Ges ut av Officersförbundet

Samma brister påtalas år efter år

Under flera år har Säkerhetsinspektionen påtalat brister inom områden som elsäkerhet, brandskydd och trafiksäkerhet utan att problemen åtgärdats. Produktionschefen på Högkvarteret säger att förbättringsarbete pågår men att det tar tid att förändra.

Många officerare saknar grundläggande kunskaper i ellära.

I Säkerhetsinspektionens (Säkinsp) senaste årsrapport konstateras att flera av de avvikelser som nu noterats är sådant som har påtalats tidigare. Dit hör bland annat säkerhetskritiska områden som brandskydd, elsäkerhet och transport av farligt gods. Produktionschefen, generallöjtnant Johan Svensson, är dock inte bekymrad över säkerhetsläget i Försvarsmakten.

– Det är godtagbart. Att jag inte säger att det är gott handlar om att vi vill skapa en attityd som utgår från att vi alltid kan bli lite bättre. Vi får aldrig luta oss tillbaka och säga att vi är nöjda. Men det är inget som jag ligger sömnlös över, vi är duktiga på det här.

Men Säkinsp anser att Prod måste bli bättre på att omhänderta de avvikelser som inspektionen påtalar och sprida kunskapen om behov av åtgärder mellan förbanden. Johan Svensson håller med om att det finns förbättringspotential. 

– Det finns en hel del vi kan göra i vår systematik för att omhänderta avvikelser och det är något vi jobbar med, säger han och nämner bland annat det verksamhetssäkerhetsråd som instiftades för två år sedan av den då avgående Produktionschefen, generallöjtnant Anders Silwer.

– I verksamhetsrådet ingår alla chefer som är direkt underställda mig, bland annat samtliga försvarsgrens- och stridskraftschefer. Vi träffas minst tre gånger om året för att diskutera sådant som rör säkerheten på förbanden och det är ett forum för mig att kunna systematisera och sätta press på cheferna och följa upp det som görs. Rådet har fått avsedd effekt även om vi inte är i hamn ännu.

» Det är en fråga om prioriteringar och på det stora, övergripande planet är det vi på Prod som ska göra de prioriteringarna «

Skälen till att avvikelser består över åren kan ha flera förklaringar, tror Johan Svensson. Han nämner sådant som brister i styrningen från Högkvarteret, knappa resurser och att förbanden prioriterat annat än verksamhetssäkerhet.

– Till stor del tror jag att det bottnar i den organisation vi haft under många år med nedskärningar och reducering. Det har lett till att vi blivit väldigt orienterade mot singelkompetenser vilket gjort organisationen sårbar. 

Ibland, säger han, fattas beslut innan organisationen är redo att genomföra dem.

– Ta elsäkerheten som exempel. Där beställdes en grundtillsyn av all elmateriel. Men för att kunna verkställa det beslutet måste all elmateriel individuppföljas och det beslutet är inte fattat. Då blir det en brist som sedan blir till en avvikelse.

Bland den kritik som Säkinsp lyfter fram finns specifika problem som återkommer inom flera olika områden. Dit hör bland annat otydlighet i organisationen och bristande styrning liksom otillräcklig utbildning. Ett exempel på det senare är hanteringen av explosiva varor där officerares okunskap om rådande regelverk tros ligga bakom många felförvaringar i nattfack och andra hanteringsutrymmen. Ett annat exempel är trafiksäkerheten. Huvuddelen av de inspekterade förbanden saknar fordonsinstruktörer vilket leder till att soldaterna inte får den utbildning som krävs. Även inom elsäkerhetsområdet är otillräcklig utbildning ett bekymmer, enligt Säkinsp rapport.   

– Vi försöker stödja verksamheten och i höstas körde vi en drive inom elsäkerhetsområdet där vi utbildade personalen på förbanden, säger Johan Svensson.

Säkerhetsinspektionen påpekar också att det fortfarande saknas kurser i elsäkerhet i de nivåhöjande utbildningarna för officerare och chefer. Enligt Säkinsp leder det sannolikt till att såväl förbandschefer som deras underställda befäl utses utan att ha tillräcklig kunskap på området. 

– Vi har intentionen att lägga in ett paket om verksamhethetssäkerhet i de olika skolstegen, säger Johan Svensson. 

Finns det utrymme för ytterligare kurser inom ramen för utbildningarna eller måste något annat plockas bort för att det här ska få plats?

– Det är en fråga om prioriteringar och på det stora, övergripande planet är det vi på Prod som ska göra de prioriteringarna, säger Johan Svensson.

Fakta
Årsredovisning 2018

Säkerhetsinspektionens årsredovisning innehåller resultatet av föregående års inspektioner och tillsyn av ett antal förband i Försvarsmakten. 2018 genomfördes även en inspektion vid insatsen i Mali. Generellt kan det konstateras att arbetsbelastningen inom Försvarsmakten är hög.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev?

Prenumerera på Officerstidningen nyhetsbrev och få de viktigaste artiklarna direkt i mejlkorgen. Nyhetsbrevet är under uppbyggnad men ange gärna din mejladress redan nu om du är intresserad.

Officerstidningen är nominerad till ett av Fackförbundspressens journalistpriser. Tidningens art director Christian Gård kan vinna pris för bästa redigering.

Fackförbundspressens journalistpriser delas ut årligen och går till årets bästa journalistiska insatser i åtta olika prisklasser. Nu står det klart att Officerstidningen och art director Christian Gård är nominerade i kategorin ”Bästa redigering” för formgivningen av temasidorna om Försvarsmaktens tillväxt i nr 2 2020.

– Det är ju alltid roligt när ens arbete uppmärksammas! Tycker också att den här nomineringen är ett bra kvitto på det arbete vi gjort – och fortfarande gör – med Officerstidningen för att leverera en läsvärd och attraktiv tidning till medlemmarna, säger Christian Gård. 

Chr NY HEMSIDA-2
Christian Gård, Offcerstidningens Art director

Övriga nominerade i kategorin är Sofia Andersson för Hotellrevyn och Lotta Lundin för Publikt.  

Föreningen Fackförbundspressen samlar tidningar utgivna av organisationer inom LO, Saco och TCO. Föreningen arbetar för att stärka intresset för fackförbundspressens journalistik och för att ge den större genomslag i samhällsdebatten.

Fackförbundspressens priser delas ut den 27 oktober. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Bland yrkesofficerare ökade andelen bullerrelaterade hörselskador med 50 procent förra året och även hos värnpliktiga syns en tydlig ökning av antalet hörselskador, enligt en bullerskadeanalys från Försvarsmedicincentrum. Vådaskotten stod för många av skadorna.

Antalet hörselskador till följd av vådaskott ökade från 36 till 72 fall mellan 2019 och 2020.

Trots att bullerrelaterade hörselskador varit ett särskilt fokusområde inom Försvarsmakten sedan 1998, ökar antalet hörselskador till följd av bullerexponering för flera personalkategorier. Årets fördjupade analys av inrapporterade hörselskador uppvisar en negativ trend bland yrkesofficerare, reservofficerare och civilanställda med en ökning på 50 procent det senaste året. Bland kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/K) var ökningen 9 procent och hos värnpliktiga 7 procent. Jämfört med åren 2010–2011 har antalet inrapporterade bullerskador bland rekryter ökat med 55 procent. 

– Antalet bullerrelaterade hörselskador bland yrkesofficerare, reservofficerare, civilanställda och GSS/K är relativt få och då kan svängningarna mellan åren bli stor. Men det här ger inga positiva signaler, säger Björn Skoog vid Försvarsmedicincentrum som genomfört analysen. 

Antalet anmälda bullerrelaterade hörselskador har ökat från ett knappt hundratal 2018 till cirka 160 året efter och runt 240 i fjol, enligt rapporten.

» Vid sådana här övningar måste man antingen sova med hörselskydden på eller så får b-styrkan inte skjuta in i tälten. «

Framför allt är det vådaskott och andra vapenrelaterade bullerskador som ökar. Vådaskotten stod för 33 procent av skadorna förra året. Antalet hörselskador till följd av vådaskott ökade från 36 till 72 fall mellan 2019 och 2020. I elva fall avfyrades vapen vid laddning eller patron ur och åtta händelser inträffade i inomhusliknande miljöer som tält, vapenvårdslokaler eller i fordon. Andra bullerskador kopplade till vapen handlade om hörselskydd som inte används eller av misstag bragts ur sitt läge. Vid flera tillfällen har skador inrapporterats vid eldöverfallsövningar där folk legat och sovit i sina tält när b-styrkan gått till anfall och börjat skjuta. 

– Vid sådana här övningar måste man antingen sova med hörselskydden på eller så får b-styrkan inte skjuta in i tälten. Eldöverfallsrelaterade skador var vanliga förr, men efter att vi hade arbetat med dem ett antal år och hörselskydden blev bättre sjönk skadorna och har sedan legat på en stabilt låg nivå. Men nu ser vi att de ökar igen, säger Björn Skoog. 

IMG_1755
Björn Skoog

Att bullerrelaterade hörselskador ökar i Försvarsmakten kan ha flera bakomliggande orsaker, menar Björn Skoog.  

– Att de värnpliktiga utbildas i riskerna med bullerskador är jag rätt säker på, men frågan är vem som leder utbildningen och vilken kvalitet utbildningen håller. Systematiskt arbetsmiljöarbete ges litet utrymme på Officersprogrammet och det är svårt att säga hur mycket kunskap i arbetsmiljöfrå

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Personer med adhd och andra neuropsykiatriska diagnoser ska inte längre automatiskt uteslutas från möjligheten att pröva sin lämplighet till militärtjänstgöring. Ändringen sker efter att Diskrimineringsombudsmannen, DO, i ett tillsynsbeslut kommit fram till att Försvarsmakten och Plikt- och prövningsverket har överträtt diskrimineringsförbudet.

Personer med neuropsykiatriska diagnoser kommer inte längre automatiskt att uteslutas från möjligheten att pröva sin lämplighet till värnplikt.

I juli kom beslutet att personer med adhd, autism och andra neuropsykiatriska diagnoser inte längre automatiskt ska vara diskvalificerade för att prövas för sin lämplighet att göra militärtjänst. I stället ska varje fall prövas individuellt. Ändringen kommer efter att Diskrimineringsombudsmannen, DO, gjort en tillsyn mot Försvarsmakten och Plikt- och prövningsverket. DO kom fram till att det rörde sig om diskriminering genom den automatiska uteslutningen.  I det webbformulär som använts som lämplighetsprövning av de som ska kallas till mönstring för värnplikt eller frivillig militärtjänstgöring har det funnits frågor om personen någon gång diagnostiserats med autism eller adhd. De som svarat ja har inte gått vidare i antagningsprocessen. 

– Eftersom det inte kan uteslutas att personer med dessa diagnoser har den förmåga som krävs för att göra militär tjänstgöring anser DO att det strider mot diskrimineringslagen med en automatisk uteslutning av dessa personer – även om det senare i prövningen skulle visa sig att de ändå inte uppnår ställda krav för tjänstgöring, säger diskrimineringsombudsman Lars Arrhenius i ett pressmeddelande.

» Det kan inte uteslutas att personer med dessa diagnoser har den förmåga som krävs för att göra militär tjänstgöring. «

För att möjliggöra en individuell bedömning har Försvarsmakten nu beslutat att ta bort den automatiska uteslutningen som sker då en individ anger att denne har en adhd- eller autismdiagnos. Under förutsättning att övriga delar av testet är godkänt kommer dessa individer att kunna gå vidare och boka tid för en prövning. 

”Vid prövningen genomförs därefter en individuell bedömning av personens möjligheter att genomföra en grundutbildning med värnplikt inom ramen för antagningsprocessen”, skriver Försvarsmaktens personaldirektör Klas Eksell i beslutet om förändringen i rekryttestet.   

Parallellt med förändringarna kommer också en särskild översyn av Försvarsmaktens medicinska bedömningsgrunder med fokus på adhd och autism att genomföras skyndsamt, skriver Försvarsmakten vidare. 

Försvarsmakten har under DO:s utredning förklarat att det finns en ökad risk för personer med diagnoserna adhd eller autism att inte klara militärtjänst, men att det inte kan uteslutas att det finns personer med diagnoserna som har förmåga att göra det

Även Polismyndigheten har beslutat om att ändra antagningsreglerna till polisutbildningen. Personer med diagnos ska inte längre per automatik gallras bort, utan ges möjlighet till prövning med en individuell bedömning. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post