Senast publicerat
Senast publicerat:

Förbundets lönekampanj lyssnade på svenska folkets röster

Under våren 2025 accelererade diskussionen om lönenivåerna inom Försvarsmakten. För att vidga perspektiven – bort ifrån de åsikter anställda, arbetsgivare och fackförbund har – ­valde Officersförbundet att arrangera en dramatiserad enkät. En grupp civila fick testa soldat- och yrkesofficersuppgifter och därefter ge sin syn på lönerna.

Fredrik B Nilsson
Översergeant Matilda Sternland, till vardags teknisk chef på Noraskogs kompani, A 9, regisseras hur hon ska berätta för en anställd om ett kommande och brådskande Natouppdrag.

Foto: Fredrik B Nilsson

Artikel från Officersförbundet.

Under sommaren har kampanjen snurrat i sociala medier. Bilder av civila, klädda i vita overaller, som under realistiska former testar olika roller inom försvaret ger en bild av hur ”allmänheten” ser på den militära personalens vardag. 

– Eftersom 2025 är en av de största avtalsrörelserna på mycket länge i Sverige gjorde vi en opinions- och påverkanskampanj med hjälp av Gullers och Norstat för att skapa medvetenhet om situationen för den militära personalen. Vi ville nå ut både till beslutsfattare och allmänhet – för att stärka medlemmarnas position inför kommande förhandlingar, säger Lea Lobelius, kommunikationschef Officersförbundet.

Ett riksrepresentativt urval av den vuxna befolkningen fick besvara frågor som: Hur mycket tror du att en soldat tjänar? Skulle du kunna tänka dig att bli yrkesofficer vid nuvarande lönenivå? Vem är ansvarig för att försvaret fungerar? Och svaren är uppseendeväckande:

– Undersökningen visade att en bred majoritet är överens om att det är viktigt med ett starkt försvar, vilket skapar en relevant kontext för lönefrågan. Kampanjfilmerna, debattartiklarna och resultatet väcker reaktion och speglar tydligt både medlemmarnas verklighet och allmänhetens syn på yrket. Under sommaren presenterades även ”Redo!”, en utredning om personalförsörjningen av det militära försvaret vilken stärkte och väckte fortsatt liv i debatten. Flera medier refererade då tillbaka till Officersförbundets undersökning, säger Lea Lobelius. 

Nu har förbundet lyft lönefrågan ur ett perspektiv som gör det lättare för såväl makthavare som ’den ­vanliga medborgaren’ att ta ställning till lönenivåerna.

Susanne Hultgren, som är Officersförbundets förhandlingschef, anser att kampanjen fyller en viktig funktion i avtalsrörelsen:

– Ja! Att på ett pedagogiskt sätt visa hur vårt yrke fungerar i praktiken – att låta civila få testa själva – ger en bredare bild av vad det är vi jobbar för hela tiden: nämligen att våra medlemmar ska få rimliga löner. Enkäten som Norstat genomförde i kombination med dessa realistiska tester har ju faktiskt resulterawt i ett tydligt svar – att lönerna uppfattas som låga hos gemene man och att de nuvarande lönenivåerna kan bidra till att det blir svårt att rekrytera så många som behövs inom en snar framtid.

Filmen om, och resultatet av, den dramatiserade enkäten har fått bred spridning i svenska medier. Det märks att det finns ett stort intresse för ämnet. Sveriges Television, Nyhetsmorgon i TV4, flera ledare och olika debattsidor – alla har de hänvisat till och lyft fram kampanjresultatet.

Liknande läsning:

– Nu har förbundet lyft lönefrågan ur ett perspektiv som gör det lättare för såväl makthavare som ”den vanliga medborgaren” att ta ställning till lönenivåerna. Under hösten sprids de olika statistiska underlagen vidare och kring avtalsrörelsen lär debatten om lönenivåerna att fortsätta, säger Lea Lobelius. 

Fakta

Kampanjen

1001 svenskar svarade på enkäten från Norstat, där vissa av de tillfrågade testade på yrkesrollerna i dramatiserade övningar innan de svarade på frågorna.

89 procent av svenskarna tycker att ett starkt försvar är viktigt.

1 procent av de tillfrågade i enkäten kan tänka sig att bli soldat till dagens lön.

Kampanjfilmen gjordes i samverkan med byrån Gullers Grupp.

43 svenska medier publicerade material som grundats på kampanjresultaten.

Ta del av hela kampanjen här.

Tobias Danielsson är sektionschef på sjöstridsenheten vid Sjöstridsskolan och styrelseledamot i Officersförbundet. Han anser att några framgångsfaktorer för Officersförbundet finns i den höga anslutningsgraden, det stora antalet medlemmar och i ­engagemanget ute i föreningarna som driver den fackliga verksamheten framåt.

Lea Lobelius
DSC_9174
Tobias Danielsson, sektionschef på sjöstridsenheten vid Sjöstridsskolan.

Foto: Andreas Blomlöf

Tobias Danielsson ingår i förbundsstyrelsens ”Villkorsgrupp”, en grupp som består av utvalda styrelsemedlemmar med målsättning att de ska fokusera och fördjupa sin kunskap om avtal och förhandling. 

– Villkorsgruppen utgör kittet mellan våra förtroendevalda och tjänstemän. Vi ska tillsammans med förhandlingsdelegationen se till att vi driver de frågor som vi tillsammans beslutade om på senaste förbundsmötet. Med villkorsgruppen så kan vi förankra arbetet som görs vid förhandlingsbordet med ­styrelsen, säger Tobias Danielsson. 

Efter värnplikten på Visbykorvetterna och utbildning till systemtekniskt befäl har Tobias Danielsson fortsatt sin yrkesbana och karriärsutveckling inom Försvarsmakten. Men efter fem månader till sjöss med HMS Carlskrona i Adenviken ville han ha nya utmaningar. 

– Efter de månaderna kände jag mig lite trött på livet till sjöss, de var som flera verksamhetsår på ett par månader. Då valde jag att kliva i land när jobbet på Sjöstridsskolan dök upp. 

Idag jobbar han med utbildningssystem och materielutveckling och levererar både kollegor och effekt. På hans sektion var de fyra personer när han började och idag är de åtta. Verksamheten växer. Tobias Danielsson är systemtekniker i botten och arbetar nu med marinens ledning, samband och vapensystem som ska nyttjas på de korvetter, minjakter och ubåtar som sen ska ut på Natouppdrag. 

Den fackliga banan började när han 2015 blev invald i lokalföreningen, sedan två år tillbaka är Tobias ordförande i OF-MarinB/SSS. 2020 blev han invald som suppleant i förbundsstyrelsen och 2024 ordinarie ledamot. 

– Jag skulle inte ändra på något i min karriär om jag kunde. Erfarenheten från ME03 (Operation Atalanta) bär jag med mig än idag. Jag är glad att jag fick chansen att kliva upp som sektionschef. Det var en utmaning att komma in, som rätt så oerfaren, planera, budgetera, och rapportera. Men jag hade goda kollegor och gott stöd och jag lärde mig verka i rollen som chef och samtidigt få fortsätta med systemtekniken, vilket varit optimalt. Det finns många möjligheter att växa inom Försvarsmakten. 

Det är samsyn i ­resultaten men det är vägen dit som skiljer förbundet och Försvarsmakten åt.

Försvarsmakten som arbetsgivare gör mycket bra. Tobias Danielsson menar att det i många frågor finns en samsyn men att det ofta är i ”hur” där arbetsgivaren och Officersförbundet skiljer sig åt. 

– Man får inte glömma att Försvarsmakten också har en uppgiftställare och politiskt tryck av förväntningar. Som förbund vill vi inte vara i missnöjesbranschen utan vi vill hjälpa arbetsgivaren, förhoppningsvis genom att komma med ett annat perspektiv. Vi upplever också att det finns en stor acceptans i organisationen för det fackliga arbetet. Förbundet har en stor anslutningsgrad och vi upplever även att arbetsgivaren tycker att det är bra att vi är där. Förbundet representerar många medlemmar och det väger tungt när man går in i en förhandling, vi är starkare tillsammans, säger Tobias Danielsson. 

DSC_9239

Efter det att Tobias Danielsson valde att kliva i land, för ett jobb på Sjöstridsskolan, blev livspusslet lättare att få ihop. Idag är han dessutom verksam som ledamot i förbundsstyrelsen vid Officersförbundet.

Foto: Andreas Blomlöf

Fakta

Tobias Danielsson

Familj: Fru och barn.

Bor: i Karlskrona.

Fackligt uppdrag: suppleant i Officers­förbundet 2015, styrelseledamot Officersförbundet sedan 2020.

Men det finns de som inte organiserat sig. De som inte tillhör något fackförbund. Anledningarna kan vara många. Men de allra flesta är anslutna, och Officersförbundet har i dagsläget 15 000 yrkesaktiva medlemmar. Det senaste året har det varit rekordmånga som sökt till officersutbildningen. Men många valde att tacka nej när de väl fick erbjudande om att påbörja sin utbildning. Och även om det är många som börjar sin utbildning, så är det inte alla som genomför den. 

– När det gäller Systemteknik och vapen i marinen är behovet stort. Det finns en stor deskripas mellan behovet och de som slutför utbildningen. Utflödet är större än inflödet. Försvarsmakten lyfter att det är få personer som avslutar sin tjänst, bara 2 procent. Men vi menar att det är de som slutar som har den kompetensen som är svår att behålla. I Karlskrona har vi både Saab och FMV som verkar innom försvarssektorn. Där är det lätt att hoppa över staketet och göra en snabbare lönekarriär. 

Samtidigt tror han inte att lönen är allt. Men arbetsmiljön och uppgifter står inte paritet med tillgängliga resurser. 

– Vi får mer och mer arbetsuppgifter till en mindre personalkader. Till slut säger personalen att de inte orkar mer. Speciellt när man kommer upp i åldern och vill skaffa familj och barn. Man har ett ansvar som mamma eller pappa, att få ihop livet. Det är då jag tror att de flesta väljer att lämna insatsverksamheten och ibland Försvarsmakten. De gör analysen att de kan få samma årslön som de fick när de var till sjöss med tillägg utan att behöva vara i väg så mycket. De kan få vara hemma med sin familj, hämta och lämna på skolan, vara fotbollstränare och samtidigt tjäna lika mycket. Det tror jag är största utmaningen för Försvarsmakten, säger Tobias Danielsson. 

Samhällets förväntansbild på en förälder idag är att föräldrarna ska vara närvarande. Där har inte arbetsgivaren inte hängt med i analysen, hur de ska hantera det, enligt honom. 

– Vi har en uppgiftsställning och ett tillgänglighetskrav på oss, samtidigt som vi ska möta individernas personliga förutsättningar. Jag har ingen lösning, mer än att vi behöver vara mycket mer folk. De med bristkompetenserna får gå in och arbeta extra pass. Det tär på familjerna. 

Samtliga medarbetare gynnas av dom fackliga framstegen som förbundet gör. Det kan såklart kännas orättvist. 

– Vårt fokus är på att våra medlemmar skall ha skäliga villkor och sakliga löner. Att vi kan lyckas med det bygger på att vi är så många och representerar så stor del av all militär personal. Jag tror vi skall fortsätta att fokusera på att belysa det viktiga arbetet som dom förtroendevalda gör varje dag ut i organisationen, så förstår förhoppningsvis dom ”o-organiserade” det också och väljer att ansluta sig.

 

Ur arkivet: