Senast publicerat
Senast publicerat:

Tips inför utlandstjänstgöring inom Nato

Överväger du att skriva på ett utlandskontrakt? Vet du vad ditt kontrakt kommer att innebära? Vet du vad du kommer att få ut i plånboken varje mån­ad? ­Vem kommer att vara din chef? Vet du hur mycket du kommer att jobba? Här kom­mer några råd inför att skriva på ett utlandskontrakt.

Cecilia Gustafsson

Foto: Mats Nyström/Försvarsmakten

Artikel från Officersförbundet.

Utlandskontrakt – vad är det?

URA, utlandskontrakt och riktlinjer för anställningsvillkor vid tjänstgöring utomlands, är ett centralt ramavtal för statsanställda som ska vara utlandsstationerade längre tid, som slöts mellan Arbetsgivarverket och arbetstagarorganisationerna 2001. Avtalet bygger på svensk skattelagstiftning och arbetsrätt. Alla myndigheter har möjlighet att göra egna tillämpningar av avtalet, vilket Försvarsmakten gjort med egna tolkningar. Vissa ersättningar i URA är reglerade, som pensioner och försäkringsvillkor. Däremot saknas tydliga kriterier för sådant som lönesättning och kostnader för bostad, flyttbidrag, bil, semesterresor, arbetstid med mera. I kontraktet som upprättas ska det därför framgå vika anställningsvillkor som gäller för arbetstagarens stationering. Särskilda villkor som bör ingå är exempelvis skattefria ersättning för bostadskostnader, resor och medföljande familj.

Tänk på att lönen ska vara baserad på svårighetsgraden av vad du kommer att göra – inte på tjänsten du hade innan utlandstjänstgöringen.

Lönen – så ska din lön sättas:

Ett utlandskontrakt innebär alltså att ett personligt avtal upprättas mellan dig och din arbetsgivare. Lönen består av individuell lön och i förekommande fall lönetillägg. Lönen utbetalas med det belopp som arbetsgivaren och arbetstagaren enas om. Lönen utbetalas månadsvis, om inte annat angivits i utlandskontraktet. Det är individens ansvar att veta vad man skriver på. Tänk på att lönen ska vara baserad på svårighetsgraden av vad du kommer att göra – inte på tjänsten du hade innan utlandstjänstgöringen. Om inte arbetsgivaren kan presentera en tydlig bild över befattningen och dess svårighetsgrad så kan det vara en god idé att försöka kontakta individen som har befattningen idag eller individer som tjänstgör på enheten/sektionen där befattningen kommer att vara placerad.

Arbetstid – vad gäller?

Antigen har du reglerad arbetstid eller förtroendearbetstid. Arbetstidens förläggning bör anpassas till arbetsuppgifterna och förhållandena i tjänstgöringslandet. Kommer du att jobba enligt ett rullande schema eller har fasta arbetstider så är reglerad arbetstid kanske att föredra. Om inte annat har angivits i utlands-kontraktet brukar arbetstagaren ha förtroendearbetstid vid arbetsplatsen utomlands. Tänk på att det ska framgå i avtalet om det är förtroendearbetstid som gäller eller reglerad arbetstid. Se till att det som gäller för arbetstid, semester och övertid står i ditt kontrakt.

”URA ger stora befogenheter för anställningsmyndigheten att i kontraktet med arbetstagaren komma överens om anställningsvillkoren och därmed kostnadsberäkna utlandstjänstgöringen. Kontraktet kan anpassas till utlandstjänstgöringens karaktär, förhållandena på tjänstgöringsorten och arbetstagarens familjesituation”
Arbetsgivarverket

Tänk på att det är mycket praktiskt som ska ordnas för hela familjen innan avresa.

Hur blir det för eventuella medföljande?

Personal som skickas ut på URA får ta med sig sin familj. Många förordnanden sträcker sig på tre år och många tar därför med sig medföljande partner eller partnern samt barn. Staten betalar en del för familjen i form av medföljandetillägg, merkostnadstillägg, fast och rörliga boendekostnader och kostnader för skola för barnen. Medföljandetillägget ligger i dag på cirka 15.000 kronor, tanken är att det ska kompensera en del av det inkomstbortfall som den medföljande makan, maken eller sambon förlorar med anledning av utlandsstationeringen. Försvarsmakten har redan öppnat upp för dialog med bland annat Arbetsgivarverket för att få till en justering av nivån på medföljandetillägget och åtgärder för att medföljande inte ska riskera att bli utförsäkrad.

Tänk på att det är mycket praktiskt som ska ordnas för hela familjen innan avresa. Det är många myndigheter och institutioner som behöver få information exempelvis: Försäkringskassan, Skatteverket, Skolverket, A-kassan. En URA-försäkring gäller för hela utlandsvistelsen för den anställde och för eventuella medföljande. Viktigt att gå igenom vad det innebär och kräva stödet du behöver från arbetsgivaren.

Finns det inget kollektivavtal för utlandstjänstgöring i dagsläget?

– Jo, det finns ett centralt statligt kollektivavtal och i samband med årets Rals och våra yrkanden fick vi nu accept från Försvarsmakten att påbörja förhandling på Försvarmaktsnivå (lokal nivå). Men det kommer att ta tid att skriva ett omfattande kollektivavtal, säger Olle Löfmark, biträdande förhandlingschef vid Officersförbundet.

Liknande läsning:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Hon har rykte om sig att vara tuff, envis och ha en fingertopps­känsla för förhandlingar. Regeringens historiska beslut om ekonomiska satsningar på försvaret har höjt medlemmarnas förväntningar nu när Susanne Hultgren, förhandlingschef vid Officersförbundet, går in i 2025 års stora avtalsrörelse.

    Redaktionen
    Susanne-Officersförb1
    Susanne Hultgren, förhandlingschefen som ska leda ett team av förhandlande ombudsmän genom hela avtalsrörelsen 2025.

    Foto: Linnea Vesterlund

    Avtalsrörelsen 2025  är en av de största avtalsrörelserna på länge eftersom löneavtalen som nu ska förhandlas berör 3,4 miljoner anställda, varav 290 000 är statsanställda. Alltså en stor del av den svenska arbetsmarknaden. Förhandlingarna inom statlig sektor inleds formellt när de fackliga organisationerna lämnar in sina yrkanden till Arbetsgivarverket den 18 juni. Men redan nu har arbetsgrupper träffats för att ta fram gemensamma yrkanden. Och förhandlingschefer inom olika sektorer förbereder sig för segdragna förhandlingar, många timmar vid förhandlingsborden och pappersexercis där varje ords betydelse vägs på våg. Olika möjliga scenarion, mål och reservmål behöver också planeras och förberedas till fulländning.

    Susanne Hultgren vid Officersförbundet är en välkänd person i förhandlingsvärlden kring statsanställdas avtal. Susanne Hultgren har en vana av att ha blivit ifrågasatt, av att behöva bevisa och att behöva motbevisa. Efter värnplikten och Svenska Lottakårens sommarkurs blev hon den första kvinnan som klarade testet till dykare. Därmed blev hon Försvarsmaktens första kvinnliga dykare. Och det blev hon under en tid då kvinnor sågs som en svag länk som helst inte skulle märkas. Susanne Hultgren har ingått i en styrka som bordade fartyg genom fast rope* från helikopter, tjänstgjort i forna Jugoslavien och jagat pirater i Adenviken. Hon är också artilleristen som pluggade till HR-chef, det tillsammans med hennes fackliga engagemang, ledde henne till att bli ordförande i Kustflottans officersförening och styrelseledamot i Officers­förbundet. 

    – Jag trivs med att ha gjort udda saker, och jag har inte varit rädd för att våga, säger Susanne Hultgren.

    En förhandlings­chef behöver vinna förtroende hos alla.

    Hon har kämpat och hon har fått acceptans. Ibland har det haft sitt pris. Ett övningsdyk ledde till att hennes etablerade plats inom flottan, som blivit hennes hemvist, försvann på ett ögonblick, när det visade sig att hon fått dykarsjukan. Flera år som en nyexaminerad ung personalchef på ubåtsflottiljen i Berga under omorganiseringstider och nedskärningar var också tunga erfarenheter. Men en av hennes utmärkande drag har varit envisheten.

    – En förhandlingschef behöver vinna förtroende hos alla. Susanne Hultgren har den förmågan och hon kan både ge förbundsstyrelsen en rimlig bild av vad de kan förvänta sig och samtidigt fingertoppskänsla att hela tiden kunna avläsa motparten, säger Peter Löfvendahl, förbundssekreterare och tidigare förbundsdirektör vid Officersförbundet, som anställde Susanne Hultgren som förhandlingschef 2015. Hon har integritet, att driva frågor utan att ta det personligt, eller åtminstone inte visa det, säger Peter Löfvendahl.

    För Susanne Hultgren har det viktigaste alltid varit lönerna för den militära personalen.

    – Försvarsmakten behöver göra långt mer, både för att behålla den personal vi har och för att uppmuntra fler att söka sig hit. Det är inte rimligt att militärer har bland de lägsta lönerna i staten. Militärt arbete ska ha villkor som speglar det hårda arbete som yrket innebär. Den störst utmaningen i förhandlingsläget är balansen mellan medlemmarna och förbundsstyrelsens förväntningar och arbetsgivarens. Målet är att hitta den punkt där båda sidor blir tillräckligt nöjda. Alla avtal är alltid en kompromiss. Det får man inte glömma bort, säger Susanne Hultgren.

    Under hennes år vid förbundet har fyra olika förhandlingschefer ersatt varandra hos arbetsgivaren. Sammanlagt har hon hunnit med fyra avtalsrörelser och nu påbörjar hon sin femte.

    Flera år som HR-chef är en bra ­erfarenhet för en förhandlingschef som ska väga mellan medlemmarnas förväntningar och arbets­givarens krav.

    Foto: Linnea Vesterlund

    Det är arbetet med att sprida och utveckla kvaliteten i lönebildsarbetet som hon nämner som något hon känt sig extra stolt över, förutom pilotavtalet, reservofficersavtalet och avtalet för särskilda befattningshavare (Överste eller kommendör, CF 5, C OrgE, Försvarsattaché). 

    Arbetet med lönemålbild, innebär att fler jobbar med det ute på förbanden, att man måste jämföra arbetsuppgifter med varandra och jämföra svårighetsgraden. Det är svårt att ta ansvar för sina ställningstaganden som lönesättande chef. Det gäller att våga vara öppen, att visa hur arbete ska värderas och kunna jämföras. På sikt blir det lättare att sätta lön.

    Det är inte rimligt att militärer har bland de lägsta lönerna i staten.

    Och lön är viktigt för medlemmarna. Det visar medlemsundersökningarna gång på gång. Helst skulle Susanne Hultgren ha en löpande dialog med medlemmarna om vad som händer under förhandlingsperioden, för hon vet hur intresserade de är. Men det går inte att berätta precis vad som sägs och avhandlas under processen på grund av förhandlingssekretessen. 

    Men medan tjänstemännen nu vässar sina argument inför avtalsrörelsen och de kommande sammandrabbningarna, finns det något medlemmarna och arbetstagarna kan göra? 

    – Sätt er in i lönemålbildsarbetet, förbered er för lönesamtalet, läs på om olika avtal för att veta vad som gäller och tala om hur du vill ha det. Lön är alltid i fokus men vi vet att även villkoren för medföljande, försäkring och utlandstjänstgöring blivit mer i fokus nu. Engagemanget, det är ofta det som kan vara avgörande, säger Susanne Hultgren.

    Nu väntar en intensiv tid med täta överläggningar med förbundsordföranden Stefan Morin, förbundsstyrelsen, ”Villkors-gruppen” (en extra insatt del av styrelsen) och arbets­givarföreträdare på alla nivåer. Utgångspunten är alltid de mål och inriktningar som styrelsen fastställt. Susanne Hultgren är inte ensam. Hon är en av förbundets avtalsspecialister och förhandlande ombudsmän. Vem som representerar förbundet och medlemmarna beror på vilket avtal det gäller. Susanne Hultgren och hennes förhandlingsteam kommer att ha kontinuerliga dialoger med en angelägen, beslutsam och samtidigt pressad arbetsgivare. Pengarna till försvaret förväntas räcka till mycket.

    På frågan om Susanne Hultgren skulle göra samma karriärval igen svarar hon:

    – Det skulle jag. Det är väldigt händelserikt, spännande, många gånger svårt, roligt och samtidigt väldigt viktigt, säger Susanne ­Hultgren.

    * Fast rope är en teknik för förflyttning på ett tjockt rep och används på platser där helikopter inte kan landa. Tekniken innebär att personen snabbt tar sig ner längs repet utan sele och där farten på vägen ned bara bromsas av händer och fötter.

    Fakta

    Susanne hultgren

    Familj: Sambo och två vuxna barn.

    Bor: i Stockholm.

    Fackligt uppdrag: Förhandlingschef på ­Officersförbundet från 2015, ordförande i Kustflottans officersförening och 2008–2014 ledamot i Officersförbundets förbundsstyrelse.

    Ur arkivet: