Värnpliktiga positiva till grundutbildning

Befälens ledarskap får högt betyg av de värnpliktiga och hälften av de som genomgår grundutbildningen kan tänka sig att fortsätta i Försvarsmakten. Antalet kränkningar minskar, men fortfarande uppger var fjärde rekryt att de blivit utsatta för ovälkommet beteende.

I mitten av oktober publicerades de värnpliktigas utvärdering av grundutbildningen 2021–2022. Den visar ett fortsatt högt förtroende för ledarskapet bland befälen som får betyg 3,9 på en femgradig skala. Helhetsbedömningen av värnpliktsutbildningen hamnar på 3,8 och hälften av de 3 946 (77 procent) rekryter som svarade på enkäten kan tänka sig ett fortsatt engagemang i Försvarsmakten. 

– Det här är väldigt positiva omdömen och det är vi glada för. Vi har en bra utbildning och väldigt många bra befäl som jobbar i organisationen, säger brigadgeneral Fredrik Ståhlberg, Försvarsmaktens tillförordnade personaldirektör.

Antalet fall av kränkningar bland rekryterna fortsätter att minska. För två år sedan uppgav 30 procent av de värnpliktiga att de någon gång under utbildningen utsatts för kränkningar. I fjol hade den siffran sjunkit till 26 procent och i årets utvärdering angav 24 procent att de blivit utsatta. 

– Att utvecklingen är positiv är förstås glädjande, men det innebär inte att vi kan sätta oss ner och vara nöjda. Varje kränkning är en för mycket och vi måste fortsätta att jobba med de här frågorna lika intensivt som vi gjort de senaste åren, säger Fredrik Ståhlberg. 

» Varje kränkning är en för mycket och vi måste fortsätta att jobba med de här frågorna. «

Kvinnor drabbas oftare av kränkningar än män. Totalt 816 kvinnor, 37 procent, uppgav att de blivit kränkta någon gång under utbildningen. Bland kvinnor med utomnordisk bakgrund var den siffran 41 procent. Av de som upplevt kränkningar uppger 12 procent att de utsatts av anställt befäl, 3 procent av värnpliktigt befäl och 13 procent av en annan värnpliktig. 

I svarsalternativen anger de som svarat att de upplevt kränkningar att det bland annat handlar om nedvärderande och kränkande sätt att konversera på, respektlöst och olämpligt beteende, dålig attityd och jargong, diskriminerande kommentarer och beteende samt mobbning och trakasserier.

– Våra värnpliktiga har hög kompetens och är ambitiösa, det är bara 43 procent som går igenom mönstringen. Det ställer stora krav på hur vi bemöter dem. När det handlar om värnpliktiga som kränker varandra kan man fråga sig vilka värderingar de har med sig när de kommer till oss. Där behöver våra befäl vara förebilder. Det skulle vara intressant att se om vi kan påverka dem under utbildningen och göra mätningar i början och i slutet av värnplikten, säger Fredrik Ståhlberg.   

Åtta procent av de värnpliktiga uppger att de utsatts för diskriminering eller trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. 

– Sådant här får inte förekomma, det är helt oacceptabelt. Mitt budskap är att vi finns till för att ytterst kunna möta ett väpnat angrepp. Då måste vi ha förtroende för varandra, vi måste kunna lita på varandra och vara goda kamrater. Om vi inte kan lita på varandra till vardags, hur ska vi då kunna göra det i ett skarpt läge, säger Fredrik Ståhlberg. 

Fredrik Ståhlberg
Fredrik Ståhlberg, Försvarsmaktens tillförordnade personaldirektör.

På vissa förband och organisationsenheter är diskriminering och trakasserier vanligare än hos andra. Störst andel fall har Totalförsvarets skyddscentrum i Umeå (13 procent), Bodens artilleriregemente (11 procent) och Livgardet (10 procent). Tre förband och utbildningsorter hade inga anmälningar alls: Gotlands regemente, Uppsala flygflottilj och och Lapplandsjägargruppen i Kiruna. 

– Jag tycker att man ska vara försiktig med att dra slutsatser av det här nuläget. Låt oss se hur resultaten utvecklar sig de närmaste åren, säger Fredrik Ståhlberg och fortsätter:

– Om vissa förband får dåliga resultat år från år behöver vi titta på varför. Då finns det något att gräva i. Och andra förband som alltid får bra omdömen, vad kan vi lära av dem? 

På frågan om kvinnor och män ges samma möjligheter under grundutbildningen svarade 54 procent av männen och 29 procent av kvinnorna, att så är fallet i mycket hög utsträckning. 

– Jag tror att svaren speglar tillgången till personlig utrustning för kvinnor, och där måste man vara ärlig och erkänna att vi inte varit tillräckligt bra. Men på det området har vi nu gjort rejäla satsningar. Vi har köpt in stridsvästar anpassade för kvinnor och inom ett par år kommer vi att ha ett nytt uniformssystem på plats. Det innebär att vi äntligen går i mål med den personliga utrustningen för kvinnor inom flera områden.

Ett resultat som sticker ut i rapporten är att tre procent av de värnpliktiga uppger att de utsatts för ”fysisk våldsamhet eller grov misshandel” under utbildningen. 

– Sådant ska polisanmälas, säger Fredrik Ståhlberg.

 

FAKTA

Om undersökningen

GU-enkäten genomförs bland de värnpliktiga under utbildningens sista veckor. I årets undersökning svarade 3 946 av de tillfrågade, vilket är 77 procent av de värnpliktiga. Av de som svarade på enkäkten var 21 procent kvinnor och 79 procent män. Drygt var fjärde rekryt hade sökt grundutbildningen frivilligt medan övriga pliktades in.  GU-enkäten genomförs av Kantar Public/Sifo på uppdrag av Försvarsmakten. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Marinens nya arbetsfartyg kommer att få fler förmågor och kunna verka under svårare förhållanden än befintliga plattformar. Det säger Susanne Nordman, projektledare för anskaffning av arbetsfartyg vid Försvarets materielverk. I vår levereras också nya hamnbogserare till marinen samtidigt som ett nytt trängfartygssystem är under utveckling.
FMV har tecknat kontrakt med leverantören Astilleros Armon Vigo SA för leverans av två nya arbetsfartyg. Konceptbild av fartygen. Bild: FMV

Dagens arbetsfartyg, HMS Pelikanen i Karlskrona och HMS Furusund på Berga/Muskö, har delvis olika förmågor: Pelikanen är i huvudsak avsedd för torped- och robotbärgning medan Furusund främst används vid dykeri, bärgning och undervattensarbeten.

De två nya arbetsfartygen som ska ersätta befintliga plattformar planeras att överlämnas till Försvarsmakten 2027 och 2028.

– De nya arbetsfartygen kommer ha utrustning som dagens arbetsfartyg plus lite till.  Utrustningen är moderniserad och fartygen ska ur ett miljöperspektiv bli bättre och säkrare att jobba från vid exempelvis bärgning av övningstorpeder och bottenarbeten, säger , säger Susanne Nordman, projektledare för anskaffning av arbetsfartyg vid Försvarets materielverk och fortsätter:

– De ska också kunna operera under svårare förhållanden med högre vågor och på större djup och det blir möjligt att stödja andra marina enheter med logistik från denna plattform.

» Utrustningen är moderniserad och fartygen ska ur ett miljöperspektiv bli bättre och säkrare att jobba från vid exempelvis bärgning av övningstorpeder och bottenarbeten. «

I år ska marinen även tillföras fyra nya hamnbogserare. Två av dem skulle levererats redan i december 2023, men nu planeras i stället för en samlad överlämning av alla fyra hamnbogserare under våren.  

– Just nu ligger de i Oskarshamn för att militariseras och rustas. De byggdes på ett civilt varv utanför Sverige och därför kunde vi inte slutföra alla installationer där. När de är klara för leverans ska två av dem gå till Karlskrona och två till Berga/Muskö, säger Susanne Nordman.

På sikt är planen att Försvarsmakten även tillförs ett nytt trängfartygssystem, berättar Susanne Nordman.

– Konceptarbetet pågår med hög intensitet och sedan följer upphandling och byggnation. Trängfartygen är de sista fartygen som ska beställas i den här serien.

FAKTA

Fakta om de nya arbetsfartygen (preliminära uppgifter) 

Längd: 50 meter

Bredd: 10,5 meter

Djupgående: 3 meter

Hastighet: 14 knop

Isklass: 1C (lätta isförhållanden, 15 – 30 centimeter)

Källa: FMV

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
I dag hissades Sveriges flagga vid Natos högkvarter i Bryssel. I Sverige genomfördes det ceremonier på flera av Försvarsmaktens förband för att högtidlighålla Sveriges medlemskap i försvarsalliansen.
Hissning av Natoflaggan genomfördes på flera av Försvarsmaktens förband i dag. Här vid ceremonin på Högkvarteret i Stockholm.

Vid lunchtid i dag hissades den svenska flaggan utanför Natos högkvarter i Bryssel. Ceremonin markerar att Sverige nu är fullvärdig medlem i alliansen. Den svenska flaggan hissades också vid Natos övriga högkvarter och anläggningar runt om i världen.

På många förband i Sverige genomfördes samtidigt flaggceremonier för att högtidlighålla Natomedlemskapet. Natoflaggan hissades i bland annat Stockholm, Kungsängen, Enköping, Skövde, Muskö, Revingehed, Uppsala, Boden och på Gotland.

”Ceremonierna genomfördes i samverkan med andra myndigheter och internationella gäster, med fanvakt, anföranden, musik och fanfarer”, skriver Försvarsmakten i en artikel.

På Högkvarteret i Stockholm höll landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) och Försvarsmaktens generaldirektör Mikael Granholm tal.

» Aldrig tidigare i modern tid har vår säkerhet varit så intimt sammanflätad med våra allierade i Europa och Nordamerika. «

–  Sverige har sedan lång tid tillbaka haft ett omfattande samarbete med Nato. Många av oss i Försvarsmakten har egna erfarenheter av det. Nu är vi med om det historiska skiftet i att gå från att vara partner till allierad. Nato är bra för Sverige och Sverige är bra för Nato. Sverige för med sig unika förmågor, välutbildad personal och kvalificerad materiel in i alliansen. Samtidigt fortsätter vi att stärka vårt nationella försvar. Det ingår i ansvaret som allierad, sa Mikael Granholm i sitt tal till Högkvarterets personal.

Landsbygdsminister Peter Kullgren talade också om det historiska skiftet som Natomedlemskapet innebär.

– Vi tar nu steget in i en ny epok, tillsammans med våra allra närmsta vänner. För aldrig tidigare i modern tid har vår säkerhet varit så intimt sammanflätad med våra allierade i Europa och Nordamerika. Er roll är helt avgörande när vi nu kommer vara med och bidra till hela alliansens säkerhet med våra unika försvarsförmågor. Vi kommer nu samarbeta med våra allierade på land, till sjöss och i luften, sa Peter Kullgren.

Några bilder från dagens ceremonier i bildspelet nedan: 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Nu är Sverige medlem i Nato. ”Det är den största säkerhets- och försvarspolitiska förändringen för Sverige på 200 år. Vi står nu axel mot axel med våra kollegor – allierade – från 31 länder”, skriver överbefälhavare Micael Bydén i en dagorder till Försvarsmaktens anställda.
I ett klipp på Försvarsmaktens Youtube-kanal kommenterar ÖB Sveriges anslutning till Nato.

Efter två års väntan är Sverige från den 7 mars fullvärdig medlem av försvarsalliansen Nato. I eftermiddags lämnade statsminister Ulf Kristersson (M) in Sveriges anslutningshandlingar till USA:s utrikesminister Antony Blinken i Washington. Med anledning av dagens historiska händelse har överbefälhavare Micael Bydén utfärdat en dagorder till Försvarsmaktens anställda.

”För Försvarsmakten och dig som soldat, sjöman, medarbetare eller frivillig innebär det en stor förändring av vårt uppdrag. Nu ska vi som solidarisk medlem försvara både Sverige och våra allierade. Det innebär också att försvaret av Sverige börjar vid Natos gemensamma gräns”, skriver ÖB i dagordern och fortsätter:

”Vi är från första stund en del av Natos avskräckning, det kollektiva försvaret och en självklar del i Natos gemensamma försvarsplanering. Men vi är bara i början på en omfattande integrationsprocess som kommer ta ett antal år. Det handlar om anpassning av utbildningar, övningsverksamhet och långsiktig utveckling.”

Han konstaterar att denna process kommer att ta tid och kräva ett hårt arbete, men att det som är det mest efterfrågade från Natos medlemsländer är starka nationella försvar.

» Försvarsmaktens ansvar är därför att skapa personellt och materiellt uppfyllda, samtränade och omedelbart insatsberedda krigsförband. «

”De nationella försvarsansträngningama är de byggstenar som ger en robust och avskräckande militärallians. Försvarsmaktens ansvar är därför att skapa personellt och materiellt uppfyllda, samtränade och omedelbart insatsberedda krigsförband. Den uppgiften är inte tidsbunden. Den är evig”, skriver ÖB Micael Bydén, som avslutar dagordern med följande ord: ”Vårt uppdrag från och med nu lyder: Vi försvarar Sverige, våra allierade och vår frihet att leva som vi själva väljer.”

I ett klipp på Försvarsmaktens Youtube-kanal, där ÖB vänder sig till Sveriges befolkning, kommenterar Micael Bydén Sveriges anslutning till Nato:

Efter att under många år ha övat och genomfört skarpa operationer tillsammans med Nato är Försvarsmakten väl förberedd att axla ansvaret som fullvärdig medlem. Allt förändras inte nu när vi blir fullvärdig medlem. Vårt medlemskap i Nato står stadigt på den grund som är försvaret av Sverige, säger ÖB i klippet.

På måndag kommer den svenska flaggan att hissas vid Natohögkvarteret i Bryssel. Ceremonier kommer också att hållas på flera av Försvarsmaktens organisationsenheter. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Observera att du även behöver klicka på godkänningslänken i det bekräftelsemeddelande som kommer att skickas till din e-postadress för att slutföra prenumerationen. Vänligen kontrollera din skräppostmapp om du inte har mottagit bekräftelsemeddelandet efter att ha registrerat dig.