Senast publicerat
Senast publicerat:

I händelsernas centrum

Efter drygt ett år som chef på Luftstridsskolan började ­Niclas Magnusson ett nytt jobb som chef för Flygstaben i mars. Men bläcket på placeringsbeslutet hann knappt torka innan han erbjöds ännu en ny roll – den som ställföreträdande flyg­vapenchef. "Det var smickrande och givetvis inget jag kunde säga nej till", säger han.

Jenny Folkesson
Trots att han bara precis hade börjat som chef på Flygstaben kände Niclas Magnusson ingen tvekan kring att istället börja jobba som ställ­företrädande chef för flygvapnet.

Foto: Försvarsmakten

Artikel från Officersförbundet.

Han kommer inte från någon officerssläkt och inte heller under sin östgötska uppväxt drömde Niclas Magnusson om att bli militär. Siktet var i stället inställt på att bli lärare i engelska och samhällskunskap. Men först skulle värnplikten på F 6 bockas av. Det skulle visa sig att året i Karlsborg skulle bli själva inkörsporten till Niclas Magnussons hela framtida yrkesliv.

– Jag trivdes så oerhört bra i värnplikten och med den kamratskap som fanns där. När vi skulle hem på julledighet stoppade kompanichefen ansökningshandlingar till officersutbildningen i nävarna på oss och sa ”sök”. Vi var många i min pluton som blev officerare, 23 stycken, minns han.

Niclas Magnusson tillägger att just gemenskapen har varit en avgörande faktor till varför han har valt att tillbringa hela sitt yrkesliv hos samma statliga arbetsgivare.

– Eftersom jag alltid har trivts så bra och aldrig har jobbat i ett dåligt arbetslag så har jag inte sett en anledning till att sluta hos Försvarsmakten. Dessutom tror jag på det vi gör och jag känner stor kåranda och lojalitet med Försvarsmaktens uppgifter.

Efter avslutad officersutbildning i Halmstad blev det Uppsala som kom att utgöra basen för både yrkesliv och familjeliv. F 16 och gamla F 20 var utgångspunkterna även om det har blivit några avstickare till Luleå, Högkvarteret i Stockholm och dessutom ett års utbildning i ledarskap och strategi på Air University i USA.

I september 2023 tog han över som ny chef på Luftstridsskolan, ett år senare gick han vidare och blev chef för Flygstaben. Det var 1 mars i år. Kort därefter kom frågan Niclas Magnusson: Ville han bli ställföreträdande flygvapenchef? Svaret kom blixtsnabbt.

– Det var överraskande men glädjande! Dels är det oerhört smickrande att få frågan, dels tycker jag att det här är ett ännu roligare jobb än det jag hade. Som ställföreträdande chef för flygvapnet får man jobba centralt med flygvapenfrågor och med personalutveckling. Båda passar mig, jag är ingen förvaltartyp utan står mycket hellre mitt i händelsernas centrum, säger han. 

Liknande läsning:

Jag kommer in med erfarenhet och en trygghet samtidigt som jag tycker att jag är tillräckligt vis för att begripa att jag inte vet allt förrän vi har testat lite.

Och framtiden för flygvapnet ser inte ut att bli något för den som tycker om att sitta stilla i båten. På Niclas Magnussons och hans kollegors bord ligger en omfattande transformation där flygplans- och helikopterflottan ska förnyas och teknikskiften ska integreras i verksamheten. Därutöver ska flygvapnet växa i personalstyrka genom fler värnpliktiga, fler yrkesofficerare, nyrekrytering inom tekniska områden och fler civilanställda. Även antalet reservofficerare och frivilliga kommer behöva öka.

Lagspelaren Niclas Magnusson tror att han är rätt person att vara med och leda jobbet framåt. Med en bakgrund i bassystemet kommer han med lite andra erfarenheter än sina företrädare som har varit piloter i grunden.

– Jag tror jag kompletterar laget, jag kommer bidra med erfarenheter som kommer fungera utmärkt. Jag kommer in med erfarenhet och en trygghet samtidigt som jag tycker att jag är tillräckligt vis för att begripa att jag inte vet allt förrän vi har testat lite. Jag är ingen bakåtsträvare som tycker att allt var bättre förr, tvärtom är jag alltid nyfiken och tror på att saker och ting kan göras bättre än tidigare.

Som en följd av strukturutredningen ska flygvapnet överta ledning av Försvarsmaktens tekniska skola och Militärhögskolan i Halmstad och kanske är det i synnerhet där Niclas Magnussons tidigare erfarenheter av verksamhetsutveckling och utbildning kommer till användning.

– Jag tror jag kommer kunna bidra en hel del med att skapa kontinuitet och utveckla utbildningen, säger han.

När det gäller att vara med i facket ser han lite på det som med anställningen i Försvarsmakten: Medlemskapet ser han som självklart och han har aldrig haft någon anledning att gå ur. 

– Som nyanställd var det naturligt att gå med i facket, man ville ha inflytande. Därefter har jag aldrig haft någon anledning att gå ur.

Att ta ett fackligt uppdrag ser han som uteslutet eftersom han numera företräder arbetsgivaren, men även en person på en så pass hög position som Niclas Magnusson kan ibland behöva facklig hjälp. 

– Kanske inte i det vardagliga arbetet men det är klart att även jag kan behöva diskutera frågor som gäller mina avtal. Att vara med i facket är också en solidaritetshandling och att välja att gå ur skulle nog ses som ett slags avståndstagande.

Frågan om hur flygvapnet ska kunna rekrytera fler flygtekniker är ständigt aktuell. Idag råder en allvarlig brist på yrkesgruppen inom Försvarsmakten eftersom tekniker slutar för att söka civila jobba med högre löner och bättre karriärmöjligheter. För att bli mer konkurrenskraftiga måste flygvapnet utveckla sin lönebildning, anser Niclas Magnusson.

– Vi har en tendens att vara försiktiga i lönesättningen för att, efter ett tag, i stället vilja komplettera lönen med en ”särskild satsning”. Jag anser att det är mer logiskt att arbeta med en genomtänkt lönebildning när det gäller alla anställda, även de civila. Ingångslöner ska vara rätt från början så att särskilda satsningar inte behövs.

Niclas Magnusson utvecklar sina tankar och inkluderar även Försvarsmaktens civilanställda i resonemanget.

– Vi behöver också hitta sätt att hantera hur det ska märkas när en anställd – civil eller militär – växer inom samma befattning, när personen helt enkelt tar ett större ansvar. Där skulle jag gärna se en utveckling i hur vi lönebildar, säger han och försäkrar att detta är en fråga han kommer lyfta inom ramarna för sin nya roll.

250808_petblo05_niclasmagnusson_grön

Niclas Magnusson vill se en annan och mer genomtänkt lönebildning för flygteknikerna.

Foto: Försvarsmakten

Fakta

Niclas Magnusson

Gör: Brigadgeneral och ställföreträdande flygvapenchef.

Bor: Uppsala.

Familj: Fru och två vuxna döttrar.

Intressen: Matlagning, golf, titta på tv-­serier och läsa böcker.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Stefan Morin

    Officersförbundet har det senaste året haft stort fokus på vikten av att behålla den militära personalen i Försvarsmakten. Anledningen är enkel. Våra uppdragsgivare, det vill säga medlemmarna, har sagt att vi ska det. I vår senaste medlemsundersökning, under förbandsbesök och genom våra förtroendevalda har budskapet varit tydligt. Det finns ett stort missnöje i myndigheten kring prioriteringen av den militära kompetensen. Överbefälhavare Michael Claesson sa nyligen att han inte uppskattade ”larmrapporter” gällande personalläget i Försvarsmakten. Han menar att statistiken inte speglar ett läge där personalen lämnar. Enligt Försvarsmaktens statistik lämnar två procent av yrkesofficerarna sin anställning. Det är exklusive pensionsavgångar. Det menar överbefälhavaren är en låg siffra. Jag håller med. 

    För Sveriges mest lojala yrkeskår tändes ett hopp inför Rals 2024.

    Ungefär där slutar vi vara överens kring slutsatserna av denna siffra. Att mäta avgångar just nu, och dra en parallell kring hur attraktiva våra anställningar är tror jag är riskabelt. Nu pågår en historisk tillväxt och en integrering i Nato. Det är ett nyhetens behag som verkligen motiverar våra medlemmar. Att äntligen få ingå i en prioriterad myndighet. Att äntligen tydligt få bidra med en efterfrågad kompetens. Jag är övertygad om att detta är anledningen till de låga avhoppen, inte våra attraktiva anställningar. 

    För Sveriges mest lojala yrkeskår tändes ett hopp inför Rals 2024. Försvarsanslagen fortsatte att öka och för tredje året i rad kom förbandschefer och lokala fackliga företrädare överens om vilka behov av tillskjutna lönemedel som finns på respektive organisationsenhet. Parterna gjorde ett noggrant och seriöst arbete. Tillsammans värderade man svårigheter och ansvar i befattningar och hur de lokala behoven såg ut. För Officersförbundets medlemmar rörde det sig om cirka 15 miljoner kronor i månatliga lönesatsningar utöver Rals. Här fanns nu en möjlighet att konkret prioritera den militära kompetensen genom att skjuta till de medel som parterna på förbanden var överens om att de saknar för att sätta rätt löner.

    Vad ville Försvarsmakten i Rals 2024? Jo, man ville inte tillskjuta en krona. Hur blir det då med flygtekniker, fortifikatörer, yrkesofficerare i teknisk tjänst och ledningssystem, tänker ni? Några exempel på områden som länge flaggat för behov av lönejusteringar. Jo, här fanns det en vilja att göra vissa satsningar. Problemet var bara att Försvarsmakten ville bekosta dessa satsningar genom att ta från övriga medlemmars Rals. Ett synsätt som förbundet inte kan stå bakom. En problematik som nu lokalföreningarna får hantera med respektive förband. Troligen kommer förbanden nu vilja ta från kollektivet för att lösa sina egna felaktiga lönesättningar.

    Förbundsstyrelsen valde till sist att skriva på Rals 24 och uppräkningar i utlandsavtalet samt pendlingsersättningen. Var det tillräckligt bra? Nej, men under avtalsmässig fredsplikt och pågående Natoverksamhet ville förbundet säkra upp dessa ersättningshöjningar för medlemmarna.

    I förhandlingsrummet sitter två parter. Just nu är det en part som ser en öppning i att förbättra villkoren och öka attraktionskraften i anställningen. Så att om tio år när Nato och tillväxt inte längre är nytt och spännande, är det fortfarande bara två procent som slutar. Vad den andra parten vill? Fråga din chef!

    Ur arkivet: