Senast publicerat
Senast publicerat:

Ny avhandling: Det ökar chansen att vinna striden

Förmågan att överraska och chocka motståndaren ingår i den så kallade idealmodellen som ökar chansen att gå segrande ur en strid. Men även hur enskilda befäl i fält fattar beslut påverkar utgången och den som söker konsensus löper större risk att misslyckas än andra. Det visar en avhandling från Försvarshögskolan, av överstelöjtnant Lars Henåker.

Linda Sundgren
Anders G Warne/FHS
Lars Henåker har bland annat använt sig av krigsspel för att undersöka vilka personliga egenskaper som kan bidra till att man vinner eller förlorar i strid.

Överstelöjtnant Lars Henåker blev historisk när han som första doktorand disputerade i Försvarshögskolans egen regi den 29 mars. Inför ett 100-tal åskådare lade han fram sin avhandling om vilka faktorer som påverkar utgången av en strid. Ämnet är högaktuellt, men i långa stycken ett obeforskat område.

– Jag tog det för självklart att våra reglementen och handböcker för strid byggde på vetenskapliga modeller, men kan du gissa hur många träffar jag fick när jag sökte på ordet seger? Jag undrade om det var så självklart att det var därför det inte stod något, eller om jag hade missat något, säger Lars Henåker.  

Svaret var att det sällan finns någon vetenskaplig grund bakom de stridsmodeller som lärs ut. Enligt Lars Henåker bygger undervisningen oftast på beprövad erfarenhet och vad som allmänt uppfattas som framgångsfaktorer, utan att de ha prövats vetenskapligt.

I avhandlingen har han studerat forskningsresultat av strider som utkämpats i krig under 1900-talet och identifierat de taktiska steg som leder till framgång. Dessa taktiska steg har sedan fogats samman till en modell – idealmodellen. Genom att följa idealmodellen ökar chanserna att gå vinnande ur en strid jämfört med en motståndare som inte gör det.

– Forskningen som jag tagit del av visar att man ibland har använt alla stegen i idealmodellen, ibland färre. Men vi har hittat vissa gemensamma nämnare och taktiska drag som är återkommande hos dem som vinner, säger Lars Henåker som tillsammans med professor Peter Thunholm vid Försvarshögskolan tagit fram idealmodellen.  

» Man måste behärska stegen för att kunna anpassa sig efter motståndarens agerande och vara flexibel. Det handlar om att vara rörlig och kunna överraska. «

Idealmodellen består av åtta steg: utgångsgruppering, spaning, manöver, genombrott, överraskning, chock, exploatering och det fientliga organisatoriska upplösandet. Alla stegen behöver inte tillämpas i alla strider och det är heller inte nödvändigt att ta dem i en viss ordning. Däremot är det viktigt att kunna hantera samtliga steg, menar Lars Henåker.  

– Man måste behärska stegen för att kunna anpassa sig efter motståndarens agerande och vara flexibel. Det handlar om att vara rörlig och kunna överraska. Motsatsen till idealmodellen är att bli passiv, till exempel genom att gräva ner sig. Då blir man väldigt förutsägbar och det är den med mest eldkraft som till slut kommer att vinna.

Lars Henåker har även studerat om officerares personliga beslutsstil kan påverka utgången av en strid. Han lät drygt 100 officerare och akademiker möta varandra i ett datoriserat krigsspel. De spelade slumpmässigt och enskilt mot en motståndare och fick efter egen taktisk förmåga fatta beslut som skulle leda till att fienden besegrades.

Under efteranalysen av materialet gick det inte att säkerställa vilken beslutsstil som fungerar bäst. Däremot gick det sämre för de taktiker som var konsensusorienterade än för övriga. 

Liknande läsning:

– Risken att de skulle misslyckas var åtta till tolv procent större jämfört med de andra.  Att söka konsensus kan säkert vara en bra egenskap i andra sammanhang, som i stabsarbete, men fungerar inte lika bra när snabba beslut ska fattas på slagfältet, säger Lars Henåker.

Överstelöjtnant Lars Henåker blev historisk när han som första doktorand disputerade i Försvarshögskolans egen regi den 29 mars.

Lars Henåker har en bakgrund inom armén och arbetade bland annat 26 år på K 3 i Karlsborg, innan han började doktorera. I dag har han en delad tjänst med 60 procent som huvudlärare i krigsvetenskap på Markstridsskolan i Skövde och 40 procent som forskare vid Försvarshögskolan i Stockholm. Tillvaron kan ibland bli splittrad men det finns också fördelar, säger han.

– I Skövde har jag en brigadgeneral att vända mig till med frågor och på Försvarshögskolan har jag tillgång till en professor i krigsvetenskap. Den som forskar om taktik i strid behöver ha tillgång till båda världar.

» Jag skulle vilja slå ett slag för taktikens betydelse för officersprofessionen och vikten av forskning kring vad framgångsrik taktik på det moderna slagfältet är. «

Undervisningen varvas med nya forskningsprojekt. Han kommer att studera divisionerna på Markstridsskolan, utveckla krigsspel samt forska på de strider som sker i Ukraina – allt med taktik i strid som övergripande ämnesområde.   

– Jag skulle vilja slå ett slag för taktikens betydelse för officersprofessionen och vikten av forskning kring vad framgångsrik taktik på det moderna slagfältet är och hur vi kan förhålla oss till den. Vi måste bemästra det enda område som är unikt för oss, den legala våldsutövningen vi är satta att bemästra i strid.

FAKTA

Lars Henåkers avhandling
Avhandlingen heter Mastering Tactics: Exploring and measuring victory in battle och resultaten har redan börjat användas i undervisningen vid Försvarshögskolan och på Markstridsskolan i Skövde. Disputationen skedde den 29 mars vid Institutionen för krigsvetenskap och militär historia. Det var den första avhandlingen som genomfördes i Försvarshögskolans egen regi.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Åtta värnpliktiga från Tolkskolan vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum drabbades av köldskador under en övning i Arvidsjaur i februari. Enligt en yrkesofficer med god insyn i verksamheten kan skadorna kopplas till den tystnadskultur som granskningar har visat råder vid förbandet. ”Min största farhåga är att någon till slut får betala det yttersta priset”, säger officeren.

    Linda Sundgren
    Flera värnpliktiga från Tolkskolan fick köldskador under en övning i Arvidsjaur. Enligt de avvikelserapporter som upprättades vid förbandet efteråt, anpassades inte övningen till rådande väderlek. Bilden är från en övning vid Norrlands dragonregemente.

    Foto: Andreas Bardell/Aftonbladet/TT

    Under den gångna vintern har ett stort antal köldskador rapporterats i Försvarsmakten. Ett av de drabbade förbanden är Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum, FM undsäkC, där åtta värnpliktiga vid Tolkskolan ådrog sig köldskador under en övning i Arvidsjaur i februari.

    Övningen var en del av den grundläggande soldatutbildningen och pågick under tio dagar med bland annat skjutövningar och fältdygn. Det var mycket kallt med temperaturer som tidvis sjönk under 30 minusgrader. Enligt de avvikelserapporter om köldskador som upprättades vid förbandet efter övningen, anpassades inte övningen till rådande väderlek. Bland annat fick soldaterna efter den 13 timmar långa bussresan från Uppsala till Norrlands dragonregemente, K 4, i Arvidsjaur gå rakt ut från bussen och direkt inleda ett övningsmoment i 23 minusgrader, utan order om att förstärka klädseln. Först efter initiativ från en av de övriga deltagare uppmanades soldaterna att föra med sig värmejacka och pälsmössa. 

    En av dagarna hölls utbildningsmoment utomhus under elva timmar med bland annat skjutövningar. Enda möjligheten att värma sig var att tillfälligtvis sätta sig i ett fordon på tomgång i anslutning till platsen. Skadorna som de värnpliktiga ådrog sig omfattar köldskador på tår, fingrar och kinder. En yrkesofficer vid FM undsäkC med god insyn i Tolkskolans verksamhet berättar följande för Officerstidningen:

    – Jag fick veta att isvaksbadet ställdes in på grund av kylan, och det var ju klokt. Sedan fick jag uppgift om att utbildningspassen utomhus skulle ha kortats med hänsyn till temperaturen, men jag upplever inte att det blev så med tanke på vad soldaterna vittnade om och att de hade varit ute i 12 timmar i 32 minusgrader, säger yrkesofficeren som vill vara anonym.

    Jag upplever att förbättringsförslag möts med stark skepticism och fientlighet. Det är så det fungerar här.

    Enligt avvikelserapporterna har instruktörerna under övningen fattat flera beslut som bidrog till skadorna. Bland annat beordrades de värnpliktiga under ett knappt 12 timmar långt utomhusmoment i 32 minusgrader att inte använda tjocka vantar under den del av dagen där skjutövning pågick och vissa av vapnens metalldelar hade inte tejpats.

    De värnpliktiga beordrades också att bära fältmössa istället för pälsmössa i 21 minusgrader med motiveringen att pälsmössa inte ska bäras på garnisonsområdet, en order som saknade grund i regelverket. Yrkesofficeren vid FM undsäkC konstaterar att instruktörerna brast i omhändertagandet av de värnpliktiga, men säger samtidigt att instruktörerna inte hade fått de förutsättningar som krävdes för att lösa uppgiften på ett bra sätt.

    – Jag är övertygad om att instruktörerna gjorde så gott de kunde, men de var för oerfarna och hade inte fått den kunskap som behövdes för att lösa uppgifterna de var ordersatta att utföra. Den mer erfarna i övningsledningen på plats i Arvidsjaur hade inte tillräckliga resurser i form av tid för att planera övningen fullt ut och var uppbunden inomhus en stor del av tiden med att planera nästa del av utbildningen.

    Yrkesofficeren menar att situationen orsakades av problemen högre upp i organisationen på förbandet.

    – Flera ur personalen har under lång tid påtalat problem i utbildningen, framför allt bristen på erfaret befäl och att det har en negativ påverkan på verksamheten. Något gehör har detta inte fått, säger yrkesofficeren och fortsätter. 

    – Jag upplever att förbättringsförslag möts med stark skepticism och fientlighet. Det är så det fungerar här. Den som lyfter problem blir utmålad som den som är problemet.

    Att förbandet har bekymmer med tystnadskultur där den som påtalar brister riskerar att drabbas av repressalier, har påtalats upprepade gånger. Senast i samband med en inspektion av Säkerhetsinspektionen i oktober förra året, något Officerstidningen rapporterat om. Yrkesofficeren som uttalar sig i den här artikeln var inte en av dem som intervjuades i reportaget om tystnadskultur i höstas, men menar att köldskadorna är en effekt av tystnadskulturen vid förbandet.

    – Nu har tystnadskulturen drabbat enskilda värnpliktiga. Man tar inte verksamheten på allvar och har inte tillräckligt med resurser, och min allra största farhåga är att någon till slut får betala det yttersta priset. Alltså att någon blir allvarligt skadad, invalidiserad eller dör, säger yrkesofficeren.

    Officerstidningen har sökt Tolkskolan och FM undsäkC för en intervju. I ett sms till Officerstidningen meddelar Sofia Norin, kommunikationschef vid FM undsäkC, att de tagit del av avvikelserapporterna och att det nu pågår ett internt arbete där förbandet ”noggrant går igenom det som har rapporterats för att få en tydlig och korrekt bild av situationen”. I nuläget vill förbandet därför inte kommentera ärendet ytterligare.

    Artikeln har uppdaterats med ett tillägg om förstärkning av klädsel och justering av antal timmar för ett av utbildningsmomenten. 

    Ur arkivet: