Senast publicerat
Senast publicerat:

”Olyckligt när en hög företrädare för Försvarsmakten uttrycker sig på detta vis”

Replik från insändarskribenten ”Stolt NBO-officer” på artikeln från 41:a korvettdivisionen i Officerstidningen nr 5/2021 och flottiljchef Jon Wikingssons uttalanden i texten.

Stolt NBO-officer
Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten
Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Att marinen ska växa och samtidigt har både en generationsväxling och en omställning till nytt befälssystem har inte undgått någon som jobbar i marinen.

Att då som förbandschef uttrycka sig som Fjärde sjöstridsflottiljens chef Jon Wikingsson gör i artikeln från 41:a korvettdivisionen i Officerstidningen där han ställer NBO mot trebefälssystemet genom att ge en negativ bild av NBO-officeren och hylla den nya officeren – detta innan vi ens har sett några tydliga resultat i skarp verksamhet med den befälsordningen – visar på en dåligt genomförd analys.

Vidare ger flottiljchefen, C4, en bild av att det är viktigare att fylla på i staberna med officerare än att ha erfarenheten ombord. Jag anser att utan slagkraftiga fartyg, båtar och ubåtar med väl utbildade och erfarna besättningar behöver vi inga staber i flottan, inte en flotta i sig själv heller för den delen.

Två exempel på det jag vänder mig emot: 

Citat 1: ”dagens officerare kan gå snabbare genom systemet och hamnar på beslutande roller tidigare…. och kan ta helhetsbeslut på ett annat sätt än vad NBO-officeren gjorde”

Att en av de positiva sidorna av NBO just var att man gav officeren möjlighet att skaffa sig erfarenhet och beprövat ledarskap innan man hamnade i beslutande roller har C4 helt valt att bortse från.

Citat 2: ”jag tar hellre två hungriga fänrikar än en erfaren kapten som tröttnat”

Liknande läsning:

Återigen visar C4 på att han anser att erfarenhet inte är något positivt i den ”nya marinen”, och varför har kaptenen tröttnat? Vore det inte bättre att ta vara på både kaptenens kunskap och de nya fänrikarnas hunger då vi lär behöva alla i den växande marinen.

» Vore det inte bättre att ta vara på både kaptenens kunskap och de nya fänrikarnas hunger då vi lär behöva alla i den växande marinen. «

Jag anser det mycket olyckligt när en hög företrädare för Försvarsmakten uttrycker som C4 gjorde i artikeln och så tydligt visar på att erfarenhet och beprövat ledarskap inte längre är något som efterfrågas.

Detta samt det faktum att vi som huvuduppgift har den väpnade striden och att det finns otaliga studier som visar att i en strid är just erfarenhet en ytterst viktig faktor för framgång, gör att jag blir än mer olycklig av uttalandena.

Till sist: En stor eloge till fartygschefen på HMS Helsingborg som, i artikeln, med ödmjukhet försöker balansera mellan det gamla och nya men inte är rädd att påpeka svårigheterna i omdaningen av vår flotta.

Stolt NBO-officer

Replik från kommendör Jon Wikingsson, flottiljchef på Fjärde sjöstridsflottiljen:

NBO innebar att officerare utbildades till det som motsvarar en specialistofficer i dag och gavs befattningar som i dag bemannas av OR efter officersexamen. Först efter utbildning till örlogskapten erhölls en kunskap om hur koordinering och samordning av flera funktioner går till.

NBO-officeren fick alltså först 10–15 år efter examen den kunskap som idag motsvarar den utbildning som genomförs för Officersprogrammet vid Försvarshögskolan.

Trebefälssystemet innebär att sjömän utbildas för sina respektive befattningar, specialistofficeren för befattningar inom en funktion och officeren utbildas för att kunna koordinera och samordna funktionerna till en helhet. I jämförelse med NBO har således utbildning av OF förändrats mest. Specialistofficerens utbildning har enklare kunnat utgå från NBO utbildningen men har utvecklats för att möta dagens behov.

Trebefälssystemet öppnar upp för att ge alla personalkategorier bättre erfarenhet och beprövat ledarskap från början och som kan kopplas till det som individen förväntas jobba med under hela karriären. Med till exempel en ökad personalrörlighet för såväl OF som OR mellan stab och fartyg kommer båda att utvecklas bättre. Det handlar om att bemanna hela organisationen, inte det ena eller det andra, för att organisationen som helhet ska fungera. Ökad rörlighet skapar bättre förutsättning för att erhålla erfarenhet och beprövat ledarskap.

» Med till exempel en ökad personalrörlighet för såväl OF som OR mellan stab och fartyg kommer båda att utvecklas bättre. «

År 2025 ska vi kontrollera att förändring har skett, fram till dess kommer vi uppleva tillfälliga variationer i förmåga och kapacitet vilket är naturligt i ett förändringsarbete. Vad behöver göras?

  •  Införande 3BS ska slutföras. Det innebär att NBO-officerarna blir rätt placerade som OF eller OR utifrån sin vilja och sin förmåga. Ett viktigt steg. Det innebär till exempel att kaptenen som tröttnat för att den personliga utvecklingen står still, nu kan komma till sin rätt och individens erfarenhet används bättre.

  • Roller, relationer och arbetssätt mellan OF och OR måste utvecklas. Ställ rätt krav och ha rätt förväntningar på respektive personalkategori. OR ska ställa krav på att OF fattar beslut där funktionen är omhändertagen i en helhet och OF ska ställa krav på att OR stödjer arbetet med sin kompetens. Det är OF och OR tillsammans, med olika förmågor och kompetenser, som ger operativ effekt. 

  • Personalen på fartyg och staber ska placeras så att de tillåts växa på ett för individen rätt sätt och för verksamhetens bästa. Det innebär att en individ kan gå snabbt genom systemet om individens förmåga och verksamhetens behov medger det, inte att en individ ska gå snabbt genom systemet. Tid i befattning ska värderas i individens förmåga, inte förenklas genom att sätta en absolut tid.

  •  Arbetet med att förändra utbildningen för OP-kadetter som går mot sjöstridskrafterna är påbörjat. Syftet är att ge en taktisk utbildning i stället för en funktionsutbildning inom ytstrid, ubåtsjakt eller minröjning. Frukten av denna förändring ser vi tidigast år 2023.     

  •  Vi måste börja träna våra besättningar på ett annat sätt. Multifunktionella plattformar måste tränas multifunktionellt, hela tiden. Arbetet är påbörjat och kommer att fortsätta.

Gör vi det som beskrivs kommer såväl erfarenheter som beprövat ledarskap att skapas genom att juniora OF och ORs hunger mättas av erfarna OF och OR som lär ut och delar med sig. Staberna kommer att minska i storlek till förmån för längre tjänstgöring på verkansförband. Direktrekryterande förband, som 4.sjöstridsflottiljen, kommer fortsatt ha en stor åldersspridning men totalt sett en lägre medelålder än i dag.

Jon Wikingsson, flottiljchef på Fjärde sjöstridsflottiljen.

Kommentar från ”Stolt NBO-officer” på kommendör Jon Wikingssons replik:

Jag kan konstatera, efter att ha läst C4:s replik på min kommentar, att han inte har förståelse för min åsikt. Det hade varit en lätt uppgift för honom att säga ”Det blev lite fel i mina uttalanden och det är ju naturligt vis så att vi behöver både NBO officeren och den nya 3BS officeren i vår marin men att jag tror på det nya 3BS…”. 

Så blev inte fallet utan C4 fortsätter racka ned på NBO och promota trebefälssystemet. Vi genomför verksamhet med order i Försvarsmakten och jag har inte sagt att trebefälssystemet inte ska genomföras utan endast pekat på att höga företrädare i Försvarsmakten bör värna om båda grupperna i tillväxten av vår flotta. Så visst ska ordern utföras. Dock ska vi kunna genomföra strid i morgon om så behövs inte enbart om 5–10 år framåt i tiden då effekterna av 3BS är tydliga.

Att fokusera så hårt på teoretiska kunskaper för de nya officerarna och inte se fördelarna med att även få med de erfarna NBO-officerarna som bevisligen finns i flottan nu är högst olyckligt.

Jag förstår att även C4 måste följa order men anser att det finns olika sätt att genomföra den inslagna vägen samt införandet av 3BS på. Här är det viktigt att få med alla om vi samtidigt ska kunna växa i Försvarsmakten.

C4 måste likt andra chefer i FM se fördelarna med att ha tillgång till erfarna NBO-officerare med beprövat ledarskap, som exempelvis som mentorer till de nyutbildade officerarna. Behovet av ny analys av genomförandet av omdaningen är tydlig!

En stolt NBO-officer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarsmakten låter FOI utvärdera Noaks roll och framtida form. Samtidigt var oklarheter om ansvar och innehåll nära att stoppa årets försvarsmaktsgemensamma konferens. Nu genomförs den ändå – efter nya samtal mellan Försvarsstaben, Ledningsregementet och nätverket för kvinnor i Försvarsmakten.

    Maria Widehed
    Jämställdhet

    Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten

    Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har fått i uppdrag av Försvarsmakten att utvärdera Nätverk officer/anställd kvinna, Noak. I beslutet, som Officerstidningen har tagit del av, beskrivs Noaks status inom myndigheten som oklar. Försvarsmakten skriver att nätverket ”saknar förankring i arbetsordningen och uppdrags-/kommandokedjan”.

    Central nivå uppges sakna en lägesbild av nätverkets organisation, styrning, prioriteringar och verksamhet. FOI ska bland annat undersöka mandat, roller och beslutsvägar samt vilket stöd nätverken får lokalt genom finansiering och arbetstid.

    Utvärderingen ska också undersöka vilka konkreta effekter Noak har haft på Försvarsmaktens verksamhet samt om det finns belägg för att nätverket har påverkat kvalitet, effektivitet eller samordning. I bakgrunden till beslutet hänvisar Försvarsmakten bland annat till inträdet i Nato.

    Beslutet om att utreda Noak fattades den 2 juni i år av personaldirektör Kim-Lena Ekvall Svedenblad. Sex dagar senare gav Försvarsstabens cyberenhet, FST cyber, uppgiften att genomföra Försvarsmaktens Noak-konferens den 3 till 4 december till Ledningsregementet, LedR.

    Det är ovanligt med en konferens där alla personalkategorier får möjlighet att delta och göra sig hörda.

    Konferensen genomfördes tidigare årligen av Högkvarteret, men upphörde under pandemin. När central nivå inte återupptog den frågade Noak vid LedR 2025 om förbandet kunde arrangera en konferens för hela Försvarsmakten. Den genomfördes i Enköping i december förra året med omkring 430 deltagare.

    Bland deltagarna fanns överbefälhavare Michael Claesson och försvarsmaktsförvaltare Rickard Wilhelmsson. På Instagram beskrev ÖB efteråt Noak som ett viktigt forum för dialog, kunskapsdelning och råd till chefer i linjen – som ”sanden mellan stenarna”.

    – Vi fick mycket positiv återkoppling. Det är ovanligt med en konferens där alla personalkategorier får möjlighet att delta och göra sig hörda. Ofta riktar sig konferenser till chefer eller personer i vissa befattningar, säger fanjunkare Louise Rosdahl, ordförande för Noak vid LedR.

    Enligt henne fördes efter årsskiftet sedan diskussioner om vem som skulle ansvara för höstens konferens. Louise Rosdahl uppfattade att Försvarsstaben inte ville ta ett övergripande ansvar och beskedet blev att LedR återigen fick genomföra konferensen, med stöd från förbandschefen.

    I uppgiften till LedR inför årets konferens står att den ska bidra till att behålla kvinnor i Försvarsmakten, utveckla kultur och ledarskap samt öka förståelsen för hur normer och beteenden påverkar arbetsmiljö och chefskap. Konferensen ska kunna samla upp till 500 deltagare. Senast den 31 augusti skulle LedR lämna en skriftlig genomförandeplan till FST cyber.

    Enligt Louise Rosdahl var planeringen i stort sett färdig i augusti. Inbjudan skulle skickas ut av stridskraften, eftersom det skulle ge konferensen större legitimitet i organisationen.

    Det handlar om allmänt otydlig kommunikation från Försvarsstaben.

    Men strax före utskicket fick LedR besked om att processen pausats för fortsatt beredning på högre nivå. Enligt Louise Rosdahl ändrade stridskraften och Försvarsstaben därefter i inbjudan. Ändringarna skulle bland annat tydliggöra att Noak-konferensen och Försvarsmaktens jämställdhetskonferens i januari 2027 inte är samma sak. En person från Försvarsstaben hade också bjudits in som talare – utan dialog med gruppen som planerade konferensen vid Noak LedR.

    Noak vid LedR meddelade då att nätverket inte längre ville ansvara för planeringen.

    – Det handlar om allmänt otydlig kommunikation från Försvarsstaben. Om stridskraften och Försvarsstaben först är tydliga med att planeringsansvaret ska ligga på organisationsenheten och ansvarsfördelningen sedan förändras under processens gång, bedömer vi att det är naturligt att även det övergripande planeringsansvaret följer med, sa Louise Rosdahl då.

    Konferensen var dock aldrig formellt inställd. Kommunikationschefen vid LedR, Sara Svallin, skrev i ett svar till Officerstidningen att den formella uppgiften låg kvar på förbandet, som inte har velat kommentera frågan ytterligare.

    Försvarsmaktens presschef Jonas Beltrame-Linné uppgav samtidigt att myndigheten skulle invänta FOI:s utvärdering innan man gick vidare med konferensen.

    – Vi kan inte föregripa den. Vi ser fram emot resultatet och därefter kan vi ta nästa steg, sa han då.

    När det visades ett stort stöd för att genomföra den och en vilja från FST cyber kände vi att det var värt ansträngningen.

    Efter veckor av samtal mellan FST cyber, LedR och nätverket beslutades dock gemensamt att konferensen ska genomföras enligt plan. Nätverket lämnade nya ändringsförslag till inbjudan.

    – Jag och andra i nätverket tror, trots allt som händer, att det finns en väldigt stor vinst i att genomföra konferensen. När det visades ett stort stöd för att genomföra den och en vilja från FST cyber kände vi att det var värt ansträngningen att fortsätta, säger Louise Rosdahl idag.

    Officerstidningen har sökt ansvariga vid FST cyber och Försvarsstabens centrala jämställdhetsfunktion. Frågorna har bland annat handlat om varför konferensplaneringen pausades, ändringarna i inbjudan, FOI:s utvärdering samt hur Försvarsstaben ser på Noaks framtida status, finansiering och möjlighet att bedriva verksamhet på arbetstid. Ingen företrädare för funktionerna har velat ställa upp på en intervju.

    Personer med insyn som har hört av sig till Officerstidningen beskriver en frustration över Försvarsstabens hantering av Noak. De upplever att nätverket får stöd i offentliga uttalanden från myndighetens högsta ledning, samtidigt som initiativ fördröjs, ifrågasätts eller skickas tillbaka för ny beredning.

    ”Vad ska våra chefer och yrkesofficerare göra när ÖB säger en sak, den formella styrningen pekar åt samma håll, men en central funktion i praktiken säger något annat?” undrar en person som har hört av sig.

    Rickard Wilhelmsson

    Rickard Wilhelmsson

    Försvarsmaktsförvaltare

    Försvarsmaktsförvaltare Rickard ”Bronco” Wilhelmsson betonar att han inte företräder vare sig Noak eller Försvarsstaben i frågan. Han framhåller däremot att jämställdhetsarbetet sker på flera håll inom myndigheten.

    – Det sker genom Noak, i linjen och i Försvarsstaben. Vi ska tillsammans bygga en mer jämställd och därmed starkare försvarsmakt. Svårare än så är det inte, säger han och fortsätter:

    – I nätverken har vi en möjlighet att ha örat mot marken och känna av de lokala vibbarna ute i organisationen. Det som händer i ett nätverk blir ofta väldigt dynamiskt och starkt förankrat. Därför är jag mån om att de här nätverken finns.

    Samtidigt betonar han att nätverket och Försvarsmaktens formella jämställdhetsarbete har olika roller.

    – Nätverken ska inte styras. Jämställdhetsarbetet i linjen styr vi, men inte nätverken. Det är viktigt för mig.

    Rickard Wilhelmsson vill inte slå fast att turerna kring konferensen visar på ett generellt styrningsproblem.

    – Däremot uppfattar jag att det kan finnas ett förståelseglapp och att alla kanske inte har förstått skillnaden mellan linjearbetet och nätverket. Där kan vi bli tydligare.

    Vi kanske kan se hur vi i linjen kan hjälpa Noak att få ökad effekt.

    Han uppfattar FOI:s utvärdering som ett sätt att få en lägesbild av nätverket.

    – Det är inte fel att titta på effekthöjande åtgärder. Vi kanske kan se hur vi i linjen kan hjälpa Noak att få ökad effekt.

    Att konferensen nu genomförs välkomnar han.

    – Konferensen ger ett stort värde. Det känns jättebra att den blir av och jag kommer att vara där.

    Louise Rosdahl vill framgent se en mer direkt dialog mellan nätverken och Försvarsstaben.

    – Det behöver byggas en brygga. När chefer säger att de stöttar verksamheten måste det också märkas i det som händer längre ner i organisationen. Vi är en försvarsmakt och en myndighet som ska arbeta mot samma mål, säger hon.

    Hon ser positiva delar i att nätverken utvärderas, men är kritisk till hur uppdraget har kommunicerats nedåt i organisationen.

    – Informationen vi fick av Försvarsstaben kunde med fördel ha varit tydligare. Och jag reagerar på att man bara tittar på 2025 och 2026. Då riskerar man att få en ögonblicksbild.

    FOI:s preliminära resultat ska presenteras i november och rapporten ska lämnas i början av 2027. Rickard Wilhelmsson är tydlig med att uppdraget inte ska tolkas som att nätverket är på väg att avvecklas.

    – Det finns ingen avsikt från central nivå att lägga ner eller stoppa Noak. Det har aldrig funnits.

    Ur arkivet: