ÖB om trebefälssystemet: ”Ett av de svåraste besluten jag tagit”

Överbefälhavare general Micael Bydén.

Arbetet med att slutligt införa trebefälssystemet pågår ute på förbanden. Överbefälhavare Micael Bydén säger att implementeringen är nödvändig för att skapa tydlighet. ”Jag fattade beslutet medvetet och jag står för det fortfarande”, säger han.

Den 7 maj 2021 fattade överbefälhavare Micael Bydén beslut om slutligt införande av trebefälssystemet. Frågan om konvertering mellan personalkategorier kom upp direkt efter att han tillträtt som ÖB hösten 2015, berättar han. 

– Frågan om omgalonering var högaktuell när jag klev på det här jobbet. Jag fick frågan rätt omgående om huruvida jag tänkte fatta beslut om det. De rådgivare jag har haft längs resan är de så kallade OR 9:orna, de högsta och främsta företrädarna för specialistofficerarna, i kombination med stridskraft- och försvarsgrenschefer. Jag frågade dem tidigt: är det här en viktig fråga? Bör jag fatta ett medvetet beslut? Inledningsvis var svaret att det inte var den viktigaste frågan, utan det var att få till systembeskrivningen och få ihop systemet med representanter och befattningshavare på alla nivåer, säger ÖB. 

Detta arbete gjordes och den 1 januari 2019 infördes trebefälssystemet i organisationen. Det innebar att en systematik för vilka befattningar som är avsedda för officerare respektive specialistofficerare introducerades. ÖB berättar att han följde frågan och träffade flottilj- och regementsförvaltarna varje år. 

– Jag förstod att det var en viktig fråga för många. När jag hade ett möte med de främsta företrädarna, OR 9:orna, på hösten 2020, började de att prata i termer om att det började bli tid nu. Jag tog med mig detta och kände i början av 2021 att nu ska vi gå till slutligt införande på något som infördes redan 2008. 

Beslutet innebär att senast vid årsskiftet ska samtliga officerare ur NBO-systemet, upp till major och örlogskaptens grad, antingen blivit inplanerade mot en fortsatt karriär inom officersspåret eller blivit specialistofficerare i enlighet med en konverteringstabell. Totalt berörs runt 1 800 personer av beslutet. 

– Varför ska vi då göra detta? En sak som jag lärt mig är att otydlighet i beslut över tid skapar frågor. Det blir otydligt och man vet inte vilka förutsättningarna är. Då bestämde jag mig för att fatta beslut kring när vi ska ha tidpunkten för genomförandet. Alla tycker inte att det är en jättebra idé, men där fanns tiden för chefer på respektive organisationsenhet att föra dialog med enskild individ om utveckling och vad den enskilde ser framför sig, säger han och tillägger:

– Jag fattade beslutet medvetet och jag står för det fortfarande. Det handlar om tydlighet. Nu går vi till slutligt genomförande och det har funnits tid att förbereda detta. 

Hur uppfattar du att implementeringen går ute på förbanden? 

– Först vill jag säga att jag har respekt för den här frågan. Jag förstår att folk känner saker och har synpunkter på detta. Det jag har lärt mig, genom att jobba på förband där det handlar om tillhörighet, ursprung, bakgrund, var man är utbildad någonstans och vad man har för gradbeteckning, det är att tillhörighet är oerhört viktigt för oss. Jag förstår det och jag kan inte nog understryka det. Men att bara låta det gå, det är inte mitt sätt att bedriva ledarskap, säger han och fortsätter:

– Och nu står vi här nära inför. Att det skulle bli reaktioner även i ett slutgiltigt skede, det har jag varit beredd på. Många förband har kommit långt och haft enklare förutsättningar, andra förband har haft en längre resa att göra och där har varit svårare att ta det här steget. 

» Att komma till en situation där alla tycker att det här var den bästa lösningen, den ambitionen var inte möjlig. «

Vad gäller tydlighet – tycker du att ni har lyckats förankra beslutet tillräckligt i organisationen?

– Jag tycker att vi har gjort det, till stor del. Men att säga att man i ett sådant här beslut blir 100-procentig och att alla förstår det fullt ut, jag tror inte att det är möjligt att komma dit. Men generellt sett är min uppfattning att det har gjorts ett fantastiskt jobb att prata ner på enskild nivå. Men att komma till en situation där alla tycker att det här var den bästa lösningen, den ambitionen var inte möjlig.

Vad blir effekten av detta beslut?

– Att vi har individer på befattningar som har rätt bakgrund för att göra det jobb som är tänkt på den befattningen. Oavsett om man var NBO eller är nyutbildad och gått SO-utbildning. Det är den organisationen vi har beslutat som ska lösa våra uppgifter i grunden. Det når vi då. Om det är den optimala organisationen, det kan vi bara se när vi har fyllt den med rätt kompetenser.

Man kan notera att du offentligt inte har kommenterat beslutet särskilt mycket. Varför?

– För mig kallas det för uppdragstaktik och målstyrning. Det är på det sätt som vi har bestämt oss för att jobba i den här organisationen. Mitt ansvar är att se till att ge de rätta förutsättningar i beslut eller resurstilldelning. Det är att se hela systemet. Där litar jag på att mina chefer klarar av att hantera det här.

Han säger att det har varit en lång process och att det inte har varit ett lätt beslut. 

– Det har varit ett av de svåraste besluten jag tagit. Det är ett beslut som jag lagt stor vikt vid att komma fram till. Nu måste ni ta det här vidare, sa jag till cheferna. Jag kan inte föra dialog med enskild individ, det fungerar inte så i en stor organisation. Men jag har inte vid något tillfälle duckat för frågor. Jag har däremot inte sett ett behov av att jag ska kliva fram och driva på.

Jag har intervjuat officerare som nu slutar eftersom de är missnöjda med detta beslut. Vad tänker du om det?

– Jag tycker att det är väldigt beklagligt. För de här personerna, som är mina medarbetare, har de kvaliteter, kompetenser och erfarenheter som vi efterfrågar. Det är inte så, uppfattar jag, att vi sätter dem att göra något helt annat. Det de förhoppningsvis fortsätter med är att jobba med samma saker som i dag. Och vara den genuina basen för teknisk kompetens, för djup systemförståelse, stridsteknisk kompetens, men att man gör det i en annan befattning. Det är inte så att man kastas in i något helt annat. Det har att göra med befattning och att vi går in i en struktur, säger han och fortsätter:

– Jag har respekt för att man känner sig missnöjd.  Jag kan bara vädja till de som nu är på väg i den riktningen att tänka om, att ta ytterligare ett samtal med sina närmaste chefer, titta på sin utvecklingsmöjlighet, för den kommer finnas där. Men inte den möjlighet som man såg då man var kapten.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Observera att du även behöver klicka på godkänningslänken i det bekräftelsemeddelande som kommer att skickas till din e-postadress för att slutföra prenumerationen. Vänligen kontrollera din skräppostmapp om du inte har mottagit bekräftelsemeddelandet efter att ha registrerat dig.