Senast publicerat
Senast publicerat:

Samma brister påtalas år efter år

Under flera år har Säkerhetsinspektionen påtalat brister inom områden som elsäkerhet, brandskydd och trafiksäkerhet utan att problemen åtgärdats. Produktionschefen på Högkvarteret säger att förbättringsarbete pågår men att det tar tid att förändra.

Redaktionen
Försvarsmakten
Många officerare saknar grundläggande kunskaper i ellära.

I Säkerhetsinspektionens (Säkinsp) senaste årsrapport konstateras att flera av de avvikelser som nu noterats är sådant som har påtalats tidigare. Dit hör bland annat säkerhetskritiska områden som brandskydd, elsäkerhet och transport av farligt gods. Produktionschefen, generallöjtnant Johan Svensson, är dock inte bekymrad över säkerhetsläget i Försvarsmakten.

– Det är godtagbart. Att jag inte säger att det är gott handlar om att vi vill skapa en attityd som utgår från att vi alltid kan bli lite bättre. Vi får aldrig luta oss tillbaka och säga att vi är nöjda. Men det är inget som jag ligger sömnlös över, vi är duktiga på det här.

Men Säkinsp anser att Prod måste bli bättre på att omhänderta de avvikelser som inspektionen påtalar och sprida kunskapen om behov av åtgärder mellan förbanden. Johan Svensson håller med om att det finns förbättringspotential. 

– Det finns en hel del vi kan göra i vår systematik för att omhänderta avvikelser och det är något vi jobbar med, säger han och nämner bland annat det verksamhetssäkerhetsråd som instiftades för två år sedan av den då avgående Produktionschefen, generallöjtnant Anders Silwer.

– I verksamhetsrådet ingår alla chefer som är direkt underställda mig, bland annat samtliga försvarsgrens- och stridskraftschefer. Vi träffas minst tre gånger om året för att diskutera sådant som rör säkerheten på förbanden och det är ett forum för mig att kunna systematisera och sätta press på cheferna och följa upp det som görs. Rådet har fått avsedd effekt även om vi inte är i hamn ännu.

Skälen till att avvikelser består över åren kan ha flera förklaringar, tror Johan Svensson. Han nämner sådant som brister i styrningen från Högkvarteret, knappa resurser och att förbanden prioriterat annat än verksamhetssäkerhet.

– Till stor del tror jag att det bottnar i den organisation vi haft under många år med nedskärningar och reducering. Det har lett till att vi blivit väldigt orienterade mot singelkompetenser vilket gjort organisationen sårbar. 

Liknande läsning:

Ibland, säger han, fattas beslut innan organisationen är redo att genomföra dem.

– Ta elsäkerheten som exempel. Där beställdes en grundtillsyn av all elmateriel. Men för att kunna verkställa det beslutet måste all elmateriel individuppföljas och det beslutet är inte fattat. Då blir det en brist som sedan blir till en avvikelse.

Bland den kritik som Säkinsp lyfter fram finns specifika problem som återkommer inom flera olika områden. Dit hör bland annat otydlighet i organisationen och bristande styrning liksom otillräcklig utbildning. Ett exempel på det senare är hanteringen av explosiva varor där officerares okunskap om rådande regelverk tros ligga bakom många felförvaringar i nattfack och andra hanteringsutrymmen. Ett annat exempel är trafiksäkerheten. Huvuddelen av de inspekterade förbanden saknar fordonsinstruktörer vilket leder till att soldaterna inte får den utbildning som krävs. Även inom elsäkerhetsområdet är otillräcklig utbildning ett bekymmer, enligt Säkinsp rapport.   

– Vi försöker stödja verksamheten och i höstas körde vi en drive inom elsäkerhetsområdet där vi utbildade personalen på förbanden, säger Johan Svensson.

Säkerhetsinspektionen påpekar också att det fortfarande saknas kurser i elsäkerhet i de nivåhöjande utbildningarna för officerare och chefer. Enligt Säkinsp leder det sannolikt till att såväl förbandschefer som deras underställda befäl utses utan att ha tillräcklig kunskap på området. 

– Vi har intentionen att lägga in ett paket om verksamhethetssäkerhet i de olika skolstegen, säger Johan Svensson. 

Finns det utrymme för ytterligare kurser inom ramen för utbildningarna eller måste något annat plockas bort för att det här ska få plats?

– Det är en fråga om prioriteringar och på det stora, övergripande planet är det vi på Prod som ska göra de prioriteringarna, säger Johan Svensson.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Luftvärnsregementet, Lv 6, i Halmstad ska etablera ett detachement på Gotland från den 1 juli 2027. Syftet är att hantera den stora tillväxten inom luftvärnsområdet och att stärka Gotlands luftförsvar.

    Josefine Owetz
    Utbildningen på Gotland kommer att vara inriktad på brigad- och territorialluftvärn.

    Foto: Alexander Gustavsson/Försvarsmakten

    Armén ser ett behov av utökad luftvärnsförmåga i Sverige och för att klara det behöver fler värnpliktiga utbildas inom luftvärn. Att etablera luftvärnsutbildning på fler platser är ett sätt att öka produktionen, skriver Försvarsmakten i ett pressmeddelande den 21 oktober.

    – Det säkerhetspolitiska läget kräver förmåga här och nu parallellt med fortsatt anpassning. Det gäller armén i allmänhet och på Gotland i synnerhet. Som en del av arméns förmågeuppbyggnad kommer armén från 2027 genomföra kontinuerlig grundutbildning av luftvärnsförband på Gotland. Utbildningen medger höjd kontinuerlig beredskap till verkan inom luftdomänen, säger arméchef generalmajor Johan Pekkari i pressmeddelandet.

    Arméstaben har gett Luftvärnsregementet, Lv 6, i uppdrag att starta ett detachement på Gotland från den 1 juli 2027.

    – Det finns idag bara ett luftvärnsregemente i Sverige, Luftvärnsregementet i Halmstad. För att klara av den stora tillväxten inom luftvärnet behöver vi bli fler som jobbar med luftvärn och grunden till det är utbildning, säger överste Sofia Westermark, chef för Luftvärnsregementet, i pressmeddelandet.

    En stark luftvärnförmåga är oerhört viktig för att försvara ön

    Sedan i somras utbildas luftvärnssoldater vid Gotlands regemente, P 18, med hjälp av personal från Lv 6. När detachementet är på plats nästa sommar tar Lv 6 över ansvaret och redan året därefter ska verksamheten utökas. Utbildningen kommer att vara inriktad på brigad- och territorialluftvärn.

    – Gotlands strategiska läge och vikt för Natos försvar i Östersjöregionen kan inte nog understrykas, och en stark luftvärnförmåga är oerhört viktig för att försvara ön. En etablering av luftvärnsutbildning på Gotland kommer att förstärka vår beredskap och vår förmåga att försvara Gotland och dess invånare, säger överste Andreas Gustafsson, chef för Gotlands regemente, i pressmeddelandet.

    Fakta


    Brigadluftvärn: Luftvärnskompanier som utgör en del av en armébrigad eller stridsgrupp och vars främsta syfte är att skydda brigaden mot hot från luften. 

    Territorialluftvärn: Territorialluftvärnet ska komplettera övrigt luftvärn genom att finnas på många geografiska platser och bestå av korträckviddiga luftvärnssystem samt antidrönarsystem.

    Källa: Försvarsmakten

    Ur arkivet: