Senast publicerat
Senast publicerat:

Stor skillnad i villkor för militär personal i Europa

Det finns ett tydligt samband mellan fackföreningarnas status och villkoren för landets militära personal. Det säger Emmanuel Jacobs, ordförande i den fackliga paraplyorganisationen Euromil, i samband med ett möte i Stockholm. Men möjligheten för militär personal att engagera sig fackligt skiljer sig åt mellan Europas länder.

Linda Sundgren
Euromil 2026
Den 17 april höll Euromil sitt 133:e möte ombord på Teaterskeppet i centrala Stockholm. En av de inbjudna talarna var ÖB Michael Claesson.

Foto: Filip Erlind

Den 17 april höll Euromil sitt 133:e möte ombord på Teaterskeppet som ligger förtöjd vid Skeppsbron i centrala Stockholm. Ett 70-tal delegater från 22 fackliga organisationer och 15 länder hade samlats för att diskutera frågor rörande villkor och rättigheter bland militär personal runt om i Europa. Under en intervju med Officerstidningen konstaterar organisationens ordförande, Emmanuel Jacobs från Belgien, att synen på militärers rättigheter skiljer sig kraftigt åt mellan medlemsländerna. Han delar in Europa i tre regioner – södra, mellersta och norra Europa – och säger att ju längre söderut man kommer desto sämre blir villkoren.

– I södra Europa existerar fackliga organisationer, men de är inte erkända av arbetsgivarna och blir inte lyssnade till. Dit hör exempelvis Portugal, Spanien och Italien. De har inget inflytande.  

När Euromil senast höll möte i Sverige 2011, stod en italiensk officer inför rätta för att ha organiserat en demonstration om bättre villkor för Italiens militärer. Han dömdes senare till fängelse för sitt agerande. Emmanuel Jacobs berättar att situationen har förbättrats sedan dess och att fler länder idag tillåter militärer att organisera sig fackligt, även om det per automatik inte innebär ett ökat inflytande.

– I exempelvis Italien och Frankrike har lagen utformats så att man har tillåtelse att existera som facklig organisation, men man får inte förhandla om löner och andra villkor, säger han.

Det går inte att kopiera ett system i ett land till ett annat rakt av. Mycket handlar om olika kulturer och ert system i Sverige skulle exempelvis aldrig fungera i Italien.

I andra länder fungerar det bättre.

– När Malta övergick till att låta militär personal organisera sig 2015 skedde det utan några större diskussioner och där fungerar det ganska bra idag. Grekland är också på väg i rätt riktning. De har haft stora problem i många år, men nu har de en stabil förening som jobbar professionellt och blir lyssnade till, säger Emmanuel Jacobs.

I Centraleuropa, fortsätter han, finns mestadels välfungerande fackförbund med reellt inflytande. Hur förbunden är organiserade kan däremot skilja sig åt. I Tyskland vill staten av historiska skäl att militären inte ska växa sig för stark.  

Liknande läsning:

–  Vår tyska medlemsorganisation representerar nästan alla militärer i landet, från soldater till generaler, och de har närmare 200 000 medlemmar. Men de är organiserade på ett lite annorlunda sätt, säger han.

Enligt Emmanuel Jacobs återfinns de mest välfungerande förbunden i norra Europa.

– Här finns den traditionella fackliga världen där militära fackförbund har samma rättigheter som förbund i andra branscher, säger han.

Han konstaterar att Euromils medlemsorganisationer har mycket att lära av varandra, men att varje organisation måste hitta sitt eget system.

– Det går inte att kopiera ett system i ett land till ett annat rakt av. Mycket handlar om olika kulturer och ert system i Sverige skulle exempelvis aldrig fungera i Italien, säger han.

Fackförbundens varierande status i olika länder avspeglar sig också i den militära personalens villkor, enligt Emmanuel Jacobs. Ju starkare ställning facken har på arbetsmarknaden, desto bättre för personalen.

– I exempelvis Ungern, där militär personal har fråntagits sina fackliga rättigheter, har det nyligen genomförts reformer som lett till försämrad rätt till ledighet under militär insats. Dessutom har rätten till övertidsersättning strukits och lönesystemet har blivit mer osäkert, säger han och fortsätter:

– I Montenegro har avsaknaden av dialog och regelrätta förhandlingar mellan parterna lett till att lönerna inte håller takten med inflationen, lönetilläggen är låga och arbetsvillkoren dåliga. Våra tre medlemsorganisationer i Portugal saknar verklig förhandlingsrätt, och där ser vi stagnerade löner och ökad osäkerhet för personalen.  

Emmanuel Jacobs

Euromils ordförande Emmanuel Jacobs.

Foto: Filip Erlind

Motståndet mot att låta militär personal organisera sig fackligt handlar framför allt om två saker, enligt Emmanuel Jacobs. Det ena är rädslan att militären ska få för stor makt och därmed påverka styrningen av förbanden och den operativa förmågan på ett negativt sätt. Det andra handlar om att militärer inte alltid betraktas som arbetstagare i traditionell mening. I vissa länder ses de endast som individer som utför operationer på uppdrag av staten och därför inte har samma rättigheter som andra grupper på arbetsmarknaden.

– Men inget av det här stämmer. Det finns ingenting som styrker att fri- och rättigheter för militär personal skulle äventyra militära operationer, säger Emmanuel Jacobs och fortsätter:

– Militärer uppfyller också alla kriterier för att betraktas som arbetstagare; de har anställningskontrakt, de får betalt för sitt arbete och så vidare. Du kan alltså vara både soldat och arbetstagare på samma gång, men alla håller inte med om det. Det här är ett väldigt stort problem för oss och en diskussion som pågår i flera länder.

Under ett anförande tidigare under dagen presenterade Emmanuel Jacobs de huvudfrågor som Euromil driver just nu. Det handlar om arbetstider och arbetsbelastning, psykisk och fysisk hälsa, icke-militära uppgifter, sociala rättigheter och veteranfrågor. Av dessa, säger han, har psykisk hälsa blivit en allt viktigare fråga.

– Vi är ganska övertygade om att de problem med rekrytering som vi ser i många länder i alla fall delvis handlar om psykiskt välmående och brist på stöd kopplat till det. Myndigheter pratar ogärna om psykisk hälsa bland militärer eftersom de tycker att det ger en negativ bild av situationen, men det behöver förändras. Du är inte svag för att du mår dåligt.  

Andra frågor Emmanuel Jacobs särskilt lyfter fram är arbetsbelastning och arbetstider.

– Och de hänger delvis ihop med psykisk hälsa. Om du inte har tydliga arbetstider eller får tillräckligt med tid för återhämtning kommer du inte att må bra. Jag vet att det kan vara svårt, särskilt under militära operationer, men det handlar inte om att alla ska jobba åtta till fem. Däremot behöver du ha en arbetsbelastning som fungerar för både den enskilde militären och för dennes familj.  

Mötet i Stockholm avslutades med en paneldebatt med fokus på rekrytering och kompetensförsörjning. Med på scenen fanns representanter från tre fackliga organisationer i Luxemburg, Spanien och Belgien som svarade på frågor om personalläget i sina respektive hemländer. Samtliga beskrev svårigheter med personalförsörjningen.  

– Vi behöver öka antalet soldater från 25 000 till 40 000. Idag är ungefär 1 av 20 av alla 18-åriga män och kvinnor i Belgien intresserade av att jobba i Försvarsmakten, men för att få ihop matematiken skulle 1 av 10 behöva vara intresserade, sa Roger Housen från Belgien.

Jeff Aloyse Schuh från Luxemburg, berättade att man där försöker lösa kompetensförsörjningen genom att anställa personal från andra länder. Men det har inte gett någon större effekt på vakansläget, sa han. 

– Vi har gjort det möjligt för EU-medborgare från andra länder som bott minst tre år i Luxemburg att gå in i armén. Problemet är att vårt huvudspråk är luxemburgska och att få utanför Luxemburg talar det.

Dels handlar det om kollektivistiska skäl och att vi vill stödja våra internationella kollegor. Dels vill vi bevaka att den svenska partsmodellen inte hämmas av EU-lagstiftning.

Officersförbundet har varit medlem i Euromil sedan 2010 och stod som värd för mötet i Stockholm. Enligt Officersförbundets ordförande, Stefan Morin, finns det flera skäl till att förbundet är medlem i Euromil.

– Dels handlar det om kollektivistiska skäl och att vi vill stödja våra internationella kollegor. Dels vill vi bevaka att den svenska partsmodellen inte hämmas av EU-lagstiftning. Dessutom har Euromil upparbetade samarbeten på europeisk nivå och fungerar som en dörr in i EU-parlamentet för oss, säger han.  

Euromil

Euromil i april 2026.

Foto: Filip Erlind

Fakta

Euromil

Euromil är en paraplyorganisation för militära fackliga förbund inom EU och bildades 1972. Idag består organisationen av 40 medlemsorganisationer i över 20 länder. Med sekretariat i Bryssel verkar Euromil för att utbyta information mellan medlemsorganisationerna och påverka i frågor som berör militär personal på politisk nivå inom EU. Officersförbundet är medlem i Euromil sedan 2010.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Planeringen av FLF Finland fortsätter med rekrytering av soldater och utbyggnad av infrastruktur. I höst kommer en handfull svenska officerare påbörja sin tjänstgöring i Rovaniemi som är i fokus för försvaret av Natos norra flank. Nyligen kom besked om löneförstärkning för I 19:s personal som ska tjänstgöra inom FLF Finland.

    Linda Sundgren
    FLF Finland
    Materiel och personal till FLF Finland kommer att vara stationerade på I 19 i Boden och transporteras över gränsen till Finland vid behov.

    Foto: Försvarsmakten

    Med FLF Finland (Forward Land Forces) stärker Nato sitt försvar mot den ryska gränsen i norr. Styrkan kommer att ledas av Sverige som ramverksnation med en svensk bataljonsstridsgrupp som kärna och en permanent multinationell stab på plats i Rovaniemi i värdlandet Finland. Under våren utsågs överste Daniel Rydberg, chef för Norrbottensbrigaden vid Norrbottens regemente, I 19, i Boden, att leda det svenska bidraget till FLF Finland genom sin brigad.

    Den här uppgiften är på riktigt och nu har stunden kommit när Sverige sätter upp FLF Finland för att knyta ihop hela avskräcknings­konceptet …

    – Den här uppgiften är på riktigt och nu har stunden kommit när Sverige sätter upp FLF Finland för att knyta ihop hela avskräckningskonceptet längs Natos östra gräns mot Ryssland. Det är inspirerande att försöka få det här på plats och få det att fungera så bra som möjligt, säger Daniel Rydberg.

    Grundstommen i FLF Finland utgörs av 191:a bataljon vid I 19. Den kommer att bestå av två skyttekompanier samt lednings- och logistikdelar. De kommer att få stöd från Göta ingenjörregemente, Ing 2, i Eksjö med fältarbetsförmåga samt från Göta Trängregemente, T 2, i Skövde, med ytterligare logistikdelar.

    – I grunden är det en modern mekaniserad förmåga med hög beredskap och god rörlighet. Vi har luftvärnsförmåga, indirekt eld i form av ett Archerkompani från A 8 och förmåga till underrättelseinhämtning samt logistik anpassad för strid i den subarktiska miljö som vi verkar i, säger Daniel Rydberg.

    Daniel Rydberg

    Daniel Rydberg

    Chef för Norrbottensbrigaden

    Också Finland kommer att delta med förband. Ytterligare länder som har visat intresse att bidra är bland andra Storbritannien, Frankrike, Italien, Norge och Danmark. I höst väntas omkring fem svenska officerare ansluta till staben i Rovaniemi för att samverka ledningen av FLF Finland på plats tillsammans med officerare från värdlandet.

    – Vi kommer ha en framskjuten stabsfunktion, MNSE, Multi national staff element. Det blir Norrbottenbrigadens stöd på plats som kommer att hantera Sveriges uppgifter kopplat till ramverksnation och samverka med internationella partners, framför allt med värdnationen Finland, säger Daniel Rydberg.

    När FLF Finland är etablerad kommer uppdraget att bestå över tid. Svenska officerare vid staben i Rovaniemi kommer att tjänstgöra på kontraktslängder som vanligtvis ligger på mellan ett och tre år. Cirka 600 soldater stationerade vid I 19 i Boden kommer att ingå i styrkan till 2030, varav 400 ska tillhöra i 191:a bataljonen.

    – Tanken är att 191:a bataljon ska stå i beredskap första året. Sedan kommer de att avlösas av delar från P 4 i Skövde, som ska rotera upp under en tid. Därefter ska I 19 och P 4 växeldra det här, säger Daniel Rydberg.

    Rekryteringen av soldater är i full gång och hittills har cirka 150 soldater rekryterats, berättar Daniel Rydberg.

    – Det går ganska bra jämfört med hur det brukar vara att rekrytera till den vanliga verksamheten. Vi märker att det finns ett stort intresse för FLF Finland och att folk vill vara med och bidra. Men jag skulle inte säga att det är lätt att rekrytera och vi är långt ifrån klara.

    Bättre avtal skulle förstås underlätta rekryteringen.

    Daniel Rydberg säger att han velat ha bättre avtal på plats för att locka fler soldater att ta anställning.

    – Bättre avtal skulle förstås underlätta rekryteringen. Det finns fog för att se över avtalen och göra det mer attraktivt att stå i beredskap, säger han.

    Under nationaldagen den 6 juni ska en etableringsceremoni för FLF Finland hållas på Norrbottens regemente i Boden. År 2030 ska FLF Finland nå full förmåga.

    Efter att intervjun med Daniel Rydberg gjordes har avtalet för personal på I 19 med uppgiften FLF Finland förstärkts. Förstärkningen innebär en extra tidsbegränsad ersättning på 5 500 kronor i månaden och omfattar dem som ställs i beredskap under Natos befäl. Tillsammans med det tidigare tillägget för insatsberedskap på 5 500 kronor ger det en total ersättning på 11 000 kronor i månaden, utöver grundlönen. Även andra förband som ska bidra till FLF Finland ser nu över ersättningen till soldaterna.

    Ur arkivet: