Senast publicerat
Senast publicerat:

Tips inför utlandstjänstgöring inom Nato

Överväger du att skriva på ett utlandskontrakt? Vet du vad ditt kontrakt kommer att innebära? Vet du vad du kommer att få ut i plånboken varje mån­ad? ­Vem kommer att vara din chef? Vet du hur mycket du kommer att jobba? Här kom­mer några råd inför att skriva på ett utlandskontrakt.

Cecilia Gustafsson

Foto: Mats Nyström/Försvarsmakten

Artikel från Officersförbundet.

Utlandskontrakt – vad är det?

URA, utlandskontrakt och riktlinjer för anställningsvillkor vid tjänstgöring utomlands, är ett centralt ramavtal för statsanställda som ska vara utlandsstationerade längre tid, som slöts mellan Arbetsgivarverket och arbetstagarorganisationerna 2001. Avtalet bygger på svensk skattelagstiftning och arbetsrätt. Alla myndigheter har möjlighet att göra egna tillämpningar av avtalet, vilket Försvarsmakten gjort med egna tolkningar. Vissa ersättningar i URA är reglerade, som pensioner och försäkringsvillkor. Däremot saknas tydliga kriterier för sådant som lönesättning och kostnader för bostad, flyttbidrag, bil, semesterresor, arbetstid med mera. I kontraktet som upprättas ska det därför framgå vika anställningsvillkor som gäller för arbetstagarens stationering. Särskilda villkor som bör ingå är exempelvis skattefria ersättning för bostadskostnader, resor och medföljande familj.

Tänk på att lönen ska vara baserad på svårighetsgraden av vad du kommer att göra – inte på tjänsten du hade innan utlandstjänstgöringen.

Lönen – så ska din lön sättas:

Ett utlandskontrakt innebär alltså att ett personligt avtal upprättas mellan dig och din arbetsgivare. Lönen består av individuell lön och i förekommande fall lönetillägg. Lönen utbetalas med det belopp som arbetsgivaren och arbetstagaren enas om. Lönen utbetalas månadsvis, om inte annat angivits i utlandskontraktet. Det är individens ansvar att veta vad man skriver på. Tänk på att lönen ska vara baserad på svårighetsgraden av vad du kommer att göra – inte på tjänsten du hade innan utlandstjänstgöringen. Om inte arbetsgivaren kan presentera en tydlig bild över befattningen och dess svårighetsgrad så kan det vara en god idé att försöka kontakta individen som har befattningen idag eller individer som tjänstgör på enheten/sektionen där befattningen kommer att vara placerad.

Arbetstid – vad gäller?

Antigen har du reglerad arbetstid eller förtroendearbetstid. Arbetstidens förläggning bör anpassas till arbetsuppgifterna och förhållandena i tjänstgöringslandet. Kommer du att jobba enligt ett rullande schema eller har fasta arbetstider så är reglerad arbetstid kanske att föredra. Om inte annat har angivits i utlands-kontraktet brukar arbetstagaren ha förtroendearbetstid vid arbetsplatsen utomlands. Tänk på att det ska framgå i avtalet om det är förtroendearbetstid som gäller eller reglerad arbetstid. Se till att det som gäller för arbetstid, semester och övertid står i ditt kontrakt.

”URA ger stora befogenheter för anställningsmyndigheten att i kontraktet med arbetstagaren komma överens om anställningsvillkoren och därmed kostnadsberäkna utlandstjänstgöringen. Kontraktet kan anpassas till utlandstjänstgöringens karaktär, förhållandena på tjänstgöringsorten och arbetstagarens familjesituation”
Arbetsgivarverket

Tänk på att det är mycket praktiskt som ska ordnas för hela familjen innan avresa.

Hur blir det för eventuella medföljande?

Personal som skickas ut på URA får ta med sig sin familj. Många förordnanden sträcker sig på tre år och många tar därför med sig medföljande partner eller partnern samt barn. Staten betalar en del för familjen i form av medföljandetillägg, merkostnadstillägg, fast och rörliga boendekostnader och kostnader för skola för barnen. Medföljandetillägget ligger i dag på cirka 15.000 kronor, tanken är att det ska kompensera en del av det inkomstbortfall som den medföljande makan, maken eller sambon förlorar med anledning av utlandsstationeringen. Försvarsmakten har redan öppnat upp för dialog med bland annat Arbetsgivarverket för att få till en justering av nivån på medföljandetillägget och åtgärder för att medföljande inte ska riskera att bli utförsäkrad.

Tänk på att det är mycket praktiskt som ska ordnas för hela familjen innan avresa. Det är många myndigheter och institutioner som behöver få information exempelvis: Försäkringskassan, Skatteverket, Skolverket, A-kassan. En URA-försäkring gäller för hela utlandsvistelsen för den anställde och för eventuella medföljande. Viktigt att gå igenom vad det innebär och kräva stödet du behöver från arbetsgivaren.

Finns det inget kollektivavtal för utlandstjänstgöring i dagsläget?

– Jo, det finns ett centralt statligt kollektivavtal och i samband med årets Rals och våra yrkanden fick vi nu accept från Försvarsmakten att påbörja förhandling på Försvarmaktsnivå (lokal nivå). Men det kommer att ta tid att skriva ett omfattande kollektivavtal, säger Olle Löfmark, biträdande förhandlingschef vid Officersförbundet.

Liknande läsning:

Under våren har förhandlingar mellan Arbetsgivarverket och de statliga fackförbunden inklusive Officersförbundet pågått. Resultatet är stora förändringar i villkoren för tjänstepensionen hos statligt anställda som innebär bland annat att det kommer finnas möjlighet att frivilligt, och efter överenskommelse med arbetsgivaren, förskjuta den så kallade yrkesofficerspensionen.

Cecilia Gustafsson
Istock
Swedish kronor bills stacks background.

– Officersförbundet har i flera års tid arbetat för att få till ett antal förändringar, så det känns fantastiskt att äntligen ha fått till flera av dessa. Det har varit ett stort problem att pensionen har ”brunnit inne” för de som har fortsatt att jobba efter 61 års ålder, säger Lars Fresker, Officersförbundets ordförande.

Det är villkoren i Pensionsavtal 16 (PA16) avdelning 1 och 2 som påverkas, men det är villkoren i avdelning 2 som förändras mest. Med avdelning 2 menas tjänstepensionsvillkor för de som är födda 1987 eller tidigare. Det finns i huvudsak tre stora förändringar i avdelning 2. För det första kommer den så kallade yrkesofficerspensionen att kunna förskjutas i upp till 48 månader genom en enskild överenskommelse med arbetsgivaren. Det innebär att den som vid 61 års ålder fortsätter att jobba kvar som yrkesofficer kan komma överens med arbetsgivaren om att förskjuta sin yrkesofficerspension och ta ut den exempelvis mellan 63–67 år i stället för mellan 61–65 år som idag.

» Pensionen har 'brunnit inne' för de som har fortsatt att jobba…«

Fortsatt intjänande till premiebestämd pension

De andra två förändringarna berör de premiebestämda tjänstepensionsdelarna. De olika delarna är pensionsförsäkringar dit arbetsgivaren varje månad utifrån utbetald lön avsätter premier till individens framtida tjänstepension. Den ena stora förändringen är att den individ som fortsätter att arbeta efter 61 års ålder också fortsätter sitt intjänande till premiebestämd tjänstepension så länge individen jobbar kvar, dock som längst till 69 års ålder. I dag upphör allt intjänandet till tjänstepensionen vid 61 års ålder. 

Ny pensionsförsäkring ”flexpension”

Den andra stora förändringen vad gäller de premiebestämda tjänstepensionsdelarna är att ”flexpension”, som redan idag ingår i avdelning 1, läggs till och också kommer att ingå i avdelning 2. Avsättning till flexpension blir 1,5 procent av löneunderlaget och tillsammans med de redan befintliga pensionsförsäkringarna, ”individuell ålderspension” (IÅP) och ”KÅPAN”, kommer det nu finnas tre olika premiebestämda tjänstepensionsdelar i avdelning 2. Det innebär att den totala avsättningen till den premiebestämda tjänstepensionen ökar från 4,5 procent av löneunderlaget till 6 procent. 

– Det är en rejäl ökning och alla dessa förändringar kommer att göra stor ekonomisk skillnad för våra medlemmar när de pensionerar sig. Vi kommer dock att fortsätta vårt arbete för att få till fler förändringar och förbättringar för våra medlemmar på pensionsområdet, men att förhandla pension är ett komplext arbete som kräver tålamod och långsiktigt tänkande, säger Lars Fresker.

Ur arkivet: