När Jessica gick tredje året på gymnasiet skrev hon ett projektarbete om vägen till att bli marinofficer. Hon hade länge varit intresserad av marinen och officersyrket och hennes plan var därför att göra värnplikten och sedan studera vidare till marinofficer. Hon gjorde värnplikten som stridsledningsoperatör för luftförsvar på HMS Nyköping på Tredje sjöstridsflottiljen. Visbykorvetterna var på den tiden på provturverksamhet och Jessica var med och testade alla system och sensorer innan korvetterna skulle levereras till Försvarsmakten.
– Jag trivdes verkligen, besättningen var toppen, det fanns en bra arbetskultur som gjorde att vi arbetade bra ihop, säger Jessica.
Hon muckade, men ställdes inför ett ultimatum av sin dåvarande sambo – honom eller uniformen. Hon valde den dåvarande sambon, trots drömmen om att fortsätta inom marinen. Så hon arbetade några år innan hon studerade service management med fokus på organisation och ledarskap vid Lunds universitet.
– Jag har ett genuint intresse för arbetsmiljöfrågor och ledarskap och genom studierna fick jag fler verktyg för hur man aktivt kan arbeta med det, säger Jessica.
» Alla har en viktig funktion ombord på ett fartyg, man måste vara en team player, annars har man inte på ett fartyg att göra. «
Efter examen arbetade hon på flera civila arbetsplatser, men hon kom på sig själv med att jämföra sina arbetsplatser med marinen och tiden på HMS Nyköping och hon saknade arbetskulturen som funnits ombord.
– Den tiden satte ribban. Det jag tycker om med Försvarsmakten och marinen är att alla har en viktig funktion ombord på ett fartyg, man måste vara en team player, annars har man inte på ett fartyg att göra, säger hon.
2015 bestämde Jessica sig för att gå tillbaka till Försvarsmakten och söka till specialistofficersutbildningen med inriktning ytstrid luftförsvar på Tredje Sjöstridsflottiljen.
Liknande läsning:
– Jag fick ett positivt bemötande och träffade flera kompisar från värnplikten som studerat och arbetat vidare. Jag var lite orolig innan för att jag skulle vara äldre än mina kursare, men jag var i mittenspannet, säger hon.
Utbildningen vid Sjöstridsskolan var 20 månader lång och blev en blandad upplevelse. Jessica kände att det var bra och rätt utbildning, men det blev en tuff tid också då hon blev utsatt för kränkande särbehandling och sexuella trakasserier av några kursare.
– Det var verkligen tufft. Jag fick dock ett enormt stöd från Sjöstridsskolan och min framtida personalchef på Tredje Sjöstridsflottiljen. Jag fick även stöd av min närmaste facklig förtroendevalda då jag var medlem i förbundet även som kadett. Det hela resulterade i att två av kursarna blev avskilda från utbildningen då de ansågs varit drivande. Jag överlevde det och tog examen 2016, men efter det som hände har det här med arbetsmiljöfrågor och likabehandling har blivit ett hjärtebarn för mig, säger hon.
Hon har sedan examen arbetat på Visbykorvetter bland annat HMS Nyköping och sedan två år tillbaka tillhör hon Fjärde Sjöstridsflottiljen och ingår nu i PTK Gävle. Just nu genomför Jessica provturer med HMS Gävle. Hon trivs och är också tjänstegrenschef med ansvar för två befäl och två sjömän.
– Det är spännande att vara med och testa och utveckla luftförsvaret. Samtidigt som det är stort fokus på ledarskap och att motivera och stärka kollegorna. Det är en utmaning också, det som stärker den ena kanske inte stärker den andra. Jag vill att alla går till jobbet och känner att de har meningsfulla arbetsuppgifter, säger hon.
Under utbildningen hade Jessica som sagt kontakt med sin närmaste fackligt förtroendevalda och när hon började arbeta blev hon invald först som suppleant och sedan, på senaste årsmötet för en månad sedan, som ledamot i styrelsen för Kustflottan OF. När det blev dags att fördela ansvarsområden var det självklart för Jessica att hon ville arbeta med arbetsmiljö och likabehandling.
– Vi tjänar alla på att jobba med vår arbetsmiljö, vi kan bli så mycket bättre på det och i förlängningen är det alla, också Försvarsmakten, som tjänar på det. Det värsta jag vet är orättvisor, det är bara en promille av alla som till exempel håller på med kränkande särbehandling och sexuella trakasserier, men det krävs civilkurage för att säga ifrån. Det finns en viss tystnadskultur i Försvarsmakten, men det är viktigt att kunna prata om både det som är bra och dåligt. Jag försöker väl gå före till exempel ställer jag ofta frågor som jag vet att andra inte har koll på och vill ställa, men inte vågar, säger hon.
Det är en utmaning att balansera den ordinarie tjänsten med det fackliga förtroendeuppdraget. Förra året blev Jessica också arbetsplatsombud och listförhandlare. Hon kände att om ingen annan ställde upp var det bättre att det blev hon än någon som bara blev pekad på. Nu bor hon också sedan två år i Stockholm och pendlar till Karlskrona.
– Det är mycket arbete som väntar. På mitt fartyg uppmuntras nya tankar och idéer, fartygsledningen är oftast positiv, så det känns bra, men det är klart att det fackliga arbetet inte stannar av och jag ska både kunna leverera i min ordinarie tjänst och som facklig. Jag vill kunna slutföra mina individuella uppgifter så effektivt som möjligt, balansera det med att vara en god sjöman och stötta mina kollegor där det behövs och på så sätt bidra till att vi bli bättre tillsammans och därmed även farligare för fienden, säger Jessica.
FAKTA
Jessica Sundin
Ålder: 35 år.
Fackliga uppdrag: Arbetsplatsombud, listförhandlare, ledamot i Kustflottan OF 2020-.
Bakgrund i korthet: Värnplikt HMS Nyköping 2007, SOU inriktning ytstrid luftförsvar Sjöstridsskolan, luftförsvarsbefäl HMS Härnösand, HMS Nyköping, HMS Helsingborg och luftförsvarsofficer HMS Gävle.
Bor: I Stockholm.
Familj: Mamma, pappa, en yngre syster och systerns hund.
På fritiden: Styrketränar på SATS, springer med TSM Running, läser böcker, umgås med familj och vänner.
