Det ligger något i luften när de gäller teknik och karaktären av modern krigföring under 2000-talet. Den centrala frågan är vad dagens nya teknik i krigföring innebär. Det är ett viktigt ämne för försvarsmakter runt om i världen och som alla funderar kring, från London till Washington och Moskva. I många avseenden genomgår modern krigföring en stor förändring som bygger på den snabba utvecklingen av ny teknik för militära ändamål. Teknikutvecklingen går utöver vår kunskap och begreppsutveckling. Nagono-Karabachkriget 2020 visade ett ögonblick av framtiden när det gäller vägen framåt. Jag återkommer till det längre fram i texten. I en ny studie har jag tittat på hur framtidens krigföring kan se ut ur ett svenskt perspektiv under perioden 2020-2045. Studien fokuserar på moderna krigföringstrender som exempelvis artificiell intelligens (AI), drönare och nästa generations stridsvapen på slagfälten och betydelsen av den nya krigsmiljön för Sverige. Men det här är inte första gången ny teknik påverkar krigskunskap eller det vi i dag kallar krigsvetenskap. I boken The future of war in its technical economic and political relations’ som publicerades 1898, varnade den välkända författaren Jan Bloch för vad den tidens tekniska innovationer kunde föra med sig. Tyvärr var det få inom den brittiska armén som hörsammade honom. Det är sorgligt att säga, men när Bloch höll en föreläsning för brittiska officerare i Rusi (Royal United Services Institute), skrattade åhörarna åt hans idéer. Bloch föreslog att modern eldkraft i form av kulspruta, gevär och kulor skulle skapa döda zoner för infanteri och andra enheter. Men tanken att framtidens slagfält skulle domineras av teknik istället för människor var för mycket för många brittiska officerare som trodde att män, energi, vilja och en bra bajonett räckte för att vinna.
» Utvecklingen inom AI går snabbt och inte så långt från nu kommer det att finnas stor kapacitet när det gäller obemannade farkoster, som till exempel bestyckade drönare. «
Det fanns en liten grupp officerare med erfarenhet från boerkriget i Sydafrika som höll med Bloch om hans idéer, men de var en minoritet. Nära en miljon medlemmar av den brittiska försvarsmakten stupade mellan 1914 och 1918. För Storbritannien var det en katastrof som påverkade samhället på djupet. Intressant nog kämpade de med samma problem som vi har i dag med att lägga pusslet med de nya teknikerna. Som den gamla sanningen som den kinesiska generalen Sun Zi pratade om på 500-talet före Kristus: När man slutar tänka på krig och inte förstår parametrarna för krigföring, följer katastrof.
Så vilken roll kommer artificiell intelligens, AI, att spela i den framtida krigsmiljön? Utvecklingen inom AI går snabbt och inte så långt från nu kommer det att finnas stor kapacitet när det gäller obemannade farkoster, som till exempel bestyckade drönare. Vad innebär det? En maskin kommer att fatta ett beslut om att döda en människa. Det är att korsa Rubicon i krigföring. Maskinbaserad krigföring är nästa steg för AI, men där är vi inte ännu. För närvarande kommer AI att hjälpa till med information på slagfälten. Det innebär förstås möjligheter, men också bekymmer då för mycket information är ett stort och växande problem för militära chefer på alla nivåer – taktiska, operativa och strategiska.
AI har en kraftfull förmåga att hantera komplex information under påfrestande förhållanden. Det kommer att vara en ”Force Multiplier” för Försvarsmakten när de möter fienden. Att kunna plocka ut och visa vad som är viktigast med hjälp av AI kan vara till stor nytta för det högre militära ledarskapet med ökad effektivitet och förbättrade beslutsprocesser som följd. I det första steget av AI:s utveckling kommer alltså informationshanteringsförmågor. Det är rimligt att anta att de kommer ha samma effekt som flygplanen Awacs (Airborne warning and control) hade för luftstrid under Gulfkriget 1991. Awac visade hur luftbaserad stridshanteringsförmåga kan öka kraften av stridsplan under operativa förhållanden. Den tillåter ett flygvapen att utnyttja stridsflygplan för bästa effekt eftersom det hanterar luftrummet och väljer resurser för mål i luftstrid. Ett välkänt exempel är ett marint Awacs-flygplan som skickade en varning till två F/A-18 Hornet stridsflygplan på väg till ett markmål på två irakiska MiG-21 på 24 kilometers avstånd. De amerikanska piloterna bytte lugnt radarsystem till luft-till-luft från luft-till-mark, sköt ner båda MiG-21 mindre än en minut efter varningen och fortsatte sedan uppdraget att träffa ett markmål. Awacs kommer precis som AI att i framtiden ge bättre situation awareness på slagfältet, en typ av fördel som på samma sätt som bättre vapen, träning eller doktrin påverkar utgången av en konflikt. I framtiden kan det bli otänkbart för en militär chef att genomföra en operation utan AI-stöd.
» Frågan är hur vi snabbt ska kunna agera om 200 drönare går till anfall mot en stad och attackerar olika mål som kraftverk, bensinmackar, kollektivtrafik och civila? «
Drönare påverkar dagens moderna slagfält på flera sätt. De kan genomföra luft-till-mark-operationer (varje drönare kan kontrollera luftrummet i 24 timmar) och i USA utvecklar de luft-till-luft-förmågor med drönare och Sidewinder-robotar. Under Nagorno-Karabach-kriget spelade drönare från Turkiet en avgörande roll för Azerbajdzjans seger över Armenien. Det intressanta var att de turkiska drönarna som köptes i juni 2020 fick stor effekt bara tre månader senare i kriget. Drönare kostar inte så mycket i dag jämfört med fjärde eller femte generationens flygplan. Exempelvis kostar stridsplanen F-35 cirka 80 miljoner dollar. En Predator-drönare kostar endast 15 miljoner och en TB2 Bayraktar-drönare från Turkiet kostar endast en till två miljoner dollar. Polen köpte nyligen 24 stycken turkiska drönare. Men vad innebär tillkomsten av drönare för den svenska försvarsmakten? Armén har brist på artilleri. Drönare (varje beväpnad med fyra robotar) kan fylla den luckan med kort varsel. Det skulle öka flexibilitet markant med mycket extra makt och eldkraft för en brigad. I dag finns det även drönare i form av ytfartyg och utbåtar. Det kan frigöra resurser i andra delar av Försvarsmakten och tillåta flygvapnet att koncentrera sig på andra uppdrag. Det finns också en stor nytta med drönare inom flygvapnet. Tänk dig exempelvis en drönare som ”Loyal Wingman” som arbetar tillsammans med Jas Gripen. En eller två drönare som samordnas med ett stridsflygplan kan öka kraften betydligt. I framtiden kan det bli möjligt för drönare att genomföra ett anfall mot en stad eller känsliga anläggningar. Frågan är hur vi snabbt ska kunna agera om 200 drönare går till anfall mot en stad och attackerar olika mål som kraftverk, bensinmackar, kollektivtrafik och civila? Drönare finns i olika storlekar, från nano till mindre flygplan och flygplan i jättestorlek som Global Hawk i USA. Sverige har i dagsläget inga stridsdrönare men det är viktigt att analysera vilka konsekvenser drönare kan få vid en eventuell konflikt.
När det gäller nästa generations stridsvapen finns det flera faktorer som kommer att ha stor effekt på framtidens slagfält. Den första är moderna kroppsskydd som kan stoppa dagens 7.62 x 39 millimeter ryska kula som vi har sett i Afghanistan. Den andra är den gamla Nato-kulan 5.56 x 45 millimeter som kämpar mot modern krigföring, vilket vi också har sett i Afghanistan men även i Irak. Sammantaget kommer balansen mellan defensiv (kroppsskydd) och offensiva tekniker (gamla kulor) att ge en bromseffekt på slagfältet. Det kommer att bli väldigt svårt för en ung officer att hantera detta utan nya idéer och teknologi.
I USA utvecklas en ny typ av ammunition. Det är en 6.8 x 51 millimeters kula med bättre räckvidd och effekt än 5.56 millimeters kulor. De provar tre olika typer av kulor, vilket inkluderar cased telescoped-ammunition som har potential att förändra vår förståelse av moderna militära vapenteknologier. Cased telescoped-ammunition förändrar förhållanden mellan kulor och gevär. Traditionellt ligger kulornas kraft inom kultekniken. Med cased telescoped-ammunition finns kulornas kraft inom gevärtekniken. Det betyder att en kula kan ha mer kraft och effekt. Med nästa generations teleskopteknologi, som använder en typ av brandkontrollsystem för räckvidd och mål, har USA stora fördelar över en fiende med konventionella vapentekniker. I modern tid har Sverige alltid varit i framkant av vapenteknik. Från Bofors 40 millimeters kanon som var det mest välkända och pålitliga sjövapnet under andra världskriget (även väldigt viktigt för Storbritannien under Falklandskriget 1982) till den legendariska bandkanonen och det innovativa Archer 155 millimeters artillerisystem som vi har i dag. Nu är det dags för Sverige att tänka på nästa generations vapensystem.
» En armé, flotta eller ett flygvapen som inte inser denna nya verklighet kommer att få en taktisk och strategisk chock i nästa krig. «
Nuvarande vapensystem som AK 5C (FN FNC) bygger på teknik från 1970-talet. Det är redan 13 år sedan den modernisades mellan 2004 och 2009. Borde Sverige utveckla en egen generation nya stridsvapen? Eller bör vi köpa in oss på USA:s utvecklingsprogram eller/och samordna våra insatser med partners som Finland och kanske Norge? USA tittar på tre olika typer av nästa generations eldhandvapensystem (både gevär och kulspruta) från Sig Sauer, Textron Systems och General Dynamics. Alla dessa system är mogna och pålitliga med innovativa kulor. Cased telescoped-kulor har till exempel 35 procent lägre vikt än mässingskulor tack vare polymerlösningar. De har också mycket mer kraft än traditionell ammunition.
Trenderna i dagens krigföring pekar mot att en ny stridsmiljö håller på att utvecklas snabbt. En armé, flotta eller ett flygvapen som inte inser denna nya verklighet kommer att få en taktisk och strategisk chock i nästa krig. Samtidigt erbjuder de nya teknikerna ytterligare möjligheter att förbättra den offensiva-defensiva balansen mellan krigsförbanden.
Det finns också en chans att utnyttja de okända möjligheterna till integrerad krigföring (med AI, drönare och nästa generations stridsvapen) som går utöver gränserna för gemensamma operationer till så kallade multi-domain operationer. Multi-domain operationer är ett nytt begrepp som kommer från USA. Det tar gemensamma operationer till ett annat steg eftersom det inkluderar andra områden som cyber, rymd och teknik som går över gränserna mellan mark, sjö och luft: däribland AI och drönare. Men det viktigaste för den svenska försvarsmakten är att påbörja diskussionen om vad den nya stridsmiljön kan få för konsekvenser för svensk del.
