Officersförbundet: Klargörande möte om pilotpensionerna

På fredagsmorgonen genomfördes ett möte mellan Officersförbundet, OFR/S,P,O och Arbetsgivarverket efter torsdagens beslut om nya pensionsvillkor för flygförare.

Ett flertal stridspiloter har under vintern ansökt om tjänstledighet för studier. Det beror främst på ett missnöje med pensionsavtalet, men också på en frustration över rådande lönestruktur.

Susanne Hultgren är förhandlingschef på Officersförbundet:

– Mötet var mycket klargörande och det är helt klart att arbetsgivaren menar väl med sitt beslut, säger hon. 

Det var igår som Arbetsgivarverkets förhandlingschef fattade beslut om nya pensionsvillkor och en övergångslösning för en avgränsad grupp stridspiloter. Den grupp som beslutet avser är piloter födda 1988 och senare, och som var antagna till pilotutbildning när det statliga pensionsavtalet PA 16 trädde i kraft.

Totalt handlar det om runt 90 piloter som fick höjd pensionsålder, från 55 år till 67 år. Övergångsreglerna innebär att piloterna efter 25 flygtjänstår får motsvarande villkor som piloter födda 1987 och tidigare, enligt ett pressmeddelande från Arbetsgivarverket.

Försvarsmakten kommer nu att informera de personer som berörs av beslutet, som träder i kraft omedelbart.

– Från förbundets håll kommer vi analysera beslutet för att kunna ställa ytterligare frågor till Arbetsgivarverket och för att kunna svara på frågor från våra medlemmar, säger Susanne Hultgren, Officersförbundets förhandlingschef. 

» Lönen kommer bli en avgörande faktor för att över huvud taget ha en chans att få tillbaka och behålla piloter. «

Flygvapenchef Carl-Johan Edström välkomnar Arbetsgivarverkets beslut om övergångsregler, sa han i ett pressmeddelande igår

– Jag är glad och tacksam över att Arbetsgivarverket tog sig an frågan och fann en lösning inom avtalet. Jag hoppas och tror att våra tjänstlediga piloter kommer tillbaka och att övriga väljer att stanna. Mitt förtroende för piloterna är högt och de gör ett fantastiskt arbete. De är värdefulla, för mig och för försvaret av Sverige. Särskilt i det förändrade omvärldsläge vi befinner oss i, sa flygvapenchefen i pressmeddelandet. 

Tidigare i veckan kunde Officerstidningen rapportera att ett 30-tal av de stridspiloter som i vintras ansökte om tjänstledighet nu lämnat flygvapnet för studier. 

– Det är runt 35 stridspiloter som går på tjänstledighet nu, säger Per-Martin Sternevi, ordförande för Försvarspiloternas intresseorganisation. 

Räcker det nya beslutet om pensionslösning för att era medlemmar ska komma tillbaka efter tjänstledigheterna? 

– Det enkla och raka svaret är nej. Om man lever i tron att man kan lösa detta genom att ge tillbaka det som en gång togs ifrån dessa individer så har man inte insett vilken förtroendekris man har. Lönen kommer bli en avgörande faktor för att över huvud taget ha en chans att få tillbaka och behålla piloter. Vi ligger lönemässigt 20 000 kronor i månaden under andra statliga myndigheter som bedriver flygtjänst. Det är inte konstigt att Försvarsmakten inte behåller piloter när man är så hopplöst efter, säger Per-Martin Sternevi.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev?

Prenumerera på Officerstidningen nyhetsbrev och få de viktigaste artiklarna direkt i mejlkorgen. Nyhetsbrevet är under uppbyggnad men ange gärna din mejladress redan nu om du är intresserad.

Efter omfattande bekymmer häver norska försvaret avtalet med leverantören av helikopter NH90. I Sverige pågår en utredning om Försvarsmaktens samlade helikopterförmåga, inklusive framtiden för det problemtyngda helikopter 14-systemet.

Den pågående helikopterutredningen ska förelså hur den svenska svenska helikopterförmågan bör utvecklas mot 2035 och 2040.

Vid en pressträff den 10 juni meddelade Norges försvarsminister att kontraktet med leverantören av NH90-systemet, Norges motsvarighet till helikopter 14, hävs. Något som bland annat Dagens Industri, DI, rapporterat om. I artikeln i DI uppges fyra skäl till norrmännens beslut: förseningar, att antalet fel i förhållande till flygtimmar långt överstiger det förväntade, tidskrävande underhåll och så pass försenade leveranser att vissa system har gått ur produktion.

– Konsekvenserna av de här fyra förhållandena är att vi i dag har färre helikoptrar än vi skulle ha haft. De vi har flyger för lite och flera av dem saknar viktig utrustning, sa chefen för Norges försvarsmateriel, Gro Jaere, enligt artikeln.

brigadgeneral anders persson 680x350 kopiera
Anders Persson

I december 2021 meddelade Australien att de kommer att lämna NH90-systemet tidigare än planerat. Enligt en artikel i Flight Global bottnar beslutet i låg tillgänglighet och höga kostnader. Ersättare blir amerikanska Black Hawk. Även det svenska försvaret har haft återkommande problem med helikopter 14-systemet såsom förseningar, brist på reservdelar, dyra flygtimmar och höga bullernivåer. Trots att det är över 20 år sedan helikoptersystemet beställdes är fortfarande inte alla maskiner i drift och enstaka helikoptrar befinner sig fortfarande i Finland respektive Frankrike för uppgradering till den nivå de enligt beställningen ska ha. Sedan början av 2021 pågår en utredning om Försvarsmaktens samlade helikopterförmåga, däribland helikopter 14. Brigadgeneral Anders Persson är ställföreträdande flygvapenchef och ordförande i utredningen.

– Vi har utrett helikopterförmågan flera gånger förut, men aldrig i den här omfattningen. Vi behövde ta ett helhetsgrepp om vår helikopterförmåga. De utmaningar vi haft med befintliga helikoptrar har bidragit till det beslutet, inte minst helikopter 14, säger han.

För helikopter 14 har utredningen landat i två alternativ, berättar Anders Persson. Det ena är att behålla systemet som det är i dag. Det andra är att överge 14-systemet och ersätta det med amerikanska Black Hawk (helikopter 16) och Sea Hawk som är den sjögående modellen.

– Men om vi väljer att lämna helikopter 14 är frågan hur det i så fall ska gå till. Det är en mängd parametrar att ta hänsyn till. Men vi kommer inte att lämna projektet på motsvarande abrupta sätt som Norge gjort. Om vi bara stänger av en förmåga har vi ingen förmåga alls. Hela syftet med utredningen är att säkerställa att vi får en bättre helikopterförmåga och får den förmåga vi en gång beställde, säger Anders Persson. 

» Om vi väljer att lämna helikopter 14 är frågan hur det i så fall ska gå till. «

Sedan tidigare finns ett inriktningsbeslut om att helikopter 15, som är på väg att falla för åldersstrecket, kommer att fasas ut från 2026 och framåt. Därmed behöver Försvarsmakten hitta en ersättare till 15-systemet.

– Att ersätta den med Black Hawk är helt klart ett alternativ. Behåller vi helikopter 14 kan den sjöoperativa helikopter 14 ersätta den sjögående helikopter 15. Om vi beslutar att lämna helikopter 14 är ett alternativ att köpa in Sea Hawk istället. Oavsett vilket beslut som fattas kommer vi framöver att få en mer enhetlig helikopterflotta, säger Anders Persson.

Helikopterutredningens rekommendationer kommer att överlämnas till försvarsmaktsledningen under hösten för beslut. Därefter går utredningen in i nästa etapp som handlar om organisation, bemanning och utbildning.

– För att kunna gå vidare med etapp två måste ett beslut om Försvarsmaktens samlade helikopterförmåga finnas med i det ekonomiska underlag som ska överlämna till regeringen i november. Det här kommer att kosta pengar och vi måste veta vilken helikopterförmåga Försvarsmakten ska ha innan vi fördjupar oss i nästa etapp, säger överste Anders Edqvist som är sekreterare i helikopterutredningen.

FAKTA

Försvarsmaktens helikoptersystem
Hkp 14 (NHIndustries NH90) är en medeltung helikopter som köptes in för att ersätta helikopter 3 och helikopter 4. 

Hkp 15 (AgustaWestland AW109 LUH) är Försvars­maktens lättaste helikopter och används i första hand för träning och utbildning. 

Hkp 16 (Sikorsky UH-60 Black Hawk) köptes in rekord­snabbt för att kunna användas under insatsen i Afghan­istan. 

Källa: Försvarsmakten 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

I slutet av augusti genomförde Försvarsmakten en oanmäld beredskapskontroll i Norrbotten. När den närmade sig sitt slut kom en ny order om förflyttning till Finland, där 800 svenska soldater deltog i övningen Vigilant Knife under finskt befäl.

En operativ transport genomfördes från Lombens skjutfält i närheten av Kalix, över finska gränsen, till Rovajärvi.

Den oanmälda beredskapskontrollen, där personal från ett 10-tal förband deltog, övergick i en operativ transport från Lombens skjutfält utanför Kalix, över finska gränsen, till Rovajärvi i norra Finland. Syftet var att testa den gemensamma operativa planeringen i händelse av ett militärt angrepp.

– När man väl befinner sig i trakten av Rovaniemi påminns man om den svenska frivilligkårens historia och de frivilliga som här stred under finska vinterkriget. Att följa i deras fotspår leder till eftertanke, säger överstelöjtnant Bengt Fransson som var en del av övningsledningen, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats den 29 augusti. 

Han var också övningsledare för den oanmälda beredskapskontrollen. Beredskapskontroller är insatschefens verktyg för att säkerställa att förbanden klarar kraven på beredskap och tillgänglighet. 

– Det vi kontrollerar är bland annat förbandens förmåga att med kort varsel förflytta sig från olika delar av landet till norra Sverige, för att väl där lösa en rad varierande stridsuppgifter, säger Bengt Fransson i en artikel om kontrollen. 

» När man väl befinner sig i trakten av Rovaniemi påminns man om den svenska frivilligkårens historia. «

På plats i finska Lappland övade finska och svenska arméförband under fem dagar. Totalt ställdes 800 svenska soldater ställs under finskt befäl tillsammans med drygt 1 300 finska soldater.

– Det är ett historiskt tillfälle att visa hur många år av finskt-svenskt samarbete nu också kan materialiseras i praktiken. Det är klart att vi har övat tillsammans tidigare. Det som är unikt nu är att vi har genomfört en hel sekvens. Där vi började med en beredskapskontroll, för vår del i Sverige, samla ihop förband i norra Sverige, samträna, gå över gränsen och sedan ingå i en övning med de finska förbanden och bidrag från Storbritannien, säger Försvarsmaktens insatschef generallöjtnant Michael Claesson i en intervju med SR Ekot.

Vigilant Knife genomfördes i Rovaniemi- och Rovajärviområdena den 29 augusti till 2 september. Utöver Sverige deltog också ett bidrag på 80 soldater från Storbritannien.  ”Syftet med övningen är att öka den taktiska och tekniska kompatibiliteten och att förbättra förmågan att ta emot svenska armétrupper till norra Finland och att ordna det värdlandsstöd som dessa trupper behöver” skriver finska armén. 

De svenska förband som deltog i beredskapsövningen kom från I 19, P 4, K 4, A 8, T 2, Livgardet, LedR, Swedec, FMTIS, FMTS och FömedC. Dessutom ansvarade FMLOG för de operativa transporterna med stöd av militärregionerna.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Ett 30-tal stridspiloter går nu på tjänstledighet för studier. Trots att Arbetsgivarverket påbörjat samtal om pensionsvillkoren och att flygvapenchefen presenterat förslag på åtgärder räcker det inte för att piloterna ska stanna kvar. ”Hittills bara tomma löften” säger Per-Martin Sternevi, ordförande för Försvarspiloternas intresseorganisation.

Pilotförsörjningen i flygvapnet har varit ett återkommande problemområde under många år. Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

En betydande andel av flygvapnets stridspiloter sökte i vintras tjänstledigt för studier i höst, för att kunna byta till civila yrken. Även en del uppsägningar har inkommit. Missnöjet i pilotkollektivet, som Officerstidningen tidigare rapporterat om, beror på en frustration över löner och arbetsvillkor, men framför allt ett missnöje över det statliga pensionsavtal från 2016, PA 16 – som innebar att pensionsåldern för flygförare födda 1988 och senare ändrades från 55 år till 67 år.

 –  Tjänstledighetsansökningarna i höst är kopplat till ett specifikt område och det är piloter som anställdes med det gamla pensionsavtalet, men som under anställning fått höjd pensionsålder. Därifrån kommer missnöjet, sa flygvapenchef generalmajor Carl-Johan Edström till Officerstidningen i somras.

Totalt handlar det om runt 90 piloter som fick förändrade förutsättningar efter att de blivit anställda, jämfört med då de hade antagits till utbildningen.

”Detta är ett av huvudskälen till att Försvarsmakten de senaste åren sett en ökad förtidsavgång bland piloter – de söker sig i 30–40-årsåldern till en annan karriär”, skrev Försvarsmakten i slutet av juli i en hemställan till Arbetsgivarverket, som ansvarar för pensionsavtalet i den statliga sektorn. ”Ur både ekonomiska och förmågemässiga perspektiv är det mycket olyckligt att piloter mitt i sin flygkarriär, när de utgör ryggraden i systemet, väljer en annan yrkesbana”, fortsatte myndigheten.

På ett extrainkallat styrelsemöte den 12 augusti beslutade Arbetsgivarverket att ge sin förhandlingschef Anna Falck mandat att tillsammans med Försvarsmakten ”skyndsamt agera i frågor” som gäller flygvapenpiloternas pensioner. 

– Jag har fått ett mandat att hantera en väl avgränsad fråga om pensionsvillkor för en viss grupp piloter. Det ger möjlighet till en snabb och konstruktiv hantering tillsammans med Försvarsmakten, säger Anna Falck, Arbetsgivarverkets förhandlingschef, i ett pressmeddelande.

”Mandatet är flexibelt i förhållande till val av möjliga former eller åtgärder för att arbeta med frågan” skriver Arbetsgivarverket. Arbetet omfattas av förhandlingssekretess.

Den grupp som Försvarsmaktens hemställan avser är piloter födda 1988 och senare som var antagna till pilotutbildning när PA 16 trädde i kraft.

Den 19 augusti beslutade flygvapenchefen om sitt förslag till övergångslösning för de piloter som fått förändrade pensionsförutsättningar. Förslaget har beretts i den partsgemensamma utvecklingsgrupp som inrättades i slutet av juli och som består av representanter från flygvapnet och de fackliga organisationerna.

  ​– Jag tycker de har kommit fram till tydliga och bra förslag på övergångsregler, som jag tror kommer tas emot väl av pilotkollektivet om de införs, säger Carl-Johan Edström i ett inlägg på Flygvapenbloggen.

Flygvapenchefen föreslår bland annat att den berörda gruppen piloter åter får möjlighet att gå i särskild flygförarpension enligt samma förutsättningar som PA 16. Han föreslår även att de piloter som omfattas av detta, och som har avslutat sin anställning, kan återanställas på samma förmåner fram till 31 december 2023.

Enligt skrivelsen kostar det runt 90 miljoner kronor att utbilda en stridspilot fram till dess att denna är krigsplaceringsbar på stridsflygdivision. ”Att utbilda en pilot till gruppchef är dyrt. Även om piloten har löst uppgifter och levererat effekt för dessa pengar, är det ändå en dålig hushållning med statens medel om individer på grund av upplevt dåliga villkor väljer en annan karriär”, skriver flygvapenchefen.

Förslaget skickas nu till Högkvarteret, för vidare behandling.

» I och med Arbetsgivarverkets beslut att hantera detta på central nivå genom sin förhandlingschef ligger lösningen och tidsplanen ytterst hos dem. «

– I och med Arbetsgivarverkets beslut att hantera detta på central nivå genom sin förhandlingschef ligger lösningen och tidsplanen ytterst hos dem. Att jag som flygvapenchef därför talat om vilken lösning som Flygvapnet vill ha är mitt sätt att bidra till en skyndsam lösning på frågan, säger flygvapenchefen i blogginlägget.

Per-Martin Sternevi, ordförande för Försvarspiloternas intresseorganisation

Enligt Per-Martin Sternevi, ordförande för Försvarspiloternas intresseorganisation, FPI, är åtgärderna som hittills har presenterats inte tillräckliga för att lyckas behålla piloterna. FPI har tidigare gått ut och sagt att uppemot hälften av alla aktiva stridspiloter kan försvinna i höst.

– Det har nu gått sex månader sedan tjänstledighetsansökningarna lämnades in och det finns fortfarande inte en enda förhandlingsprocess i gång. Innan det sker är det bara tomma löften. Man hade en god möjlighet att lösa den här krisen, men det verkade vara viktigare att avvakta för att se om alla tjänstledighetsansökningarna var på riktigt eller inte, säger han och fortsätter:

– Även om Försvarsmakten och flygvapnet utåt sett tagit tag i frågan så har FPI alltför ofta stött på tecken på skepsis inför tjänstledighetsansökningarna. Vi har också sett indikationer på att man aktivt avvaktar med planeringsinriktningar för hösten då man inte är säker på att individerna menar allvar.

» Man hade en god möjlighet att lösa den här krisen, men det verkade vara viktigare att avvakta för att se om alla tjänstledighetsansökningarna var på riktigt eller inte. «

Han berättar att en betydande majoritet av alla de stridspiloter som i vintras ansökte om tjänstledighet nu har lämnat flygvapnet för studier.

– Det är runt 35 stridspiloter som går på tjänstledighet nu, säger Per-Martin Sternevi.

Om pensionsförslaget implementeras – räcker det för att era medlemmar ska komma tillbaka efter tjänstledigheterna? 

– Det enkla och raka svaret är nej. Om man lever i tron att man kan lösa detta genom att ge tillbaka det som en gång togs ifrån dessa individer så har man inte insett vilken förtroendekris man har. Lönen kommer bli en avgörande faktor för att över huvud taget ha en chans att få tillbaka och behålla piloter. Vi ligger lönemässigt 20 000 kronor i månaden under andra statliga myndigheter som bedriver flygtjänst. Det är inte konstigt att Försvarsmakten inte behåller piloter när man är så hopplöst efter, säger Per-Martin Sternevi.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post