Ges ut av Officersförbundet

Ny rapport: En av fyra tackar nej till SOU

Var fjärde antagen tackar nej till sin plats på specialistofficers­utbildningen. Samtidigt visar en kartläggning vid Militärhögskolan Halmstad att varken lönerna eller karriärmöjligheterna ses som ett incitament att vidareutbilda sig till specialistofficer.

Dålig löneutveckling och bristande karriär- eller utvecklingsmöjligheter är två orsaker till att antagna tackar nej till specialistofficersutbildningen, visar en ny rapport.

Redan 2018 tittade man i en undersökning på specialistofficersutbildningen, SOU, efter att cirka 25 procent av dem som antagits valt att tacka nej till sin utbildningsplats. Efter vidare utredning av specialistofficerssystemet vidtogs ett flertal åtgärder, bland annat ändrades tidsgränsen för när särskilda SOU-förmåner betalas ut. Men vid förra årets utbildningsstart på SOU var läget, åtgärderna till trots, likadant – 26 procent av de antagna tackade nej till sina platser.

– Det i sig är inte anmärkningsvärt, det ser ut så i högskolevärlden. Man söker flera utbildningar och sedan gör man sitt val. Men Försvarsmakten har velat ta reda på varför flera sökande valde bort specialistofficersutbildningen, säger rapportförfattare kapten Pernilla Foyer, som är doktor och verksam vid Militärhögskolan Halmstad.

I en ny undersökning har hon haft i uppdrag att titta på kommunikationsåtgärder, rekryteringsprocess, utbildningens genomförande samt synen på anställning som specialistofficer efter genomförd utbildning. En majoritet av deltagarna i studien arbetade vid tillfället som GSS/K.
Av rapporten framgår att det är i kommunikationen och utbildningens genomförande som flest brister upplevs.

– Något som förvånade mig är att många inte har känt till de informationstillfällen om SOU som hållits centralt ute på skolorna. Samtidigt kände en hel del till dem, men för många av dem har annan verksamhet prioriterats före tillfälle att gå, säger Pernilla Foyer.

» Man har ofta uppgett låg lön, dålig löneutveckling och bristande karriär- eller utvecklingsmöjligheter som orsaker. «

En fjärdedel av deltagarna i undersökningen upplever att kvaliteten på utbildningen har brister, främst vad gäller utbildningsnivån. Samtidigt anses kvaliteten inte i mer än fyra procent av fallen ha utgjort huvudanledningen till att man valt bort utbildningen.

Som huvudanledning till att tacka nej till sin utbildningsplats har däremot över hälften av deltagarna i studien uppgivit att de haft andra framtidsplaner eller andra orsaker.

– Men man har ofta uppgett låg lön, dålig löneutveckling och bristande karriär- eller utvecklingsmöjligheter som orsaker till att man har gjort andra val, säger Pernilla Foyer.

Rapporten visar också att förutsättningarna som anställd specialistofficer är en annan vanlig orsak till att man inte tar sin utbildningsplats i anspråk. Flera lyfter problematiken med hur lönenivåerna ser ut som specialistofficer, med ökat ansvar, jämfört med vad de redan tjänar som GSS/K. Lön ses inte som ett incitament att vidareutbilda sig, snarare tvärtom, summerar Foyer i rapporten.

I rapporten lyfts flera exempel från de genomförda intervjuerna med vittnesmål från dem som efter lång tjänstgöring har högre lön före påbörjad utbildning, än vad de skulle få som ingångslön efter SOU. Brister lyfts också inom området karriär, eller snarare en uppfattad brist på en sådan, som specialistofficer; ”allt för många specialistofficerare ’snurrar runt’ i ett trångt karriärfält”.

Pernilla_Foyer_Fotograf_Charlotte_Pettersson_Frsvarsmakten
Kapten Pernilla Foyer, som är doktor och verksam vid Militärhögskolan Halmstad

I rapporten föreslås framtagandet av ett system som kopplar yrkesutveckling till lön, snarare än dagens system med stark koppling mellan grad och lön, som en prioriterad åtgärd. Dessutom föreslås en kartläggning av karriär- eller utvecklingsmöjligheter för specialistofficerare samt att man ser över möjligheten till fortsatt tjänstgöring som GSS bortanför nuvarande tidsbegränsning.

– I vissa fall vill man hellre stanna kvar som GSS än gå SOU, men man väljer att läsa vidare för att kunna stanna kvar i Försvarsmakten.

Försvarsmaktens ställföreträdande utbildningschef, kommendör Anna-Karin Broth, menar att rapporten pekar både på god kundnöjdhet, men även på ett antal brister.

– Högkvarteret håller som bäst på med fördjupad analys kring innehållet och slutsatser i rapporten. Först efter att analysen är genomförd, tar vi ställning till vilka åtgärder vi kommer gå vidare med, säger hon och tillägger:

– Försvarsmakten arbetar hårt med att skapa de bästa förutsättningarna för rekrytering och utbildning av specialistofficerare. Förhållandet inflöde respektive utflöde till specialistofficersutbildningen behöver förstärkas och balanseras, säger Anna-Karin Broth.

Fakta
Undersökning om nej till SOU

Rapporten har haft till uppgift att belysa olika faktorer som kan ha påverkat och legat till grund för att så många av de sökande som antogs till SOU 20-21 valde att inte ta sin utbildningsplats i anspråk. Undersökningen grundar sig på intervjuer med 147 personer, varav 23 kvinnor.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev?

Prenumerera på Officerstidningen nyhetsbrev och få de viktigaste artiklarna direkt i mejlkorgen. Nyhetsbrevet är under uppbyggnad men ange gärna din mejladress redan nu om du är intresserad.

Försämrad löneutveckling, risk för avhopp och lägre status för specialistofficerare. Få av Officersförbundets medlemmar tror att tvingande byte av personalkategori för NBO-officerare ger positiva effekter för Försvarsmakten, visar den medlemsundersökning om trebefälssystemet som Officersförbundet har gjort.

Av de officerare som kan komma att beröras av en omgalonering är nio av tio kritiska till förändringen, visar Officersförbundets medlemsundersökning.

Försvarsmakten arbetar med att slutföra övergången till trebefälssystemet och redan i vår är tanken att beslutsunderlag ska föreläggas överbefälhavare Micael Bydén. Den slutliga implementeringen kan innebära att vissa NBO-officerare kan tvingas byta tjänstegrad och övergå till att vara specialistofficerare.

Med anledning av kommande beslut har Officersförbundet genomfört en medlemsundersökning för att ta reda på medlemmarnas uppfattning om trebefälssystemet – och hur de vill att förbundet ska agera i frågan.

Nära 3 000 av förbundets medlemmar deltog undersökningen och ungefär hälften av dem tror att övergången riskerar att leda till en försämrad löneutveckling.

Av de officerare som kan komma att beröras av en omgalonering är nio av tio kritiska till förändringen. De som är positiva till trebefälssystemet förväntar sig i liten utsträckning själva beröras av systemet.

Av svaren framgår också att en tredjedel av de som deltagit i undersökningen tror på lägre status för specialistofficerarna om det blir en obligatorisk omgalonering.

– Det är allvarligt om trovärdigheten för hela trebefälssystemet skadas. Risken är att Försvarsmakten därmed biter sig själva i svansen. Man vill ha ordning och reda, men skapar samtidigt onödiga spänningar inom officerskåren, säger Officersförbundets ordförande Lars Fresker i ett videoklipp.

”Jag har dokument som säger att jag är utnämnd till officer. Detta i kombination med över 30 år i yrket gör att det känns som att bli spottad i ansiktet”, skriver en officer som har svarat på undersökningen. En annan skriver att: ”Det uppfattas som vår utbildning och tiden vi lagt på den inte är värt något längre. Min grad är jag stolt över, det är en del av min identitet”.

» Det är allvarligt om trovärdigheten för hela trebefälssystemet skadas. Risken är att Försvarsmakten därmed biter sig själva i svansen. Man vill ha ordning och reda, men skapar samtidigt onödiga spänningar inom officerskåren «

Medlemsundersökningar visar också att kännedomen brister bland medlemmarna om vad den slutliga övergången till trebefälssystemet innebär. En av fyra medlemmar kände inte till förändringen att vissa officerare kan tvingas byta tjänstegrad och personalkategori.

– Försvarsmaktens förmåga att förklara både för den enskilde och organisationen vilken nytta det här ska göra har varit minst sagt svag. Att nu välja vägen att gå via tvång skulle vara direkt kontraproduktivt, säger Lars Fresker.

Lars Fresker, Officersförbundets ordförande.
Lars Fresker, Officersförbundets ordförande

Tisdagen den 30 mars höll Officersförbundets förbundsstyrelse ett extra styrelsemöte med anledning av resultatet i medlemsundersökningen. Mötet mynnade ut i ett råd till Försvarsmakten och överbefälhavaren inför det fortsatta arbetet.

Huvudbudskapet i Officersförbundets rekommendation till ÖB är att Försvarsmakten även fortsättningsvis bör låta det vara frivilligt att omgalonera sig.

– De här individerna fortsätter att leverera effekt, varje dag, oavsett vilken grad de har. Att tvinga dem att omgalonera sig är ingen framkomlig väg och jag skulle bli mycket förvånad om ÖB väljer den. Försvarsmakten kan däremot göra väldigt mycket mera för de personer som berörs och på så sätt kanske få dem att självmant omgalonera sig – om incitamenten är de rätta, säger Lars Fresker.

» Att tvinga dem att omgalonera sig är ingen framkomlig väg och jag skulle bli mycket förvånad om ÖB väljer den. «

– Varenda officer behövs och det vore mycket tråkigt om människor säger upp sig eller går runt och är besvikna på myndigheten på grund av det här – en fråga som i grunden inte är ett problem, mer än möjligen på pappret, säger Lars Fresker.

Medlemsundersökningen om trebefälssystemet genomfördes under perioden 4–7 mars med hjälp av Demoskop och var i form av en webbenkät. 2 862 medlemmar deltog i undersökningen.

Läs mer om medlemsundersökningen här.

Officerstidningen har sökt Försvarsmaktens kommunikationsavdelning för en kommentar.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post