Senast publicerat
Senast publicerat:

Vad handlar det här med profession om?  

Officersförbundet är ett fack- & yrkesförbund. De fackliga frågorna är många gånger svåra men också i viss meningen begripliga.

Johan Hansson

Foto: Officersförbundet

Artikel från Officersförbundet.

Emellertid kan det upplevas som att yrkesfrågor som berör yrkets särart, dess utveckling och professionsaspekter lätt hamnar i skymundan. Och även om det nu är ett bra tag sedan Försvarsmakten införde ett trebefälssystem (3BS) så är det väl ännu inte ett fullt begripligt, komplementärt och komplett befälssystem. Därav finns anledning att öka vårt fokus på vår profession, dess utbildningsvägar och yrkesutveckling – denna artikel syftar därför till en inledande problematisering. 

Försvarsmakten pratar om och beskriver den militära profession som en militär profession vilken bygger på ett kollektivt utövande av yrket och där den militära professionen omfattar alla i Försvarsmakten, oavsett personalkategori, anställnings- eller avtalsform. 

”Syftet med att formulera den militära professionen är därför att skapa en sammanhållen idé, ett systematiskt koncept för all personals kvalificerade yrkeskunnande – som sammantaget skapar Försvarsmaktens förmåga till väpnad strid.”

Då Officersförbundet har fokus på den militära yrkesarbetande personalen har det upplevts mer angeläget att prata om Officersprofession. Emellertid täcker 3BS och de militära helstidsyrkena även våra gruppchefer, soldater och sjömän (GSS/K/T). Det kan därför bli lätt förvirrande – vilken profession bejakar och inriktar vi oss på? Inom US Armed Forces är professionsfrågorna ofta i fokus och där kan man finna ”Professions of Arms”.

Därav finns an­ledning att öka vårt fokus på vår profession

Oavsett rubriker vi använder så är det viktigt att fortsätta prata om profession och behovet av kvalificerad yrkesutveckling och karriärvägar för våra medlemmar – oaktat om det berör en kommendör eller en gruppchef. Samtidigt kan man reflektera över huruvida 3BS har utvecklats till att bli ett komplementärt trebefälssystem som hänger ihop helt sömlöst? Och är 3BS så tillåtande till sin natur att systemet t ex klarar av att fånga upp unga talanger som vill snedda från GSS eller SO till OF, och där man kan tillgodoräkna sig adekvat och reellt yrkeskunnande och kompetens med en därigenom till delar anpassad utbildning?

Det nuvarande systemet med 3BS har gått från en ytterlighet av den då nya befälsordningen (NBO infört 1983) med ett enbefälssystem till att idag omfatta OR, SO och OF, där SO var en del av OR fram till 2022/23. Här är det värt att ånyo reflektera över specialistofficerens yrkes- & karriärutveckling då Försvarsmakten valt att skilja nivåer och kategorier åt genom distinktionen OR 5 – SO 6 – något som saknar reell internationell jämförelse. Möjligen hade det varit bättre att jämföra den svenska specialistofficeren med den anglosachsiska Warrant Officer (WO)? Delar av SO-system påminner om WO-systemet med till exempel Överfanjunkare med djup kompetens. Det är möjligen svårare att se likheter mellan en SO 9 som till exempel Regementsförvaltare och WO-systemet. Vår SO 9 förefaller mer likna en klassisk OR 9. 

Reflektionen blir – vad är det för system vi håller på att bygga, finns där den specialiserade kompetensen och går det att jämföra med våra allierade i Nato? Till dessa spörsmål kommer vi att återkomma – hoppas ni som medlemmar hakar på!

Liknande läsning:

I november kommer Officersförbundet att ha Förbundsmöte. Det är på mötet som förbundet väljer förbundsstyrelse som ska arbeta i mötets anda de kommande tre åren. För första gången på 22 år ska mötet välja en ny förbundsordförande.

Redaktionen
Ett vanligt styrelsemöte på Officersförbundets kansli i Stockholm. Ledamöterna har rest till mötet från sina hemförband runtom i landet.
Ett vanligt styrelsemöte på Officersförbundets kansli i Stockholm. Ledamöterna har rest till mötet från sina hemförband runtom i landet.

Officersförbundet är en demokratiskt styrd organisation. Det innebär att du som är medlem i förbundet kan påverka hur förbundet styrs och vilka frågor som förbundet ska driva. Det är du som vid din officersförenings årsmöte väljer förtroendevalda som ska sitta i din föreningens styrelse. Det är vissa av dessa förtroendevalda som vid Förbundsmötet representanter din förening och väljer förbundsstyrelse. Och det oftast, men inte alltid, vissa av dessa förtroendevalda som på Förbundsmötet väljs in i förbundsstyrelsen.

– Samtliga i styrelsen gör ett otroligt viktigt arbete. De ska med det fackliga programmet, det vill säga förbundets plan för de tre kommande åren, ha örat mot rälsen, ta initiativ och driva de frågor medlemmarna vill, säger Lars Fresker, Officersförbundets förbundsordförande. 

Förbundsstyrelsen består av ett presidium med ordförande, samt förste och andre vice ordförande. Utöver presidium finns tolv ordinarie ledamöter och sex suppleanter. Styrelsen sammanträder cirka elva gånger per år för att behandla och besluta om hur förbundet ska agera i olika frågor. 

– Om du sitter i förbundsstyrelsen representerar du inte din förening eller försvarsgren, utan du representerar hela medlemskollektivet och ser till vad som är bäst för samtliga medlemmar, säger Lars Fresker.

»Vi kände att vi inte kunde säga ja till dåliga förslag. Efter flera vändor så kom Försvarsmaktens förslag närmare vårt och förstå då sa vi ja.«

Förbundsordförande leder styrelsemötena och är förbundets främste representant. En ordinarie ledamot har flera uppgifter bland annat att vara fadder till några officersföreningar.  Inför varje styrelsemöte lämnar varje förening en rapport till sin fadder om vad som pågår i föreningen och på förbandet.

– Det kan handla om hur det går med en tvist eller hur det går rent generellt i samverkan och förhandling mellan förening och arbetsgivare på OrgE, säger Lars Fresker. 

Den främsta uppgiften för samtliga i styrelsen är dock att behandla och besluta om hur förbundet ska agera i olika frågor. Till sin hjälp har styrelsen kansliet som bereder frågor och verkställer beslut. Styrelsen delas också in i flera arbetsgrupper och kommittéer till exempel bereder AG Villkor Ralsen. Årets Rals var en framgång, men vägen dit var inte enkel.

– Steg ett var att föreningar och arbetsgivare på OrgE-nivå tillsammans tog fram ett underlag om vilka behov som fanns på deras OrgE. Steg två var att förbundet och Försvarsmakten förhandlade på Försvarsmaktnivå. Under förhandlingen gick förbundets förslag i linje med underlaget, men tyvärr gjorde Försvarsmaktens förslag inte det. Det var en utdragen process med långa diskussioner i styrelserummet. Vi kände att vi inte kunde säga ja till dåliga förslag. Efter flera vändor så kom Försvarsmaktens förslag närmare vårt och först då sa vi ja, säger Lars Fresker och tillägger:

– De frågor som beslutas om i styrelsen är ofta komplexa. Det kräver att samtliga i styrelsen sätter sig in i frågorna och diskuterar. Det är viktigt att vi fattar rätt beslut.

I 22 år har Lars Fresker varit Officersförbundets förbundsordförande och när han avgår vid Förbundsmötet i november är det med en förhoppning om en ny styrelse och ordförande som kan leda förbundet i en tid av utmaningar – Försvarsmaktens tillväxt, kriget i Ukraina och Sveriges Nato-ansökan.

– Jag känner mig hoppfull inför en ny styrelse. De har utmaningar som ställer höga krav vad gäller anpassningsförmåga och kreativt tänkande, säger Lars Fresker.

Ur arkivet: