Senast publicerat
Senast publicerat:

”Olyckligt när en hög företrädare för Försvarsmakten uttrycker sig på detta vis”

Replik från insändarskribenten ”Stolt NBO-officer” på artikeln från 41:a korvettdivisionen i Officerstidningen nr 5/2021 och flottiljchef Jon Wikingssons uttalanden i texten.

Stolt NBO-officer
Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten
Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Att marinen ska växa och samtidigt har både en generationsväxling och en omställning till nytt befälssystem har inte undgått någon som jobbar i marinen.

Att då som förbandschef uttrycka sig som Fjärde sjöstridsflottiljens chef Jon Wikingsson gör i artikeln från 41:a korvettdivisionen i Officerstidningen där han ställer NBO mot trebefälssystemet genom att ge en negativ bild av NBO-officeren och hylla den nya officeren – detta innan vi ens har sett några tydliga resultat i skarp verksamhet med den befälsordningen – visar på en dåligt genomförd analys.

Liknande läsning:

Vidare ger flottiljchefen, C4, en bild av att det är viktigare att fylla på i staberna med officerare än att ha erfarenheten ombord. Jag anser att utan slagkraftiga fartyg, båtar och ubåtar med väl utbildade och erfarna besättningar behöver vi inga staber i flottan, inte en flotta i sig själv heller för den delen.

Två exempel på det jag vänder mig emot: 

Citat 1: ”dagens officerare kan gå snabbare genom systemet och hamnar på beslutande roller tidigare…. och kan ta helhetsbeslut på ett annat sätt än vad NBO-officeren gjorde”

Att en av de positiva sidorna av NBO just var att man gav officeren möjlighet att skaffa sig erfarenhet och beprövat ledarskap innan man hamnade i beslutande roller har C4 helt valt att bortse från.

Citat 2: ”jag tar hellre två hungriga fänrikar än en erfaren kapten som tröttnat”

Återigen visar C4 på att han anser att erfarenhet inte är något positivt i den ”nya marinen”, och varför har kaptenen tröttnat? Vore det inte bättre att ta vara på både kaptenens kunskap och de nya fänrikarnas hunger då vi lär behöva alla i den växande marinen.

» Vore det inte bättre att ta vara på både kaptenens kunskap och de nya fänrikarnas hunger då vi lär behöva alla i den växande marinen. «

Jag anser det mycket olyckligt när en hög företrädare för Försvarsmakten uttrycker som C4 gjorde i artikeln och så tydligt visar på att erfarenhet och beprövat ledarskap inte längre är något som efterfrågas.

Detta samt det faktum att vi som huvuduppgift har den väpnade striden och att det finns otaliga studier som visar att i en strid är just erfarenhet en ytterst viktig faktor för framgång, gör att jag blir än mer olycklig av uttalandena.

Till sist: En stor eloge till fartygschefen på HMS Helsingborg som, i artikeln, med ödmjukhet försöker balansera mellan det gamla och nya men inte är rädd att påpeka svårigheterna i omdaningen av vår flotta.

Stolt NBO-officer

Replik från kommendör Jon Wikingsson, flottiljchef på Fjärde sjöstridsflottiljen:

NBO innebar att officerare utbildades till det som motsvarar en specialistofficer i dag och gavs befattningar som i dag bemannas av OR efter officersexamen. Först efter utbildning till örlogskapten erhölls en kunskap om hur koordinering och samordning av flera funktioner går till.

NBO-officeren fick alltså först 10–15 år efter examen den kunskap som idag motsvarar den utbildning som genomförs för Officersprogrammet vid Försvarshögskolan.

Trebefälssystemet innebär att sjömän utbildas för sina respektive befattningar, specialistofficeren för befattningar inom en funktion och officeren utbildas för att kunna koordinera och samordna funktionerna till en helhet. I jämförelse med NBO har således utbildning av OF förändrats mest. Specialistofficerens utbildning har enklare kunnat utgå från NBO utbildningen men har utvecklats för att möta dagens behov.

Trebefälssystemet öppnar upp för att ge alla personalkategorier bättre erfarenhet och beprövat ledarskap från början och som kan kopplas till det som individen förväntas jobba med under hela karriären. Med till exempel en ökad personalrörlighet för såväl OF som OR mellan stab och fartyg kommer båda att utvecklas bättre. Det handlar om att bemanna hela organisationen, inte det ena eller det andra, för att organisationen som helhet ska fungera. Ökad rörlighet skapar bättre förutsättning för att erhålla erfarenhet och beprövat ledarskap.

» Med till exempel en ökad personalrörlighet för såväl OF som OR mellan stab och fartyg kommer båda att utvecklas bättre. «

År 2025 ska vi kontrollera att förändring har skett, fram till dess kommer vi uppleva tillfälliga variationer i förmåga och kapacitet vilket är naturligt i ett förändringsarbete. Vad behöver göras?

  •  Införande 3BS ska slutföras. Det innebär att NBO-officerarna blir rätt placerade som OF eller OR utifrån sin vilja och sin förmåga. Ett viktigt steg. Det innebär till exempel att kaptenen som tröttnat för att den personliga utvecklingen står still, nu kan komma till sin rätt och individens erfarenhet används bättre.

  • Roller, relationer och arbetssätt mellan OF och OR måste utvecklas. Ställ rätt krav och ha rätt förväntningar på respektive personalkategori. OR ska ställa krav på att OF fattar beslut där funktionen är omhändertagen i en helhet och OF ska ställa krav på att OR stödjer arbetet med sin kompetens. Det är OF och OR tillsammans, med olika förmågor och kompetenser, som ger operativ effekt. 

  • Personalen på fartyg och staber ska placeras så att de tillåts växa på ett för individen rätt sätt och för verksamhetens bästa. Det innebär att en individ kan gå snabbt genom systemet om individens förmåga och verksamhetens behov medger det, inte att en individ ska gå snabbt genom systemet. Tid i befattning ska värderas i individens förmåga, inte förenklas genom att sätta en absolut tid.

  •  Arbetet med att förändra utbildningen för OP-kadetter som går mot sjöstridskrafterna är påbörjat. Syftet är att ge en taktisk utbildning i stället för en funktionsutbildning inom ytstrid, ubåtsjakt eller minröjning. Frukten av denna förändring ser vi tidigast år 2023.     

  •  Vi måste börja träna våra besättningar på ett annat sätt. Multifunktionella plattformar måste tränas multifunktionellt, hela tiden. Arbetet är påbörjat och kommer att fortsätta.

Gör vi det som beskrivs kommer såväl erfarenheter som beprövat ledarskap att skapas genom att juniora OF och ORs hunger mättas av erfarna OF och OR som lär ut och delar med sig. Staberna kommer att minska i storlek till förmån för längre tjänstgöring på verkansförband. Direktrekryterande förband, som 4.sjöstridsflottiljen, kommer fortsatt ha en stor åldersspridning men totalt sett en lägre medelålder än i dag.

Jon Wikingsson, flottiljchef på Fjärde sjöstridsflottiljen.

Kommentar från ”Stolt NBO-officer” på kommendör Jon Wikingssons replik:

Jag kan konstatera, efter att ha läst C4:s replik på min kommentar, att han inte har förståelse för min åsikt. Det hade varit en lätt uppgift för honom att säga ”Det blev lite fel i mina uttalanden och det är ju naturligt vis så att vi behöver både NBO officeren och den nya 3BS officeren i vår marin men att jag tror på det nya 3BS…”. 

Så blev inte fallet utan C4 fortsätter racka ned på NBO och promota trebefälssystemet. Vi genomför verksamhet med order i Försvarsmakten och jag har inte sagt att trebefälssystemet inte ska genomföras utan endast pekat på att höga företrädare i Försvarsmakten bör värna om båda grupperna i tillväxten av vår flotta. Så visst ska ordern utföras. Dock ska vi kunna genomföra strid i morgon om så behövs inte enbart om 5–10 år framåt i tiden då effekterna av 3BS är tydliga.

Att fokusera så hårt på teoretiska kunskaper för de nya officerarna och inte se fördelarna med att även få med de erfarna NBO-officerarna som bevisligen finns i flottan nu är högst olyckligt.

Jag förstår att även C4 måste följa order men anser att det finns olika sätt att genomföra den inslagna vägen samt införandet av 3BS på. Här är det viktigt att få med alla om vi samtidigt ska kunna växa i Försvarsmakten.

C4 måste likt andra chefer i FM se fördelarna med att ha tillgång till erfarna NBO-officerare med beprövat ledarskap, som exempelvis som mentorer till de nyutbildade officerarna. Behovet av ny analys av genomförandet av omdaningen är tydlig!

En stolt NBO-officer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Åtta värnpliktiga från Tolkskolan vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum drabbades av köldskador under en övning i Arvidsjaur i februari. Enligt en yrkesofficer med god insyn i verksamheten kan skadorna kopplas till den tystnadskultur som granskningar har visat råder vid förbandet. ”Min största farhåga är att någon till slut får betala det yttersta priset”, säger officeren.

    Linda Sundgren
    Flera värnpliktiga från Tolkskolan fick köldskador under en övning i Arvidsjaur. Enligt de avvikelserapporter som upprättades vid förbandet efteråt, anpassades inte övningen till rådande väderlek. Bilden är från en övning vid Norrlands dragonregemente.

    Foto: Andreas Bardell/Aftonbladet/TT

    Under den gångna vintern har ett stort antal köldskador rapporterats i Försvarsmakten. Ett av de drabbade förbanden är Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum, FM undsäkC, där åtta värnpliktiga vid Tolkskolan ådrog sig köldskador under en övning i Arvidsjaur i februari.

    Övningen var en del av den grundläggande soldatutbildningen och pågick under tio dagar med bland annat skjutövningar och fältdygn. Det var mycket kallt med temperaturer som tidvis sjönk under 30 minusgrader. Enligt de avvikelserapporter om köldskador som upprättades vid förbandet efter övningen, anpassades inte övningen till rådande väderlek. Bland annat fick soldaterna efter den 13 timmar långa bussresan från Uppsala till Norrlands dragonregemente, K 4, i Arvidsjaur gå rakt ut från bussen och direkt inleda ett övningsmoment i 23 minusgrader, utan order om att förstärka klädseln. Först efter initiativ från en av de övriga deltagare uppmanades soldaterna att föra med sig värmejacka och pälsmössa. 

    En av dagarna hölls utbildningsmoment utomhus under elva timmar med bland annat skjutövningar. Enda möjligheten att värma sig var att tillfälligtvis sätta sig i ett fordon på tomgång i anslutning till platsen. Skadorna som de värnpliktiga ådrog sig omfattar köldskador på tår, fingrar och kinder. En yrkesofficer vid FM undsäkC med god insyn i Tolkskolans verksamhet berättar följande för Officerstidningen:

    – Jag fick veta att isvaksbadet ställdes in på grund av kylan, och det var ju klokt. Sedan fick jag uppgift om att utbildningspassen utomhus skulle ha kortats med hänsyn till temperaturen, men jag upplever inte att det blev så med tanke på vad soldaterna vittnade om och att de hade varit ute i 12 timmar i 32 minusgrader, säger yrkesofficeren som vill vara anonym.

    Jag upplever att förbättringsförslag möts med stark skepticism och fientlighet. Det är så det fungerar här.

    Enligt avvikelserapporterna har instruktörerna under övningen fattat flera beslut som bidrog till skadorna. Bland annat beordrades de värnpliktiga under ett knappt 12 timmar långt utomhusmoment i 32 minusgrader att inte använda tjocka vantar under den del av dagen där skjutövning pågick och vissa av vapnens metalldelar hade inte tejpats.

    De värnpliktiga beordrades också att bära fältmössa istället för pälsmössa i 21 minusgrader med motiveringen att pälsmössa inte ska bäras på garnisonsområdet, en order som saknade grund i regelverket. Yrkesofficeren vid FM undsäkC konstaterar att instruktörerna brast i omhändertagandet av de värnpliktiga, men säger samtidigt att instruktörerna inte hade fått de förutsättningar som krävdes för att lösa uppgiften på ett bra sätt.

    – Jag är övertygad om att instruktörerna gjorde så gott de kunde, men de var för oerfarna och hade inte fått den kunskap som behövdes för att lösa uppgifterna de var ordersatta att utföra. Den mer erfarna i övningsledningen på plats i Arvidsjaur hade inte tillräckliga resurser i form av tid för att planera övningen fullt ut och var uppbunden inomhus en stor del av tiden med att planera nästa del av utbildningen.

    Yrkesofficeren menar att situationen orsakades av problemen högre upp i organisationen på förbandet.

    – Flera ur personalen har under lång tid påtalat problem i utbildningen, framför allt bristen på erfaret befäl och att det har en negativ påverkan på verksamheten. Något gehör har detta inte fått, säger yrkesofficeren och fortsätter. 

    – Jag upplever att förbättringsförslag möts med stark skepticism och fientlighet. Det är så det fungerar här. Den som lyfter problem blir utmålad som den som är problemet.

    Att förbandet har bekymmer med tystnadskultur där den som påtalar brister riskerar att drabbas av repressalier, har påtalats upprepade gånger. Senast i samband med en inspektion av Säkerhetsinspektionen i oktober förra året, något Officerstidningen rapporterat om. Yrkesofficeren som uttalar sig i den här artikeln var inte en av dem som intervjuades i reportaget om tystnadskultur i höstas, men menar att köldskadorna är en effekt av tystnadskulturen vid förbandet.

    – Nu har tystnadskulturen drabbat enskilda värnpliktiga. Man tar inte verksamheten på allvar och har inte tillräckligt med resurser, och min allra största farhåga är att någon till slut får betala det yttersta priset. Alltså att någon blir allvarligt skadad, invalidiserad eller dör, säger yrkesofficeren.

    Officerstidningen har sökt Tolkskolan och FM undsäkC för en intervju. I ett sms till Officerstidningen meddelar Sofia Norin, kommunikationschef vid FM undsäkC, att de tagit del av avvikelserapporterna och att det nu pågår ett internt arbete där förbandet ”noggrant går igenom det som har rapporterats för att få en tydlig och korrekt bild av situationen”. I nuläget vill förbandet därför inte kommentera ärendet ytterligare.

    Artikeln har uppdaterats med ett tillägg om förstärkning av klädsel och justering av antal timmar för ett av utbildningsmomenten. 

    Ur arkivet: