Ges ut av Officersförbundet

Trögt arbete mot ovälkommet beteende

Arbetsgivaren har fortfarande bristande kunskaper gällande vad som ingår i utredningsskyldigheten, enligt slutrapporten från UOB.

Knappt två år efter att anställda inom Försvarsmakten slutit upp bakom metoo-uppropet inrättades projektgruppen Utredningsstöd ovälkommet beteende, UOB. Bakgrunden var att en genomlysning av Försvarsmaktens hantering av kränkningar visade på brister i såväl utredningsförfarande som rutiner för anmälan och i säkerställandet av opartiska utredare.

Under den två år långa projekttiden har UOB tillsammans med utredare på förbanden hunnit utreda drygt 40 ärenden som slutligen prövats mot arbetsmiljölagen för kränkande särbehandling och mot diskrimineringslagen för trakasserier och sexuella trakasserier. Nu har projektet blivit en linjefunktion och permanent del av Försvarsmaktens HRC-centrum med fyra centralt placerade utredare som fungerar som utredningsstöd, samordnar och följer upp ärenden kring ovälkommet beteende och vägleder. 

UOB
Madelene Wennlöf

Den slutrapport UOB lämnade ifrån sig i våras vittnar om fortsatt stort behov av funktionen.

– Vi har kommit långt i Försvarsmakten, men även om det blir naturligt proaktivt att ha en sådan här funktion så återstår mycket av det viktiga förebyggande arbetet för att komma åt själva uppkomsten av ovälkommet beteende, säger Madelene Wennlöf, avdelningschef.

Målet att etablera den riktlinje man tagit fram klassar projektgruppen i sin slutrapport som bara delvis uppnått. Medan antalet vägledningsärenden som når UOB stadigt ökar så brister det samtidigt i utredningsskyldigheten. I rapporten betonar man att långt ifrån alla för arbetsgivaren kända fall av ovälkommet beteende har dialogiserats med UOB – vilket strider mot riktlinjen. I stället har fallen hanterats lokalt på förbanden.

– Att det brister i utredningsskyldigheten visste vi redan innan vi började, och det är en skuta som kommer att ta tid att vända. Det är spretigt i Försvarsmakten i dag.

I rapporten konstateras att arbetsgivaren fortfarande har bristande kunskaper gällande vad som ingår i utredningsskyldigheten och att det är vanligt att nöja sig med konstaterandet att något varit ”olämpligt”. Rapportförfattarna skriver att man ofta agerar snabbt och kortsiktigt, eller inte alls.

– Överlag är man fortfarande inte tillräckligt förberedd vid uppkomst av ovälkommet beteende. Och det läggs för lite energi på att förstå varför det uppstår – många behöver lägga mer tid på att inte snabbt gå till åtgärder, utan titta på det organisatoriskt bakomliggande; varför har vi hamnat här, säger Madelene Wennlöf.

» Just nu bryter Försvarsmakten mark när det gäller tystnadskultur. «

Framöver vill funktionen se en samordning inom området med såväl Försvarshögskolan som värnpliktsutbildningen, Plikt- och prövningsverket, och förbanden överlag.

– Vi tror på en tätare dialog för att uppnå ett gemensamt förhållningssätt till exempelvis rapportering och hantering.

UOB upplever det som utmanande att nå fram med Försvarsmaktens definition av nolltolerans, som alltså inte innebär att noll anmälningar är målet utan att det är nolltolerans mot att inte agera och titta bort.

– Telefonlinjen ringer fortfarande varmt och det är i grunden positivt; man hittar rätt och man anmäler. Det är vår enda möjlighet att jobba med frågorna – att vi får kännedom som arbetsgivare. Just nu bryter Försvarsmakten mark när det gäller tystnadskultur, säger Wennlöf.

UOB arbetar nu vidare med att organisera nätverket av det tjugotal utredare som finns ute på förbanden, så att dessa kan nyttjas som en myndighetsgemensam resurs. Och fler behöver rekryteras, det är fortfarande ett flertal förband som saknar resursen.

Man efterlyser också förbättrad styrning med tydligare, tätare och skarpare konsekvenser till förband som inte har kontroll över ärenden inom ovälkommet beteende, samt översyn av rutiner och rapporteringsvägar hos förband som rapporterat noll ärenden.

– Att tydligare följa upp och mäta resultat inom ovälkommet beteende-området måste vara lika självklart som måluppföljning inom andra områden om vi ska komma framåt. 

FAKTA

Utredningsstöd ovälkommet beteende
UOB startade som ett två år långt projekt i juni 2019. I dag är funktionen en permanent del av HRC. Funktionens utredningsgrupp består av fyra utredare med kompetenser inom psykologi, HR och utredningsmetodik, samt en avdelningschef.  Riktlinjen som UOB tagit fram ska fungera som utredningsstöd kopplat till anmälningar om ovälkommet beteende. Riktlinjen fastställdes förra året.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev?

Prenumerera på Officerstidningen nyhetsbrev och få de viktigaste artiklarna direkt i mejlkorgen. Nyhetsbrevet är under uppbyggnad men ange gärna din mejladress redan nu om du är intresserad.

I dag återinvigs Norrlands dragonregemente, K4, i Arvidsjaur. Det är välkommet – försvaret av Sverige behöver stärkas, skriver Officersförbundets förbundsordförande Lars Fresker i en debattartikel i Norrbottens-Kuriren, och tillägger: ”Välkomna våra kollegor till Arvidsjaur denna invigningsdag och stå gärna upp för deras rätt till rimliga löner och villkor”.

Officersförbundets förbundsordförande Lars Fresker skrivet debattartikel i Norrbottens-Kuriren.
Officersförbundets förbundsordförande Lars Fresker skrivet debattartikel i Norrbottens-Kuriren.

Arbetet med att etablera fem nya regementen och en ny flygflottilj har kommit så långt att det är dags för invigningar. Först ut är K 4 i Arvidsjaur som hissar flaggan i dag fredag den 24 september.

”Beslutet om inrättandet togs av riksdagen så sent som i december 2020. Det har alltså gått undan. Det hade inte varit möjligt utan den personal som Officersförbundet organiserar. Det är också våra medlemmar som ska utbilda de värnpliktiga och leda de krigsförband som nu sätts upp. Behovet av våra medlemmar som består av gruppchefer, soldater, sjömän, specialistofficerare och officerare är större än på mycket länge”, skriver Officersförbundets förbundsordförande Lars Fresker i en debattartikel i Norrbottens-Kuriren och fortsätter:

“För det är inte bara i Arvidsjaur som Försvarsmakten utökar sin verksamhet, tillväxten sker runt om i hela landet. För att säkerställa att rätt kompetenser finns på plats under uppbyggnadsfasen kommenderas (beordras) nu många av våra medlemmar under längre eller kortare perioder att arbeta på de nya förbandsorterna”

”Även om vi är glada över att Försvarsmaktens verksamhet utökas sliter det också på våra medlemmar. Och märkligt nog är belöningen från arbetsgivaren väldigt låg – statistiken visar att den militära personalen, alltså kärnkompetensen i Försvarsmakten, ligger i den absoluta botten av myndighetens lönestruktur. Inför försvarsbeslutet förra året krävde Officersförbundet att 325 miljoner kronor skulle tillföras för att höja lönerna för den militära personalen. Men varken Försvarsmakten själv eller politiken var intresserade av det. Välkomna våra kollegor till Arvidsjaur denna invigningsdag och stå gärna upp för deras rätt till rimliga löner och villkor i arbetet med att försvara den svenska demokratin!”, skriver Lars Fresker. 

Läs debattartikeln här och artikel på Officersförbundets webbplats här.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

En genomlysning av svenska soldaters situation i samband med insats liksom en analys av hur veteraners unika erfarenheter bättre kan tas tillvara på arbetsmarknaden. Det är några av de frågor som kommer att ingå i den veteranstrategi som regeringen ska ta fram.

I början av augusti meddelade försvarsminister Peter Hultqvist att regeringen ska utarbeta en veteranstrategi för svenska veteraner.

I början av augusti meddelade försvarsminister Peter Hultqvist att regeringen ska utarbeta en veteranstrategi för svenska veteraner. Den ska omfatta allt från hälsa och sjukvård till ekonomiska villkor och tillvaratagande av veteraners kompetens på arbetsmarknaden.  

– Vi vill ha en samlad utredning som går över hela linjen. Vi vill se vad som har gjorts på det här området tidigare och vad vi kan göra framöver. Veteranfrågan är ständigt aktuell och utvecklingen går hela tiden framåt, säger Peter Hultqvist. 

Enligt försvarsministern kommer strategin att ha ett positivt anslag där utgångspunkten är att utlandstjänstgöring medför värdefulla kunskaper som samhället bör dra nytta av. 

– I grunden är det viktigt att ha attityden att veteraner är en positiv resurs, säger han. 

5f61d1cd9511d0b206e438778a3c5c68
Sverker Göransson

På Sveriges Veteranförbund välkomnas regeringens initiativ. Förbundets ordförande, Sverker Göranson, är mycket nöjd med beskedet om en samlad strategi för landets veteraner.  

– Veteranpolitiken spänner över flera departement och sakområden och det behövs en samlad strategi för att hålla ihop insatserna; någon i toppen som står för masterplanen, säger han. 

» Det viktiga med veteranstrategin är att det blir en kontinuitet i veteranpolitiken och inte bara enstaka punktinsatser. «

De senaste tio åren har flera åtgärder vidtagits för att stärka veteranarbetet och stödet till anhöriga. En Veteranmottagning har inrättats i Uppsala, Försvarsmakten har startat ett Veterancentrum, Veterandagen är sedan 2018 allmän flaggdag och minnesmonument för att hedra veteraner finns numera på över 30 orter. Därutöver får flera frivilligorganisationer som arbetar med veteranfrågor numera ekonomisk stöttning av Försvarsmakten. 

– Under senare år har det hänt ofantligt mycket på det här området, men det saknas en samlad bild. Det viktiga med veteranstrategin är att det blir en kontinuitet i veteranpolitiken och inte bara enstaka punktinsatser, säger Sverker Göranson.  

På frågan om konkreta exempel på vad som behöver förbättras för veteraner nämner Sverker Göranson två saker. Dels ett bättre omhändertagande av veteraners särskilda kompetens på arbetsmarknaden. Dels en mer sammanhållen vårdkedja för de som behöver stöd och hjälp efter hemkomst. 

– Veteranmottagningen i Uppsala är jättebra, men när de som går där överlämnas till regionernas vårdinrättningar vill de börja om med egna utredningar. Det är bara ett exempel på att veteranfrågan inte hänger ihop i alla delar, säger han. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Försvarsmakten håller på att ta fram nya dyktabeller som strävar efter att vara mindre aggressiva och ha större säkerhetsmarginaler än befintliga. Tabellerna är baserade på den amerikanska marinens, men med anpassning till svenska förhållanden. Nästa sommar väntas de nya dyktabellerna tas i drift.

Att dyka i kallt vatten – som Försvarsmaktens dykare ofta gör - påverkar hur länge en dykare kan befinna sig under vattenytan och på vilket djup.

Försvarsmakten har de senaste tio åren haft problem med sin dykverksamhet, bland annat med felande dykutrustning. Nu håller nya dekompressionstabeller på att utvecklas vid Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum, FM DNC, i Karlskrona. De nya dyktabellerna bygger på de dekompressionstabeller som US Navy gav ut 2017. Tabellerna ska nu anpassas efter svenska förhållanden med egna beräkningar, valideringar och provdyk i sluten trycktank. 

– Vår intention är att vara mer konservativa än US Navy, säger örlogskapten Mårten Silvanius, provledare inom projektet och doktorand vid Blekinge tekniska högskola, och fortsätter:

– Vi har strävat efter att göra tabellerna mindre aggressiva, även om alla beslut om kortare tid på djup eller längre tid på dekompression måste vägas mot krav för operativ förmåga vid förbanden. 

Mårten Silvanius, dyk, 2021
Mårten Silvanius

En faktor i sammanhanget är att de amerikanska tabellerna är anpassade efter dyk i betydligt varmare vatten än de svenska. 

– I Sverige dyker vi ofta i torrdräkt, medan amerikanarna dyker i 30-gradigt vatten i shorts och t-shirt vid testdyk eller operativt i våtdräkt. De behöver inte ta hänsyn till nedkylningseffekten på samma sätt som vi måste göra, säger Mårten Silvanius. 

» Vi insåg att de tabeller vi dök efter var ganska aggressiva. «

Problemen inom Försvarsmaktens dykeriverksamhet går flera år tillbaka. En oroväckande ökning av antalet fall av tryckfallssjuka (dykarsjuka) ledde 2015 fram till ett omfattande projekt i syfte att hitta orsaken bakom sjukdomsfallen. Problemen visades ha orsakats av läckande dyktuber och utrustningen belades med nyttjandeförbud i väntan på åtgärd. Men det fanns också frågetecken kring dyktabellerna. 

– Vi insåg att de tabeller vi dök efter var ganska aggressiva. Ju längre tid på det planerade dykdjupet desto mer belastande är det för kroppen, säger säger Mårten Silvanius. 

Försvarsmaktens dyktabeller (RMS-dyk 2013) är baserade på US Navys dyktabeller från 2008. De hade vissa medfödda brister på grund av otillräckliga analyser av dyk på större djup, vilket löstes genom manuella justeringar innan publicering. 

– Det innebär att tabellerna inte har ett komplett matematiskt underlag och att de till vissa delar inte är fullständigt riskbedömda, säger Mårten Silvanius. 

För fyra år sedan släppte US Navy en uppdaterad version av sina dyktabeller. Försvarsmakten ställdes inför valet att anamma de nya dyktabeller, välja något annat lands dyktabeller eller ta fram egna tabeller. 

– Genom workshops med övriga nordiska länder insåg vi att det inte är någon enkel sak att ta fram egna tabeller och att få länder gör det. Dyktabeller är mycket komplicerade och tar hänsyn till en stor mängd parametrar. Men vi hade heller inte tillräcklig kunskap och kompetens för att säga att vi skulle välja den amerikanska tabellen, framför allt inte med tanke på hur de hanterat sina tabeller tidigare, säger Mårten Silvanius. 

Lösningen blev att Mårten Silvanius, inom ramen för sin doktorsavhandling, lärde sig de beräkningsmodeller som ligger till grund för US Navys dyktabeller.   

– Vi har förstått de beräkningsmodeller som tabellerna bygger på och kan därmed fatta ett mer välgrundat beslut, säger han.

Mathias Jansson, Dyk, 2021
Mathias Jansson
Ulrika Lindblom, dyk, 2021
Ulrika Lindblom

I december i år lämnar han över sin forskningsrapport med fullständiga tabeller och analyser till Försvarsmakten.

– Beslutet att införa nya dyktabeller ligger hos marinchefen. Marinchefens plan är att de nya tabellerna ska införas till halvårsskiftet 2022, säger kommendörkapten Mathias Jansson, chef för FM DNC.
   Ulrika Lindblom, Försvarsmaktens dyköverläkare som leder projektet med att utveckla nya dyktabeller, påpekar dock att arbetet med tabellerna kommer att fortgå även efter det planerade införandet nästa år.  

– Det här är ett kontinuerligt kvalitetsarbete som kommer att fortsätta, säger Ulrika Lindblom. Vi ska följa upp det arbete vi gjort på anläggningen i Karlskrona med mätningar i den miljö dykaren verkar och det kommer att tillkomma nya frågor och ny utrustning som behöver följas upp.

FAKTA

Utvecklandet av nya dyktabeller 
Under våren har cirka 160 testdyk i tiogradigt vatten genomförts i den våta tryckkammaren vid Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum i Karlskrona. Efter avslutat dyk undersöktes hur dykarna påverkades av tiden i vattnet med mätningar av bland annat mängden kvävebubblor i hjärtat. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post