kategorier. Bara under förra året växte vi med 500 medarbetare. Omkring 60 procent av dem som gör värnplikten i marinen stannar kvar som anställda eller går vidare till officersutbildning.

Nästa steg handlar om att få fler att stanna kvar längre i organisationen och skapa tydliga karriärvägar, inte minst genom de möjligheter som Nato innebär, säger Johan Norlén och tar lyfter CTF Baltic som exempel. Staben ligger för närvarande i tyska Rostock, men ska flytta till Polen om något år. 2032 är planen att CTF Baltic ska ledas från Karlskrona.

– Det är ett enormt åtagande, men också en fantastisk möjlighet. CTF Baltic har en extremt viktig roll i Östersjöområdet. Att den placeras i Sverige kommer också att ge våra medarbetare möjlighet att tjänstgöra i Nato utan att lämna landet.

Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare.

Ett annat område som utökats under året är det strategiska samarbetet med Polen. Den 29 juni tecknade Polen avtal om att skaffa ubåt av typ A 26 från Saab, vilket fortsätter att fördjupa partnerskapet, konstaterar marinchefen.

– Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare. Ubåtsaffären är en liten del, vi samarbetar redan kring undervattensområdet, minröjning, ubåtsräddning och kustrobotsystem. Vårt samarbete kommer att utvecklas under många år framöver.

Som en del av överenskommelsen kommer Polen att hyra den svenska ubåten HMS Södermanland fram till dess att de nya ubåtarna levereras. Utbildning av polsk ubåtspersonal startar direkt efter sommaren och genomförs vid Första ubåtsflottiljen och Sjöstridsskolan i Karlskrona.

– Utbildningen börjar i höst och sedan kommer åtagandet att fortgå över tid i minst 10 år framåt. Vi kommer också att vara behjälpliga i utbildningar på A 26. Detta en stor möjlighet och kraftansträngning för de som är berörda.

Har du något medskick till marinens anställda?

– Jag är stolt och glad varje dag över marinens personals fantastiska insats. Jag vet att det har varit tungt och jag kan inte lova att det kommer bli en ljusning på den punkten i framtiden. Men jag önskar alla en fantastiskt trevlig sommar och välförtjänt ledighet. Jag hoppas att ni laddar batterierna och kommer tillbaka med ny kraft inför höstens uppgifter och uppdrag.