Senast publicerat
Senast publicerat:

”Olyckligt när en hög företrädare för Försvarsmakten uttrycker sig på detta vis”

Replik från insändarskribenten ”Stolt NBO-officer” på artikeln från 41:a korvettdivisionen i Officerstidningen nr 5/2021 och flottiljchef Jon Wikingssons uttalanden i texten.

Stolt NBO-officer
Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten
Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Att marinen ska växa och samtidigt har både en generationsväxling och en omställning till nytt befälssystem har inte undgått någon som jobbar i marinen.

Att då som förbandschef uttrycka sig som Fjärde sjöstridsflottiljens chef Jon Wikingsson gör i artikeln från 41:a korvettdivisionen i Officerstidningen där han ställer NBO mot trebefälssystemet genom att ge en negativ bild av NBO-officeren och hylla den nya officeren – detta innan vi ens har sett några tydliga resultat i skarp verksamhet med den befälsordningen – visar på en dåligt genomförd analys.

Vidare ger flottiljchefen, C4, en bild av att det är viktigare att fylla på i staberna med officerare än att ha erfarenheten ombord. Jag anser att utan slagkraftiga fartyg, båtar och ubåtar med väl utbildade och erfarna besättningar behöver vi inga staber i flottan, inte en flotta i sig själv heller för den delen.

Två exempel på det jag vänder mig emot: 

Citat 1: ”dagens officerare kan gå snabbare genom systemet och hamnar på beslutande roller tidigare…. och kan ta helhetsbeslut på ett annat sätt än vad NBO-officeren gjorde”

Att en av de positiva sidorna av NBO just var att man gav officeren möjlighet att skaffa sig erfarenhet och beprövat ledarskap innan man hamnade i beslutande roller har C4 helt valt att bortse från.

Citat 2: ”jag tar hellre två hungriga fänrikar än en erfaren kapten som tröttnat”

Liknande läsning:

Återigen visar C4 på att han anser att erfarenhet inte är något positivt i den ”nya marinen”, och varför har kaptenen tröttnat? Vore det inte bättre att ta vara på både kaptenens kunskap och de nya fänrikarnas hunger då vi lär behöva alla i den växande marinen.

» Vore det inte bättre att ta vara på både kaptenens kunskap och de nya fänrikarnas hunger då vi lär behöva alla i den växande marinen. «

Jag anser det mycket olyckligt när en hög företrädare för Försvarsmakten uttrycker som C4 gjorde i artikeln och så tydligt visar på att erfarenhet och beprövat ledarskap inte längre är något som efterfrågas.

Detta samt det faktum att vi som huvuduppgift har den väpnade striden och att det finns otaliga studier som visar att i en strid är just erfarenhet en ytterst viktig faktor för framgång, gör att jag blir än mer olycklig av uttalandena.

Till sist: En stor eloge till fartygschefen på HMS Helsingborg som, i artikeln, med ödmjukhet försöker balansera mellan det gamla och nya men inte är rädd att påpeka svårigheterna i omdaningen av vår flotta.

Stolt NBO-officer

Replik från kommendör Jon Wikingsson, flottiljchef på Fjärde sjöstridsflottiljen:

NBO innebar att officerare utbildades till det som motsvarar en specialistofficer i dag och gavs befattningar som i dag bemannas av OR efter officersexamen. Först efter utbildning till örlogskapten erhölls en kunskap om hur koordinering och samordning av flera funktioner går till.

NBO-officeren fick alltså först 10–15 år efter examen den kunskap som idag motsvarar den utbildning som genomförs för Officersprogrammet vid Försvarshögskolan.

Trebefälssystemet innebär att sjömän utbildas för sina respektive befattningar, specialistofficeren för befattningar inom en funktion och officeren utbildas för att kunna koordinera och samordna funktionerna till en helhet. I jämförelse med NBO har således utbildning av OF förändrats mest. Specialistofficerens utbildning har enklare kunnat utgå från NBO utbildningen men har utvecklats för att möta dagens behov.

Trebefälssystemet öppnar upp för att ge alla personalkategorier bättre erfarenhet och beprövat ledarskap från början och som kan kopplas till det som individen förväntas jobba med under hela karriären. Med till exempel en ökad personalrörlighet för såväl OF som OR mellan stab och fartyg kommer båda att utvecklas bättre. Det handlar om att bemanna hela organisationen, inte det ena eller det andra, för att organisationen som helhet ska fungera. Ökad rörlighet skapar bättre förutsättning för att erhålla erfarenhet och beprövat ledarskap.

» Med till exempel en ökad personalrörlighet för såväl OF som OR mellan stab och fartyg kommer båda att utvecklas bättre. «

År 2025 ska vi kontrollera att förändring har skett, fram till dess kommer vi uppleva tillfälliga variationer i förmåga och kapacitet vilket är naturligt i ett förändringsarbete. Vad behöver göras?

  •  Införande 3BS ska slutföras. Det innebär att NBO-officerarna blir rätt placerade som OF eller OR utifrån sin vilja och sin förmåga. Ett viktigt steg. Det innebär till exempel att kaptenen som tröttnat för att den personliga utvecklingen står still, nu kan komma till sin rätt och individens erfarenhet används bättre.

  • Roller, relationer och arbetssätt mellan OF och OR måste utvecklas. Ställ rätt krav och ha rätt förväntningar på respektive personalkategori. OR ska ställa krav på att OF fattar beslut där funktionen är omhändertagen i en helhet och OF ska ställa krav på att OR stödjer arbetet med sin kompetens. Det är OF och OR tillsammans, med olika förmågor och kompetenser, som ger operativ effekt. 

  • Personalen på fartyg och staber ska placeras så att de tillåts växa på ett för individen rätt sätt och för verksamhetens bästa. Det innebär att en individ kan gå snabbt genom systemet om individens förmåga och verksamhetens behov medger det, inte att en individ ska gå snabbt genom systemet. Tid i befattning ska värderas i individens förmåga, inte förenklas genom att sätta en absolut tid.

  •  Arbetet med att förändra utbildningen för OP-kadetter som går mot sjöstridskrafterna är påbörjat. Syftet är att ge en taktisk utbildning i stället för en funktionsutbildning inom ytstrid, ubåtsjakt eller minröjning. Frukten av denna förändring ser vi tidigast år 2023.     

  •  Vi måste börja träna våra besättningar på ett annat sätt. Multifunktionella plattformar måste tränas multifunktionellt, hela tiden. Arbetet är påbörjat och kommer att fortsätta.

Gör vi det som beskrivs kommer såväl erfarenheter som beprövat ledarskap att skapas genom att juniora OF och ORs hunger mättas av erfarna OF och OR som lär ut och delar med sig. Staberna kommer att minska i storlek till förmån för längre tjänstgöring på verkansförband. Direktrekryterande förband, som 4.sjöstridsflottiljen, kommer fortsatt ha en stor åldersspridning men totalt sett en lägre medelålder än i dag.

Jon Wikingsson, flottiljchef på Fjärde sjöstridsflottiljen.

Kommentar från ”Stolt NBO-officer” på kommendör Jon Wikingssons replik:

Jag kan konstatera, efter att ha läst C4:s replik på min kommentar, att han inte har förståelse för min åsikt. Det hade varit en lätt uppgift för honom att säga ”Det blev lite fel i mina uttalanden och det är ju naturligt vis så att vi behöver både NBO officeren och den nya 3BS officeren i vår marin men att jag tror på det nya 3BS…”. 

Så blev inte fallet utan C4 fortsätter racka ned på NBO och promota trebefälssystemet. Vi genomför verksamhet med order i Försvarsmakten och jag har inte sagt att trebefälssystemet inte ska genomföras utan endast pekat på att höga företrädare i Försvarsmakten bör värna om båda grupperna i tillväxten av vår flotta. Så visst ska ordern utföras. Dock ska vi kunna genomföra strid i morgon om så behövs inte enbart om 5–10 år framåt i tiden då effekterna av 3BS är tydliga.

Att fokusera så hårt på teoretiska kunskaper för de nya officerarna och inte se fördelarna med att även få med de erfarna NBO-officerarna som bevisligen finns i flottan nu är högst olyckligt.

Jag förstår att även C4 måste följa order men anser att det finns olika sätt att genomföra den inslagna vägen samt införandet av 3BS på. Här är det viktigt att få med alla om vi samtidigt ska kunna växa i Försvarsmakten.

C4 måste likt andra chefer i FM se fördelarna med att ha tillgång till erfarna NBO-officerare med beprövat ledarskap, som exempelvis som mentorer till de nyutbildade officerarna. Behovet av ny analys av genomförandet av omdaningen är tydlig!

En stolt NBO-officer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Skärpta antagningskrav och större inflytande för försvarsgrenarna att själva påverka kadetternas utbildning på funktionsskolorna. Officersprogrammet håller på att stöpas om för att bättre matcha Försvarsmaktens behov av officerskompetens. Målet är att förändringarna ska vara införda till höstterminen 2027.

    Linda Sundgren

    Foto: Oscar Olsson/TT

    Sedan ett drygt år pågår ett arbete med att förändra antagningen och strukturen på Officersprogrammet, OP. Förändringsarbetet går under namnet OP 2030, och leds av Försvarsmakten med stöd av Försvarshögskolan. Ett syfte med omgörningen är att på kort tid utbilda kadetter till krigsplaceringsbara officerare.

    – Redan efter första halvåret på Officersprogrammet ska man kunna vara användbar i krigsorganisationen som chef eller operatör. Vi har inte oändligt med tid och därför behöver vi göra den här inriktningen, säger flottiljamiral Jonas Hård af Segerstad, utbildningschef och ställföreträdande chef vid Försvarsstabens genomförandeenhet.

    Men det rör sig inte om någon officersexamen efter en termin, påpekar Försvarshögskolans vicerektor, generalmajor Anders Callert.

    – Det handlar om den absolut lägsta officersnivån och någon som vi skulle kunna skicka till fronten om det vore så. Sedan får man klä på de andra delarna efterhand, säger han.

    För att snabbt kunna utbilda krigsplaceringsbara officerare kommer innehållet i Officersprogrammet att stuvas om. Den försvarsmaktstid som idag är uppdelad i flera kortare perioder i början och slutet av terminerna kommer att bakas samman till en längre period som sträcker sig över hela första terminen.

    Varje försvarsgren får ett stort ansvar för den första terminen.

    – Varje försvarsgren får ett stort ansvar för den första terminen och kan sätta sin egen målsättning för den verksamheten. Ett arméförband kan genomföra en plutonchefsutbildning som vi vet att de vill göra. I flottan kan man även nyttja tiden för att reducera befintlig efterutbildning. Först under termin två kommer Försvarshögskolans utbildningar att sätta igång fullt ut, säger Anders Callert.

    Även kraven på förkunskaper hos dem som erbjuds plats på Officersprogrammet ska höjas. Dels ska alla som antas till utbildningen ha genomfört gruppbefälsutbildning under eller efter värnplikten. Dels ska de ha kunskaper från grundutbildningen som överensstämmer med den inriktning de ska läsa på Officersprogrammet. För att uppnå detta ska försvarsgrenarnas inflytande över både försvarsmaktstiden och antagningen öka.

    – Det är fortfarande en central utbildning och Försvarshögskolan är fortsatt utbildningsanordnare, men försvarsgrenarna ska få större påverkan. Man kommer behöva ha en viss bakgrund från sin grundutbildning kopplat till den inriktning man läser på Officersprogrammet, säger Jonas Hård af Segerstad.   

    Jonas Hård af Segerstad

    Jonas Hård af Segerstad

    Försvarsmaktens utbildningchef

    En annan ambition med omgörningen är att öka överrensstämmelsen mellan utbildningen och Försvarsmaktens behov av kompetens. 

    – Under några år har vi varit väldigt glada över att det är många som vill läsa till officer, och det är bra, men nu behöver vi tydligare rikta utbildningen mot Försvarsmaktens behov, säger Jonas Hård af Segerstad och fortsätter:

    – Behöver vi en officer med viss sorts kompetens, exempelvis inom teknik, då ska vi kunna styra antagningen så att det är just tekniker vi utbildar.

    Även Anders Callert menar att stärka försvarsgrenarnas inflytande är rätt väg att gå.

    – De som har bäst möjlighet att avgöra vilka som är mest lämpade som officerare är de som ansvarar för grundutbildningen, och det är försvarsgrenarna. Därför kommer de få mycket att säga till om, säger han.

    Om vi behöver fler av en viss kategori då måste vi rikta ett visst antal platser mot det behovet.

    En annan förändring kopplat till Officersprogrammet är att kadetterna ska välja inriktning på utbildningen i ett tidigare skede än vad som nu är fallet. Idag sker valet en bit in på första terminen, men i det nya systemet är ambitionen att inriktningen ska vara beslutad tidigare än idag.   

    – Om vi behöver fler av en viss kategori då måste vi rikta ett visst antal platser mot det behovet, och det är försvarsgrenarnas och förbandens behov som ska styra. Det kommer också stärka relationen mellan kadetterna och förbanden, vilket vi tror bara är en fördel, säger Jonas Hård af Segerstad.

    Generalmajor Anders Callert, vicerektor FHS.

    Anders Callert

    Vicerektor Försvarshögskolan

    – Vi har länge byggt vår verksamhet på ett frivilligt system. Under flera år hade vi frivillig grundutbildning och sedan en stor frihet för kadetterna att välja inriktning på Officersprogrammet, säger Anders Callert och fortsätter:

    – Men som arbetsgivare kan man vara mycket tydligare och tala om att det är de här jobben som finns. I slutändan måste Försvarsmakten fungera och ha täckning på alla områden.

    Att de skärpta antagningskraven kan leda till minskade kadettkullar är en risk värd att ta, menar de.

    – Att som idag ha över 300 kadetter som startar varje år har vi långsiktigt inte behov av. Det är bättre att vi får in rätt individer och att förbanden får de officerare med den kompetens de behöver. Vi kan acceptera att det blir något färre kadetter om precisionen blir bättre, säger Jonas Hård af Segerstad.

    Om vi skulle hamna i ett läge där vi behöver snabbutbilda officerare, då har vi en metod för det.

    Några större förändringar av kursinnehållet på OP planeras däremot inte. Enligt de synpunkter som försvarsgrenarna inkom med inför omgörningen, framkom att de är belåtna med innehållet i utbildningen, säger Anders Callert. 

    – Försvarsgrenarna är mycket nöjda med innehållet och kadetterna ska fortfarande ha det antal högskolepoäng som krävs för examen. Det vi gör nu är framför allt en ompaketering.

    Jonas Hård af Segerstad säger att han ser flera fördelar med omstruktureringen av OP. Inte minst när det gäller att uppnå målet att snabbt utbilda krigsplaceringsbara officerare.

    – Om vi skulle hamna i ett läge där vi behöver snabbutbilda officerare, då har vi en metod för det. Och det vi ser i omvärlden tyder på att ett sådant behov kan uppstå. Då vet vi hur vi skulle kunna ställa om utbildningen till enterminsutbildningar för att snabbt få fram officerare.

    Ambitionen är att förändringarna kopplade till Officersprogrammet ska vara införda till starten av höstterminen 2027.

     

    Ur arkivet: