Senast publicerat
Senast publicerat:

Tips inför utlandstjänstgöring inom Nato

Överväger du att skriva på ett utlandskontrakt? Vet du vad ditt kontrakt kommer att innebära? Vet du vad du kommer att få ut i plånboken varje mån­ad? ­Vem kommer att vara din chef? Vet du hur mycket du kommer att jobba? Här kom­mer några råd inför att skriva på ett utlandskontrakt.

Cecilia Gustafsson

Foto: Mats Nyström/Försvarsmakten

Artikel från Officersförbundet.

Utlandskontrakt – vad är det?

URA, utlandskontrakt och riktlinjer för anställningsvillkor vid tjänstgöring utomlands, är ett centralt ramavtal för statsanställda som ska vara utlandsstationerade längre tid, som slöts mellan Arbetsgivarverket och arbetstagarorganisationerna 2001. Avtalet bygger på svensk skattelagstiftning och arbetsrätt. Alla myndigheter har möjlighet att göra egna tillämpningar av avtalet, vilket Försvarsmakten gjort med egna tolkningar. Vissa ersättningar i URA är reglerade, som pensioner och försäkringsvillkor. Däremot saknas tydliga kriterier för sådant som lönesättning och kostnader för bostad, flyttbidrag, bil, semesterresor, arbetstid med mera. I kontraktet som upprättas ska det därför framgå vika anställningsvillkor som gäller för arbetstagarens stationering. Särskilda villkor som bör ingå är exempelvis skattefria ersättning för bostadskostnader, resor och medföljande familj.

Tänk på att lönen ska vara baserad på svårighetsgraden av vad du kommer att göra – inte på tjänsten du hade innan utlandstjänstgöringen.

Lönen – så ska din lön sättas:

Ett utlandskontrakt innebär alltså att ett personligt avtal upprättas mellan dig och din arbetsgivare. Lönen består av individuell lön och i förekommande fall lönetillägg. Lönen utbetalas med det belopp som arbetsgivaren och arbetstagaren enas om. Lönen utbetalas månadsvis, om inte annat angivits i utlandskontraktet. Det är individens ansvar att veta vad man skriver på. Tänk på att lönen ska vara baserad på svårighetsgraden av vad du kommer att göra – inte på tjänsten du hade innan utlandstjänstgöringen. Om inte arbetsgivaren kan presentera en tydlig bild över befattningen och dess svårighetsgrad så kan det vara en god idé att försöka kontakta individen som har befattningen idag eller individer som tjänstgör på enheten/sektionen där befattningen kommer att vara placerad.

Arbetstid – vad gäller?

Antigen har du reglerad arbetstid eller förtroendearbetstid. Arbetstidens förläggning bör anpassas till arbetsuppgifterna och förhållandena i tjänstgöringslandet. Kommer du att jobba enligt ett rullande schema eller har fasta arbetstider så är reglerad arbetstid kanske att föredra. Om inte annat har angivits i utlands-kontraktet brukar arbetstagaren ha förtroendearbetstid vid arbetsplatsen utomlands. Tänk på att det ska framgå i avtalet om det är förtroendearbetstid som gäller eller reglerad arbetstid. Se till att det som gäller för arbetstid, semester och övertid står i ditt kontrakt.

”URA ger stora befogenheter för anställningsmyndigheten att i kontraktet med arbetstagaren komma överens om anställningsvillkoren och därmed kostnadsberäkna utlandstjänstgöringen. Kontraktet kan anpassas till utlandstjänstgöringens karaktär, förhållandena på tjänstgöringsorten och arbetstagarens familjesituation”
Arbetsgivarverket

Tänk på att det är mycket praktiskt som ska ordnas för hela familjen innan avresa.

Hur blir det för eventuella medföljande?

Personal som skickas ut på URA får ta med sig sin familj. Många förordnanden sträcker sig på tre år och många tar därför med sig medföljande partner eller partnern samt barn. Staten betalar en del för familjen i form av medföljandetillägg, merkostnadstillägg, fast och rörliga boendekostnader och kostnader för skola för barnen. Medföljandetillägget ligger i dag på cirka 15.000 kronor, tanken är att det ska kompensera en del av det inkomstbortfall som den medföljande makan, maken eller sambon förlorar med anledning av utlandsstationeringen. Försvarsmakten har redan öppnat upp för dialog med bland annat Arbetsgivarverket för att få till en justering av nivån på medföljandetillägget och åtgärder för att medföljande inte ska riskera att bli utförsäkrad.

Tänk på att det är mycket praktiskt som ska ordnas för hela familjen innan avresa. Det är många myndigheter och institutioner som behöver få information exempelvis: Försäkringskassan, Skatteverket, Skolverket, A-kassan. En URA-försäkring gäller för hela utlandsvistelsen för den anställde och för eventuella medföljande. Viktigt att gå igenom vad det innebär och kräva stödet du behöver från arbetsgivaren.

Finns det inget kollektivavtal för utlandstjänstgöring i dagsläget?

– Jo, det finns ett centralt statligt kollektivavtal och i samband med årets Rals och våra yrkanden fick vi nu accept från Försvarsmakten att påbörja förhandling på Försvarmaktsnivå (lokal nivå). Men det kommer att ta tid att skriva ett omfattande kollektivavtal, säger Olle Löfmark, biträdande förhandlingschef vid Officersförbundet.

Liknande läsning:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarsmakten befinner sig i den kraftigaste tillväxtfasen sedan andra världskriget. Då är fackets roll kanske viktigare än någonsin. ”Vi kan bromsa lite, hjälpa arbetsgivaren att tänka rätt”. Det menar Simon Abrahamsson, facklig förtroendeman och styrelseledamot i OF Amfibiekåren.

    Fredrik Hultgren
    Margareta Bloom Sandebäck
    ”När jag startade som GSS var ingångslönen 16 000 kronor, och det var ju på tok för lågt förstås. I-lönerna börjar gå åt rätt håll men vi är inte där än”, säger Simon Abrahamsson.
    ”När jag startade som GSS var ingångslönen 16 000 kronor, och det var ju på tok för lågt förstås. I-lönerna börjar gå åt rätt håll men vi är inte där än”, säger Simon Abrahamsson.

    Vägen in i Försvarsmakten för Simon beskriver han som ”old school”,  det vill säga genom värnplikten. Den genomfördes 2009-2010 som  stridsbåtsmekaniker på Amfibieregementet på Berga, ett förband han sedan dess varit trogen. Efter värnplikten tog Simon sedan anställning som GSS/K för att efter ett par år söka sig till specialistofficersutbildningen, från vilken han tog examen i december 2014. Sedan har det fortsatt i en rad befattningar, tills han förra hösten klev på jobbet som facklig förtroendeman på heltid.

    – Sedan jag var liten har jag varit intresserad av uniformsyrkena, militär, polis och så vidare. Och eftersom jag ryckte in precis i övergången mellan värnplikts– och yrkesförsvar innebar det att i princip alla som gjorde värnplikten erbjöds anställning, så det kändes enkelt att fortsätta.

    Under Simons militära karriär har kraftiga omvälvningar inom Försvarsmakten skett – från fokus på insatsförsvar och internationella insatser till nationellt försvar, införande av trebefälssystem samt skrotad och därefter återuppstånden värnplikt. Och synen på vem man ska vara och vilka erfarenheter man ska ha för att bli en bra officer har ändrats, menar Simon.

    – Det har nog funnits, och finns kanske än på sina ställen, en känsla av att man måste ha en väldig massa erfarenhet innan man kan bli en duglig specialistofficer. Du ska ha jobbat x antal år som GSS och varit på ett gäng utlandsmissioner. Men sättet att arbeta i en internationell kontext skiljer sig i arbetet från nationell kontext. Jag, till exempel, blir inte duktigare i min granatkastartjänst i Mali eller Afghanistan då vi idag inte har granatkastare grupperade där. Det innebär att alla erfarenheter inte går att tillämpa i den nationella kontexten, säger han och fortsätter:

    –Känslan av att man måste kunna jobbet som gruppchef innan man pluggar är inte helt relevant. Du har tid att skaffa erfarenhet och kunskap även under skolan. På den tiden värnplikt begav sig fanns det inget behov att ha arbetat som soldat utan då kunde man gå från soldat till att studera till officer.

    Vägen in i det fackliga arbetet inleddes redan 2011 när Simon jobbade som GSS. Hans dåvarande plutonchef satt i lokalföreningens valberedning och de ville ha in duktiga GSS-anställda.

    – Som 20-årig nyanställd soldat hade jag varken någon större kunskap om det fackliga eller, om jag ska vara ärlig, något jätteintresse. Jag frågade vad det skulle innebära och fick svaret att det bara handlade om att sitta med på ”några möten”.

    Simon tackade ja till att sätta sig i styrelsen för OF Amfibiekåren, följde med på mötena och gick de inledande kurserna. I takt med ökad kunskap följde också en fördjupad förståelse för möjligheten att påverka.

    – Man ser potentialen i att faktiskt kunna påverka sin egen och även alla andras vardag. Jag ägnade mig mycket åt lagsport som ung. Just den erfarenheten – att man uppnår störst effekt tillsammans, som ett lag – var nog det som fick mig att trivas så bra både i Försvarsmakten och i den fackliga rollen.

    I den situation som Försvarsmakten befinner sig i nu – kraftig expansion, återinförd värnplikt och ett snabbt återtagande av förlorade förmågor – behövs facket mer än någonsin menar Simon.

    – Nu i Försvarsmaktens expansionsfas upplever jag att beslut ibland fattas väldigt fort, vilka konsekvenser besluten får tar man tag i senare känns det som. Jag tror att Försvarsmakten skulle vara betjänt av att sätta sig ner och andas lite, titta på uppgiften en gång till innan man rusar iväg. Här kan vi som facklig organisation vara med och bromsa lite, och kanske hjälpa arbetsgivaren att tänka rätt i visa fall innan man fattar beslut som får negativa konsekvenser för både personal och organisation på längre sikt, säger Simon.

    Men den kanske viktigaste frågan för facket, menar Simon, en fråga han kämpat för sedan han först engagerade sig fackligt, är att man ska ha rätt lön, i rätt tid.

    – Det här har varit en hjärtefråga för mig sedan start. När jag startade som GSS var ingångslönen 16.000, och det var ju på tok för lågt förstås. I-lönerna börjar gå åt rätt håll men vi är inte där än. Vad vi på många håll måste få att fungera är frågan om ändrad lön vid byte av befattning. Jag ser en stor förbättring på mitt förband men vet att det haltar betänkligt på många ställen i Försvarsmakten.

    Just lönefrågan ser Simon också som den viktigaste för Försvarsmakten att komma tillrätta med om myndigheten ska lyckas med sin personalförsörjning.

    – Militärer har aldrig haft några jättelöner jämfört med övriga arbetsmarknaden. För tio, tjugo eller till och med trettio år sen var det en helt annan balans mellan förmånerna och lönen i Försvarsmakten. Sedan dess har många av dessa förmåner tagits bort men löneutvecklingen har inte följt med. I dag har allt fler företag förstått värdet av bra förmåner och använder dessa som en balans i samband med lönesättning. Försvarsmakten måste hitta fler vägar för att bli konkurrenskraftiga på riktigt, avslutar Simon Abrahamsson.

    Ur arkivet: