Knappt två år efter att anställda inom Försvarsmakten slutit upp bakom metoo-uppropet inrättades projektgruppen Utredningsstöd ovälkommet beteende, UOB. Bakgrunden var att en genomlysning av Försvarsmaktens hantering av kränkningar visade på brister i såväl utredningsförfarande som rutiner för anmälan och i säkerställandet av opartiska utredare.
Under den två år långa projekttiden har UOB tillsammans med utredare på förbanden hunnit utreda drygt 40 ärenden som slutligen prövats mot arbetsmiljölagen för kränkande särbehandling och mot diskrimineringslagen för trakasserier och sexuella trakasserier. Nu har projektet blivit en linjefunktion och permanent del av Försvarsmaktens HRC-centrum med fyra centralt placerade utredare som fungerar som utredningsstöd, samordnar och följer upp ärenden kring ovälkommet beteende och vägleder.
Madelene Wennlöf
Den slutrapport UOB lämnade ifrån sig i våras vittnar om fortsatt stort behov av funktionen.
– Vi har kommit långt i Försvarsmakten, men även om det blir naturligt proaktivt att ha en sådan här funktion så återstår mycket av det viktiga förebyggande arbetet för att komma åt själva uppkomsten av ovälkommet beteende, säger Madelene Wennlöf, avdelningschef.
Målet att etablera den riktlinje man tagit fram klassar projektgruppen i sin slutrapport som bara delvis uppnått. Medan antalet vägledningsärenden som når UOB stadigt ökar så brister det samtidigt i utredningsskyldigheten. I rapporten betonar man att långt ifrån alla för arbetsgivaren kända fall av ovälkommet beteende har dialogiserats med UOB – vilket strider mot riktlinjen. I stället har fallen hanterats lokalt på förbanden.
– Att det brister i utredningsskyldigheten visste vi redan innan vi började, och det är en skuta som kommer att ta tid att vända. Det är spretigt i Försvarsmakten i dag.
I rapporten konstateras att arbetsgivaren fortfarande har bristande kunskaper gällande vad som ingår i utredningsskyldigheten och att det är vanligt att nöja sig med konstaterandet att något varit ”olämpligt”. Rapportförfattarna skriver att man ofta agerar snabbt och kortsiktigt, eller inte alls.
– Överlag är man fortfarande inte tillräckligt förberedd vid uppkomst av ovälkommet beteende. Och det läggs för lite energi på att förstå varför det uppstår – många behöver lägga mer tid på att inte snabbt gå till åtgärder, utan titta på det organisatoriskt bakomliggande; varför har vi hamnat här, säger Madelene Wennlöf.
» Just nu bryter Försvarsmakten mark när det gäller tystnadskultur. «
Framöver vill funktionen se en samordning inom området med såväl Försvarshögskolan som värnpliktsutbildningen, Plikt- och prövningsverket, och förbanden överlag.
– Vi tror på en tätare dialog för att uppnå ett gemensamt förhållningssätt till exempelvis rapportering och hantering.
UOB upplever det som utmanande att nå fram med Försvarsmaktens definition av nolltolerans, som alltså inte innebär att noll anmälningar är målet utan att det är nolltolerans mot att inte agera och titta bort.
– Telefonlinjen ringer fortfarande varmt och det är i grunden positivt; man hittar rätt och man anmäler. Det är vår enda möjlighet att jobba med frågorna – att vi får kännedom som arbetsgivare. Just nu bryter Försvarsmakten mark när det gäller tystnadskultur, säger Wennlöf.
UOB arbetar nu vidare med att organisera nätverket av det tjugotal utredare som finns ute på förbanden, så att dessa kan nyttjas som en myndighetsgemensam resurs. Och fler behöver rekryteras, det är fortfarande ett flertal förband som saknar resursen.
Man efterlyser också förbättrad styrning med tydligare, tätare och skarpare konsekvenser till förband som inte har kontroll över ärenden inom ovälkommet beteende, samt översyn av rutiner och rapporteringsvägar hos förband som rapporterat noll ärenden.
– Att tydligare följa upp och mäta resultat inom ovälkommet beteende-området måste vara lika självklart som måluppföljning inom andra områden om vi ska komma framåt.
FAKTA
Utredningsstöd ovälkommet beteende
UOB startade som ett två år långt projekt i juni 2019. I dag är funktionen en permanent del av HRC. Funktionens utredningsgrupp består av fyra utredare med kompetenser inom psykologi, HR och utredningsmetodik, samt en avdelningschef. Riktlinjen som UOB tagit fram ska fungera som utredningsstöd kopplat till anmälningar om ovälkommet beteende. Riktlinjen fastställdes förra året.
