Senast publicerat
Senast publicerat:

Temperaturen på den civila beredskapen mäts i samband med Aurora 20

Totalförsvaret ska övas för första gången på över trettio år. Samverkan står i fokus när TFÖ 2020:s tredje del integreras med Aurora 20.

Redaktionen

– I det civila försvaret har det funnits en förväntan på att man ska kunna få stöd från det militära i kriser och konflikter, men när vi kommer in i totalförsvar ska det civila stödja det militära, samtidigt som man ska upprätthålla samhällsviktig verksamhet och skydda civilbefolkningen. Då är frågan vilket stöd försvaret kan vänta sig från samhällets aktörer.

Det säger Carita Söderlund, planeringsansvarig i Försvarsmakten för övningsaktivitet 3 i Totalförsvarsövning 2020.

Under TFÖ 2020 är scenariot att Sverige utsätts för ett fullskaligt väpnat angrepp. Övningen involverar myndigheter, kommuner, regioner, frivilliga försvarsorganisationer och företag. 

Det är beslutskedjor på alla nivåer som ska testas, liksom hur samhällsaktörer samverkar med varandra för att samhällskritiska funktioner ska kunna fortsätta att fungera. Det som främst ska övas är samordning av sjukvårdsresurser, förmåga till prioritering av drivmedelsförsörjning och att säkerställa el- och energiförsörjning.

Övningsaktivitet 3 är den del av TFÖ där man övar praktiskt tillämpande på fältet, integrerat i Aurora 20. Aktiviteter kommer delvis att genomföras i norra Sverige och på Gotland.

– Där övas moment som gränsövervakning i höjd beredskap, räddningstjänst under höjd beredskap och skydd av civilbefolkning.

image003
Carita Söderlund

Men det är i södra Småland, Blekinge och framför allt Skåne som tyngdpunkten blir.

Liknande läsning:

– I syd handlar det framför allt om högintensiva strider och bland annat en stor räddnings- och röjningsinsats. Man ska kunna hantera skadade, både civila och militära, och hantera krigets konsekvenser.

Hur går planeringen?

– Mycket kvarstår, men vi har kommit ganska långt. Det har varit en process att komma in i den militära världen för civila aktörer, och vice versa. Vi pratar ibland olika språk, har olika kulturer i vårt arbete – men menar många gånger ungefär samma sak. Mycket har fallit på plats redan under planeringsfasen, säger Carita Söderlund.

Det är ett fyrtiotal aktörer som på något sätt deltar i den tredje övningsaktiviteten.

Rent konkret handlar det om såväl större moment där Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, övar tillsammans med bland annat Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum, som att sjukhus i regionen ska hantera skadade.

Under hösten har ett delmoment med regionalt fokus påbörjats, och till våren väntar ytterligare regionala övningar. TFÖ 2020 avslutas med nationell samverkan kring prioritering av resurser, för att knyta ihop säcken efter det tredje delmomentet.

Något råd inför övnings­aktivitet 3?

– Att samverka så mycket man kommer åt. Vi märker i planeringen hur mycket vi lär bara av att berätta vad vi gör, vilka uppdrag vi har, mandat och ansvar. Det är en fantastisk möjlighet att bredda sina vyer under övningen.

FAKTA

TFÖ 20
… består av fyra delmoment. Det tredje sammanfaller med Aurora 20. Det fjärde och sista kommer att handla om nationell samverkan kring prioritering av resurser.
… leds och samordnas gemensamt av Försvarsmakten och MSB.
… är rikstäckande, med samverkan på nationell, regional och lokal nivå.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Teknisk förmåga har blivit ett allt viktigare maktmedel när konkurrensen mellan USA, Kina och andra stormakter hårdnar. På uppdrag av Försvarsdepartementet har forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, undersökt hur EU agerar inom additiv tillverkning.

    Maria Widehed
    3D-tillverkning
    3D har varit en möjliggörare när 71:a bataljonen har installerat ny teknik i gamla fordon.

    Foto: Felix Sundbäck/FM

    Den här artikeln är en del av en serie artiklar om 3D-tillverkning i Försvarsmakten.

    När reservdelar inte längre går att beställa måste Försvarsmakten hitta andra vägar för att säkra sin försörjningsfrihet. 3D-tillverkning utvecklas nu från enskilda lösningar på förband till en bredare förmåga – från frontnära reservdelstillverkning till möjligheten att snabbt skala upp.

    Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har i flera år pekat på möjligheten med frontnära 3D-tillverkning.

    I en artikel från 2019 beskriver FOI ett exempel från insatsen i Mali. Nederländska förband upptäckte att deras fyrhjulingar behövde fästen för GPS-mottagare på styret. Några färdiga fästen fanns inte att tillgå. Förbandet tog istället fram en skiss som skickades hem till en nederländsk forskningsorganisation. Där gjordes en digital modell som skickades tillbaka till Mali, där fästet kunde skrivas ut på en relativt enkel 3D-skrivare. Hela processen tog några dagar.

    I FOI:s rapport ”Militärteknik 2045” beskrivs additiv tillverkning som en teknik som redan nått hög teknisk mognad för vissa komplexa komponenter. 

    Anders Schröder

    Anders Schröder

    Analytiker vid FOI:s avdelning för försvarsanalys

    För Anders Schröder, analytiker vid FOI:s avdelning för försvarsanalys, är tekniken intressant både som militär förmåga och ur industriellt perspektiv.

    – 3D-tillverkning är ett exempel som belyser trenden som varit de senaste tio åren, där teknologier med dubbla användningsområden blir allt viktigare och där de traditionella försvarsföretagen inte ensamma kan driva utvecklingen på samma sätt. Industripolitik, ekonomisk politik och försvarspolitik glider ihop allt mer, säger han och fortsätter:

    – För Försvarsmakten kan detta vara viktigt på mikronivå på slagfältet – men det handlar också om en möjlighet att stärka självförsörjningen inom europeisk industri.

    För Försvarsmakten kan detta vara viktigt på mikronivå på slagfältet – men det handlar också om en möjlighet att stärka självförsörjningen inom europeisk industri.

    Anders Schröder är en av författarna bakom en ny FOI-rapport som har granskat vilka konkreta åtgärder EU vidtar för att stärka sin position inom additiv tillverkning. Resultatet är tydligt: EU har framför allt fokuserat på att skydda det som redan finns.

    – Det vi kommer fram till är att EU är ganska duktiga på att skydda europeisk industri, men vi ser mindre aktivitet när det kommer till främjandeåtgärder och samverkan. Det finns en oro för att Europa kan hamna efter.

    Det defensiva arbetet handlar rent konkret bland annat om forskningsfinansiering, regler för utländska investeringar och uppköp samt arbete med tekniska standarder.

    EU har pekat ut additiv tillverkning som strategiskt viktig för unionens ekonomiska säkerhet. Någon EU-gemensam strategi finns dock inte, trots att unionen har tagit fram en sådan inom exempelvis AI-området. I USA och Storbritannien har man däremot tagit fram försvarsinriktade strategier för 3D-tillverkning. USA och Kina är ledande inom 3D-utvecklingen. Teknisk kompetens och kontroll över värdekedjor har blivit en del av staters maktmedel, konstaterar Schröder.

    – Krig är det ultimata verktyget. Men det finns många andra sätt att påverka, som genom kontroll över ny teknik.

    FOI:s slutsats är att EU behöver göra mer för att omsätta ambitionen om en stark teknisk position i faktisk förmåga.

    – Vi konstaterar att det här är ett område där det kanske är lite mer snack än verkstad, i alla fall när det gäller det proaktiva. Om man tycker att det här är viktigt behöver man också ta fler initiativ.

    Ur arkivet: