Senast publicerat
Senast publicerat:

Vad handlar det här med profession om: del 2

Hur kan vi professionalisera de anställda gruppcheferna? En tydligare yrkesutveckling efterfrågas, det skriver Officersförbundets förbundsdirektör Johan Hansson.

Johan Hansson

Foto: Officersförbundet

Artikel från Officersförbundet.

Vid en närmare granskning  av trebefälssystemets bas – gruppcheferna – så finner vi nivån OR 4 (korpral) och OR 5 (furir & överfurir). I Försvarsmaktens handbok ”Grundläggande soldat- och sjömansutbildningar” från 2020 anges: ”Gruppbefälens yrkesutveckling startar redan under grundutbildning. Det fack och funktionsområde som denne har under grundutbildning förväntas vara samma inriktning som denne anställs i. Gruppbefälsutbildning (GBU) och utbildning/träning i befattning genomförs under grundutbildningen.”

Enligt handboken ska bland annat en GBU om cirka fyra veckor ha genomförts för att kunna befordras från menig till korpral. Fokusområden för utbildningen är truppföring (TF), trupputbildning (TU) och fysiskt stridsvärde (FySv). Tidigast efter ett år som korpral kan denne befordras till OR 5 och furir. I arméinstruktionen ”Yrkesutveckling och befordran” från 2023 anges att den nyutnämnde korpralen tidigt ska specialiseras och profileras inom ett för förbandet specifikt kompetensområde. Vidare poängterar armén att furiren ska fullfölja sin specialisering och genom att under flera år verka på en befattning som utvecklar och fördjupar den aktuella kompetensen.  

Frågan är hur många som når överfurirsgraden?

Försvarsmaktshandboken tar höjd för att gruppchefskategorin ska genomgå Fortsatt Generell Gruppbefälsutbildning (FGBU), med fortsatt fokus på de tre tidigare nämnda områdena. Emellertid är den beskrivning och de riktlinjer som anges för FGBU knapphändiga och summariska. De knappa 3 sidorna i handboken pekar på en en-veckas utbildning avseende FySv – när det gäller TF och TU anges bara att ” metoden är fortsatt övning under handledning, ingen fastställd utbildningstid fins därav”. Om gruppchefskategorin inom GSS/K ska betraktas som en professionell yrkeskategori bör målsättningar och utbildning bli mer omfattande. Gruppcheferna bör kunna ges en mer robust yrkesutveckling inom ett mer fylligt ramverk där också den enskilde kan se och skönja en tydligare yrkesprogression. Möjligen bör mer formell utbildning övervägas där även stridsteknik och militärteknik ges utrymme på ett tydligare sätt. Den gruppchef som är behövd och vill stanna längre bör också kunna breddas i sin specialisering och ges möjlighet till utbildning och träning i en närliggande funktion.

Både armén, marinen och flygvapnet pekar vidare ut överfuriren som en expert med djup yrkesskicklighet – en överfurirsgrad som tidigast nås efter tre år som furir eller tidigast efter fem år som gruppchef. Frågan är hur många som når överfurirsgraden? Rätt hanterat och med god utbildning och yrkesutveckling samt med goda löner och villkor torde vi kunna skapa ett mer robust 3BS där korpraler, furirer och överfurir blir fler.  Dessa OR 4-5 skulle på ett mer professionellt sätt kunna avlasta yrkesofficerarna något, och växa fram till de NCO:s som kanske inte riktigt finns än i Försvarsmakten.  

Avslutningsvis kan man fundera över OR 4-5 nivåns möjligheter att under väl vitsordad tjänstgöring snedda över för att vidareutvecklas till yrkesofficer. Detta bör både underlättas och tydliggöras med kriterier som är enkla att förstå och där det finns stimulans till stöd och kompetensutveckling i ett sneddningssystem där den välmeriterade och kompetenta gruppchefen också kan tillgodoräkna sig formell och reell kompetens i sin utbildning till såväl specialistofficer som officer.

 

Liknande läsning:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Vi har alla ett ansvar för vår arbetsmiljö och vi kan alla påverka den exempelvis genom att bli skyddsombud.

    Cecilia Gustafsson
    SKYDDSOMBUD

    Martin Sachs är ombudsman på Officersförbundets kansli med ansvar för arbetsmiljöfrågor.

    Varför ska man intressera sig för arbetsmiljöfrågor? 

    – Vi tillbringar så otroligt mycket tid på jobbet, därför är det väldigt viktigt att man har en bra och hållbar arbetsmiljö. Att bli skyddsombud ger bra verktyg att påverka både sin egen och kollegornas fysiska och psykosociala arbetsmiljö. 

    Om man som vanlig medlem är intresserad av de här frågorna, vad ska man då göra? 

    – Bli skyddsombud eller förtroendevald och gå förbundets arbetsmiljökurser! Om man vill läsa mer och få en helhetsbild skulle jag rekommendera att man läser tre saker: arbetsmiljölagen och gällande föreskrifter på Arbetsmiljöverkets webbplats: Försvarsmaktens arbetsmiljöpolicy som finns i Försvarsmaktens strategiska inriktning: och sitt förbands handlingsplan för systematiskt arbetsmiljöarbete.

    Hur arbetar förbundet med de här frågorna?

    – Vi jobbar med det på olika sätt, men oavsett så har förbundet en nära relation till skyddsorganisationen. På förbanden är det Officersförbundets förening med de andra fackförbunden som utser och stöttar skyddsombuden och huvudskyddsombudet. På försvarsmaktsnivå är det Officersförbundet och de andra fackförbunden som utser och stöttar de centrala skyddsombuden. Vi utbildar också alla skyddsombud och huvudskyddsombud. 

    Förbundet har tre arbetsmiljökurser: en introduktionskurs som tar ett helhetsgrepp, en fördjupningskurs med specifikt fokus på OSA och en tredje kurs som också är en introduktion, men som riktar sig till chefer. Vi har också partsgemensamma utbildningar med Försvarsmakten. 

    Förbundet är också med i olika arbetsmiljögrupper för fackförbund inom staten. Inom vår förhandlingsorganisation Offentliganställdas förhandlingsråd (OFR) finns en arbetsmiljögrupp som vi ingår i och där vi hanterar arbetsmiljöfrågor när vi skriver avtal. Officersförbundet är också med i Saco, som en av tre fackliga centralorganisationer. Inom Saco finns ett arbetsmiljönätverk där vi utbyter erfarenheter och är remissinstans för bland annat Arbetsmiljöverket.

    Martin Sachs

    Martin Sachs

    Ombudsman, Officersförbundet

    Ur arkivet: