Ny rapport: En av fyra tackar nej till SOU

Var fjärde antagen tackar nej till sin plats på specialistofficers­utbildningen. Samtidigt visar en kartläggning vid Militärhögskolan Halmstad att varken lönerna eller karriärmöjligheterna ses som ett incitament att vidareutbilda sig till specialistofficer.

Dålig löneutveckling och bristande karriär- eller utvecklingsmöjligheter är två orsaker till att antagna tackar nej till specialistofficersutbildningen, visar en ny rapport.

Redan 2018 tittade man i en undersökning på specialistofficersutbildningen, SOU, efter att cirka 25 procent av dem som antagits valt att tacka nej till sin utbildningsplats. Efter vidare utredning av specialistofficerssystemet vidtogs ett flertal åtgärder, bland annat ändrades tidsgränsen för när särskilda SOU-förmåner betalas ut. Men vid förra årets utbildningsstart på SOU var läget, åtgärderna till trots, likadant – 26 procent av de antagna tackade nej till sina platser.

– Det i sig är inte anmärkningsvärt, det ser ut så i högskolevärlden. Man söker flera utbildningar och sedan gör man sitt val. Men Försvarsmakten har velat ta reda på varför flera sökande valde bort specialistofficersutbildningen, säger rapportförfattare kapten Pernilla Foyer, som är doktor och verksam vid Militärhögskolan Halmstad. 

I en ny undersökning har hon haft i uppdrag att titta på kommunikationsåtgärder, rekryteringsprocess, utbildningens genomförande samt synen på anställning som specialistofficer efter genomförd utbildning. En majoritet av deltagarna i studien arbetade vid tillfället som GSS/K.
    Av rapporten framgår att det är i kommunikationen och utbildningens genomförande som flest brister upplevs.

– Något som förvånade mig är att många inte har känt till de informationstillfällen om SOU som hållits centralt ute på skolorna. Samtidigt kände en hel del till dem, men för många av dem har annan verksamhet prioriterats före tillfälle att gå, säger Pernilla Foyer.

» Man har ofta uppgett låg lön, dålig löneutveckling och bristande karriär- eller utvecklingsmöjligheter som orsaker. «

En fjärdedel av deltagarna i undersökningen upplever att kvaliteten på utbildningen har brister, främst vad gäller utbildningsnivån. Samtidigt anses kvaliteten inte i mer än fyra procent av fallen ha utgjort huvudanledningen till att man valt bort utbildningen.

Som huvudanledning till att tacka nej till sin utbildningsplats har däremot över hälften av deltagarna i studien uppgivit att de haft andra framtidsplaner eller andra orsaker.

– Men man har ofta uppgett låg lön, dålig löneutveckling och bristande karriär- eller utvecklingsmöjligheter som orsaker till att man har gjort andra val, säger Pernilla Foyer.

Rapporten visar också att förutsättningarna som anställd specialistofficer är en annan vanlig orsak till att man inte tar sin utbildningsplats i anspråk. Flera lyfter problematiken med hur lönenivåerna ser ut som specialistofficer, med ökat ansvar, jämfört med vad de redan tjänar som GSS/K. Lön ses inte som ett incitament att vidareutbilda sig, snarare tvärtom, summerar Foyer i rapporten.

I rapporten lyfts flera exempel från de genomförda intervjuerna med vittnesmål från dem som efter lång tjänstgöring har högre lön före påbörjad utbildning, än vad de skulle få som ingångslön efter SOU. Brister lyfts också inom området karriär, eller snarare en uppfattad brist på en sådan, som specialistofficer; ”allt för många specialistofficerare ’snurrar runt’ i ett trångt karriärfält”. 

Pernilla_Foyer_Fotograf_Charlotte_Pettersson_Frsvarsmakten
Kapten Pernilla Foyer, som är doktor och verksam vid Militärhögskolan Halmstad

I rapporten föreslås framtagandet av ett system som kopplar yrkesutveckling till lön, snarare än dagens system med stark koppling mellan grad och lön, som en prioriterad åtgärd. Dessutom föreslås en kartläggning av karriär- eller utvecklingsmöjligheter för specialistofficerare samt att man ser över möjligheten till fortsatt tjänstgöring som GSS bortanför nuvarande tidsbegränsning.

– I vissa fall vill man hellre stanna kvar som GSS än gå SOU, men man väljer att läsa vidare för att kunna stanna kvar i Försvarsmakten. 

Försvarsmaktens ställföreträdande utbildningschef, kommendör Anna-Karin Broth, menar att rapporten pekar både på god kundnöjdhet, men även på ett antal brister.

– Högkvarteret håller som bäst på med fördjupad analys kring innehållet och slutsatser i rapporten. Först efter att analysen är genomförd, tar vi ställning till vilka åtgärder vi kommer gå vidare med, säger hon och tillägger:

– Försvarsmakten arbetar hårt med att skapa de bästa förutsättningarna för rekrytering och utbildning av specialistofficerare. Förhållandet inflöde respektive utflöde till specialistofficersutbildningen behöver förstärkas och balanseras, säger Anna-Karin Broth. 

Fakta
Undersökning om nej till SOU

Rapporten har haft till uppgift att belysa olika faktorer som kan ha påverkat och legat till grund för att så många av de sökande som antogs till SOU 20-21 valde att inte ta sin utbildningsplats i anspråk. Undersökningen grundar sig på intervjuer med 147 personer, varav 23 kvinnor.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev?

Prenumerera på Officerstidningen nyhetsbrev och få de viktigaste artiklarna direkt i mejlkorgen. Nyhetsbrevet är under uppbyggnad men ange gärna din mejladress redan nu om du är intresserad.

I september presenterades resultaten från årets GU-enkät. I likhet med förra året beskrivs kränkningar som ett fortsatt problem bland de värnpliktiga. Andelen kvinnor som upplever att de utsatts för kränkningar är överrepresenterade bland de svarande. Trots det får Försvarsmaktens grundutbildning som helhet höga betyg.

GU-enkäten genomförs bland värnpliktiga. I årets undersökning deltog 3 718 personer, vilket motsvarar 81 procent av värnpliktskullen.

Varje år får värnpliktiga svara på GU-enkäten när det närmar sig slutet på deras grundutbildning. I likhet med förra året får utbildningen höga helhetsomdömen och 79 procent skulle i stor utsträckning rekommendera andra att göra utbildningen. Nästan lika många tror att den kommer vara en god merit i det framtida civila arbetslivet. Hälften av de tillfrågade kan tänka sig ett fortsatt engagemang inom Försvarsmakten, även om det är något färre än föregående år. Det är en större andel av kvinnorna än männen som kan tänka sig ett fortsatt engagemang.

Däremot upplever 28 procent att det förekommer kränkningar och diskriminering. Föregående år låg motsvarade siffra på 30 procent. 

Överste Peter Nilsson är chef för Högkvarterets rekryteringssektion och kommenterar resultaten från enkäten i en artikel på Försvarsmaktens sajt: 

– Tyvärr ser vi att det fortfarande förekommer dålig jargong, tillmälen och kränkningar, dels mellan soldater men också mellan soldater och befäl, säger Peter Nilsson.

Peter Nilsson, HKV 2020
Peter Nilsson

Han säger att Försvarsmakten under flera år arbetat med att bekämpa ovälkommet beteende i grundutbildningen, och att arbetet fortsätter.

Andelen kvinnor som upplever att de utsatts för kränkningar är överrepresenterade med 47 procent jämfört med andelen män på 23 procent. Inom den kvinnliga gruppen har majoriteten utomnordisk bakgrund. Berättelserna i de öppna svaren vittnar om utsatthet kopplat till flera av diskrimeringsgrunderna så som kön, sexuell läggning och etnicitet. I några av enkäterna beskrev värnpliktiga sina upplevelser: ”Blivit kallad neger”, ”Har blivit kallad hora, jävla slyna och blivit slagen på rumpan” och ”Verbala kränkningar är vanligt förekommande hos nyutbildade befäl som inte vet hur de ska agera i sin ledaroll. Maktförhållandet är extremt orättvist mellan värnpliktiga och befälen vilket resulterar i maktmissbruk.”

Olof Wärmländer är kommunikationsansvarig på Pliktrådet, som representerar Sveriges totalförsvarspliktiga gentemot samhället och myndigheter. Han är medveten om Försvarsmaktens återkommande problematik med kränkningar och diskriminering inom den militära grundutbildningen, och menar att det är en arbetsmiljöfråga.

– En anledning är att det blir fler värnpliktiga per befäl, men frågan är större än så och har att göra med hela utbildningsmiljön. Försvarsmakten måste i högre utsträckning jobba mer med att ställa krav på att värdegrunden följs, säger han.

pliktradet-2000px kopiera
Olof Wärmländer

I årets enkät har totalt 41 personer (motsvarande 1,1 procent av de svarande) öppet beskrivit hur de blivit utsatta för sexuella trakasserier. Huruvida det skett en ökning eller minskning från föregående år är svårtolkat då metoden för själva undersökningen var utformad på ett annat sätt. 2020 var motsvarande siffra utifrån öppna beskrivningar om sexuella trakasserier två procent.

Peter Nilsson vid Högkvarterets rekryteringssektion säger att officerskåren fått i särskilt uppdrag inom ramen för FM Agera, att jobba vidare med Försvarsmaktens värdegrund och att coacha unga befäl i ledarskapet i syfte att minska ovälkommet beteende.

»Försvarsmakten måste i högre utsträckning jobba mer med att ställa krav på att värdegrunden följs.«

– Alla ärenden som kommer till förbandets kännedom ska utredas och alltid konsulteras med UOB (Utredningsgrupp ovälkommet beteende). Men det finns fall som aldrig kommer till vår kännedom och här måste vi jobba mer för att hela kedjan ska fungera. Det ska alltid finnas förtroendevalda att gå till och som tar det vidare, säger Peter Nilsson. 

Pliktrådets Olof Wärmländer välkomnar arbetet, men menar samtidigt att det finns mer att göra.

– Det får inte bli så att man bara hanterar saker som hänt, man måste jobba förebyggande och hantera arbetsmiljön och stoppa grunden till detta. Annars kommer kulturen bara föras vidare, säger han.  

Av årets enkät framkommer också att värnpliktiga upplever informationen inför sin befattningsutbildning som bristande. Över en tredjedel uppger att befattningsutbildningen stämt dåligt överens med deras förväntningar.

FAKTA

Enkät bland värnpliktiga
GU-enkäten genomförs bland värnpliktiga och syftar till att ge ett underlag för att utvärdera utbildningen. Bland annat ställs frågor om upplevelsen av utbildningen, om personlig utveckling, ledarskap, hur man upplever sig ha blivit behandlad och om fortsatt engagemang inom försvaret. På årets undersökning svarade 3 718 värnpliktiga, motsvarade 81 procent. Totalt är 35 förband/utbildningsorter representerade i undersökningen. Undersökningen är utförd av Kantar Sifo i samarbete med Försvarsmakten.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Officerstidningen vann ett av Fackförbundspressens journalistpriser nyligen. Tidningens art director Christian Gård prisades för bästa redigering."Det är väldigt roligt att tidningens fina formgivning prisas", säger chefredaktör Josefine Owetz.

Fackförbundspressens journalistpriser för 2020 års bästa journalistiska prestationer delades ut vid en prisutdelning den 27 oktober. Officerstidningen var nominerad i kategorin ”Bästa redigering” för formgivningen av temasidorna om Försvarsmaktens tillväxt i nr 2 förra året och vann prisklassen.

Motiveringen till priset lyder: ”När många väljer att förenkla och rationalisera är det här ett exempel på motsatsen. Genomarbetat och med finurliga detaljer som binder samman text, foton, illustrationer och grafik till en imponerande helhet. Hatten av för uniformerna utan ansikten.”

Juryn har bestått av Ola Carlson, Helena Davidsson Neppelberg och Carina Länk. Jurysamordnare har varit Karin Virgin.

– Det är ju alltid roligt när ens arbete uppmärksammas! Tycker också att den här nomineringen är ett bra kvitto på det arbete vi gjort – och fortfarande gör – med Officerstidningen för att leverera en läsvärd och attraktiv tidning till medlemmarna, sa Christian Gård när nomineringen offentliggjordes.

Övriga nominerade i kategorin är Sofia Andersson för Hotellrevyn och Lotta Lundin för Publikt. Läs mer om prisutdelningen här.

Föreningen Fackförbundspressen samlar tidningar utgivna av organisationer inom LO, Saco och TCO. Föreningen arbetar för att stärka intresset för fackförbundspressens journalistik och för att ge den större genomslag i samhällsdebatten.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Försvarsmakten ska växa med fem nya regementen och en flygflottilj för att stärka Sveriges försvarsförmåga. I oktober har tre nya organisationsenheter återinvigts: Älvsborgs amfibieregemente, Upplands flygflottilj och Dalregementet.

Kronprinsessan Victoria deltog vid invigningsceremonin av Älvsborgs amfibieregemente, Amf 4, i Göteborg.

Den 1 oktober återinvigdes Älvsborgs amfibieregemente, Amf 4, i Göteborg av kronprinsessan Victoria. Under ceremonin hölls bland annat ett anförande av överste Fredrik Herlitz, nyligen utnämnd chef för Älvsborgs amfibieregemente och Göteborgs garnison.

– Med ytterligare ett amfibieregemente etablerat här på västkusten ökar vi inte bara vår förmåga att verka i flera riktningar samtidigt, utan också vår förmåga att permanent skydda viktig infrastruktur längs med hela Sveriges kust, säger Fredrik Herlitz i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

Den 14 oktober förklarade prins Carl Philip Upplands flygflottilj, F 16, i Uppsala återupprättad. Flottiljen lades ner 2003 och sedan dess har flygplats- och garnisonsansvaret legat hos Luftstridsskolan. Överste Pernille Undén är ny flottiljchef. 

2000 avvecklades Dalregementet, I 13, i Falun. 21 år efter nedläggningen var det den 23 oktober dags för regementet att återinvigas. 

— Låt återlämna Dalregementets fana, sa Kung Carl XVI Gustaf och förklarade regementet återupprättat.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post