Senast publicerat
Senast publicerat:

»Rakt in i hetluften«

Det var intresset för teknik och flygplan som lockade Hans Bergvall till flygflottiljen F 17 i Kallinge. Hans fackliga engagemang väcktes när han blev vald till ledamot för den lokala officersföreningen – och på senaste förbundsmötet blev vald till han andre vice ordförande i Officersförbundets styrelse.

Cecilia Gustafsson
Andreas Blomlöf
Artikel från Officersförbundet.

Hans har alltid haft ett stort intresse för teknik. Därför var planen att han efter gymnasiet skulle bli maskiningenjör. Han hann dock bara gå en termin på utbildningen innan det var dags för värnplikten. Turligt nog fick han göra den på flygflottiljen F 17, bara några mil från Karlskrona, där han är uppväxt och bor än idag. Han trivdes så bra med arbetet och blev så nyfiken på flygplan att när han muckade hösten 2000 hoppade av den andra utbildningen och började utbilda sig till flygtekniker, först på Militärhögskolan och sedan Flygtekniska skolan i Halmstad.

– Det är 25 mil till Halmstad. Vi var ett gäng som åkte dit tidigt på måndagen och kom hem sent på fredagen. Till en början var det roligt att sitta i skolbänken, men ganska snart längtade jag hem och tillbaka till arbetet på F 17. Jag tycker att det är roligare med praktik än teori. Även om det var två års praktik innan jag blev självgående och fick arbeta under eget ansvar. 

Liknande läsning:

Hans blev klar officer 2003 och löjtnant 2005. Han gick den fackliga grundkursen på Militärhögskolan, men det var i samband med att han blev klar officer och arbetade en sommar på F 17 som han första gången fick arbeta med fackliga frågor i praktiken. Utlandstjänstgöring blev obligatoriskt då. 

– Men redan 2003 försökte man implementera detta på nyanställda. Men vi nyanställda fänrikar vände oss emot att arbetsgivaren hade förändrat våra anställningsvillkor mot vad som gällde när vi påbörjade vår utbildning. Vi pratade med Officersförbundet och fick hjälp att förhandla med personalchefen. Vi fick sedan till en förändring. Jag tror framför allt det fick mig att förstå att det är lättare att få till en förändring om man är en stor grupp.

Hans blev tidigt vald som ledamot i den lokala föreningens styrelse, men han erkänner att han inte var den exemplariska ledamoten i början.

– Jag tyckte att den vanliga tjänsten som flygtekniker var roligast och viktigast så när jag började var jag mest fokuserad på den.

Han blev dock arbetsplatsombud – och ställdes inför en massa frågor från kolleger och chefer.

– När man får frågor gäller det att man har koll på svaren, har man inte det får man ta reda på hur det förhåller sig. Om man svarar fel eller far med osanning har man förbrukat förtroendet. Jag har alltid haft lätt att lära mig, jag har läst mig till mycket. Om någon väcker mig mitt i natten och ställer fackliga frågor så vet jag direkt svaret på dem.

För fyra år sedan blev Hans vald till ordförande för den lokala föreningens styrelse och hans fackliga engagemang och arbete ökade drastiskt. Över en natt gick han från att ha arbetat fackligt några procent i månaden till att lägga 50 procent av arbetstiden på det fackliga arbetet. 

– Det var tufft i början då jag insåg hur mycket arbete som faktiskt skulle krävas av mig. För att få en bra verksamhet och styrelse behövde vi vara flera som hjälpte varandra.  

Enligt Hans har mycket av det fackliga engagemanget och arbetet möjliggjorts av att han har bra kollegor och chefer.

– De vet att någon behöver göra det här arbetet och med hjälp av styrelsen så löser vi föreningens arbete, det vill säga allt från att delta i samverkansmöten, löneförhandla, till att ta hand om olika medlemsärenden. Inga ärenden är det andra likt. Jag känner nu att det fackliga arbetet som jag gör är minst lika viktigt som den vanliga tjänsten.

”Om någon väcker mig mitt i natten och ställer fackliga frågor så vet jag direkt svaret på dem.”

Det roligaste med det fackliga arbetet är när han faktiskt hjälper en medlem.

– När det blir förändring och när en medlem får det bättre och är nöjd – då är jag nöjd. Eftersom alla från soldat till förbandschef tillhör samma förening blir det en lite annorlunda än på andra fack. När vi ska samverka med chefen får man tänka på att även denna är medlem.

Han tycker att det är viktigt att alltid vara nåbar, och att medlemmarna ska veta att de kan ringa när som helst. Telefonen kan ringa en tidig morgonen eller sen kväll. 

– Ibland kan jag inte svara, men då ringer jag upp senare.

Det svåraste med det fackliga arbetet upplever han är personärenden. Det kan handla om allt från att en medlem kommit i konflikt med sin chef till att en medlem har alkoholproblem.

– Det är klart att jag har varit med om mycket. Det är mycket som jag inte kan prata om med min familj, men jag har fackliga kollegor. Det är viktigt att ha några man kan diskutera allt mellan himmel och jord med. Sedan har jag med tiden lärt mig att få distans, men det är inte alla som klarar av det. Jag mår i alla fall inte dåligt av att hantera personärenden.

» Det bästa tipset som jag tagit tillvara är förberedelse, förberedelse, förberedelse.«

Hans tycker också att det är spännande att förhandla, och har gått en förhandlingskurs med ombudsmännen på förbundets kansli. 

– Det bästa tipset som jag tagit tillvara är förberedelse, förberedelse, förberedelse. När jag sedan sitter i förhandling med Försvarsmakten märker jag att om jag gjort mitt grundarbete kommer jag oftast segrande ur förhandlingen. Då ser jag fram emot nästa förhandling! Sedan har jag arbetat och förhandlat med samma personer under en långt tid och då byggs det upp ett förtroende som hjälper båda parter.

På förbundsmötet förra året blev Hans vald till andre vice ordförande i Officersförbundets förbundsstyrelse. Det var oväntat att han skulle bli invald i just presidiet då han inte varit invald i styrelsen tidigare.

– Det var oväntat även för mig och det är lite som att komma rakt in i hetluften. Nu är jag vald och jag tänker arbeta för hela förbundet och alla dess medlemmar, oavsett försvarsgren. Sedan blir det spännande då det är stor skillnad på det fackliga arbetet lokalt och centralt. Det känns bra att jag kan ta med mig allt det jag kan om det lokala arbetet nu när jag arbetar centralt i styrelsen. 

För Hans och förbundsstyrelsen väntar nu internat, dock på distans på grund av covid-19, samt fortsatt arbete med vilka frågor förbundet ska driva i framtiden. 

FAKTA

Hans Bergvall

Ålder: 40 år.

Fackliga uppdrag: Styrelseledamot OF F 17, styrelseordförande OF
F 17, andre vice ordförande Officersförbundets styrelse.

Bakgrund i korthet: Värnplikt 2000, Militärhögskolan i Halmstad 2001–2003, officer och flygtekniker F 17, Flygtekniska skolan i Halmstad 2003–2005, löjtnant och flygtekniker.

Familj: Fru och 13-årig son, samt borderterriern Börje. 

Bor: Karlskrona (”Bra pendlingsavstånd till F 17 i Kallinge”)

På fritiden: Båten i skärgården. (”Förra året var vi ute 90 nätter med båten. Första natten i mars och sista natten i oktober.”)

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Alla vill ha en bra arbetsmiljö, men det kräver arbete och engagemang – och det saknas inte utmaningar konstaterade deltagarna som gick utbildningen för alla huvudskyddsombud i Försvarsmakten.

    Cecilia Gustafsson
    Förbundsnytt bild till reportage 1
    I november förra året valdes Anders Salenbo och de andra centralt skydds­ombuden. Förtroendeuppdraget gäller i tre år.

    Foto: Andreas Blomlöf

    Det är soliga dagar i slutet av maj när utbildningen hålls i Karlskrona. Det är några av de centrala skyddsombuden i Försvarsmakten som organiserar den. Av cirka 40 deltagarna som rest hit från olika förband är hälften kvinnor och hälften män. Den äldsta deltagaren är 67 år och den yngsta 27 år. Den första eftermiddagen delas deltagarna in i grupper utifrån försvarsgren och stridskraft för att lära känna varandra. Efter en lång eftermiddag säger Helena Strid, huvudskyddsombud FMLOG: 

    – Det känns betryggande att träffa kollegor ansikte mot ansikte, att mer konkret se vem man kan vända sig till som ny. Det gör det lätt att lyfta luren och prata om eventuella funderingar jag har. 

    Den andra dagen är schemat fyllt med föreläsningar och grupparbeten. Första föreläsningen hålls av överste Stefan Jansson chef för arméstaben och Jens Zetterberg centrala huvudskyddsombudet för armén. De berättar om hur de arbetar med arbetsmiljöfrågor och hur samma arbetsmiljöproblem oftast finns på flera av förbanden och därför lyfts från arbetsgivare och huvudskyddsombud på förbanden vidare till arméns arbetsmiljökommitté. I den sitter utöver Stefan Jansson och Jens Zetterberg också arbetsmiljöhandläggare och verksamhetssäkerhetsofficer och tillsammans försöker de hitta lösningar på problemen.

    – Jag tycker att vi har ett bra samarbete. Det finns en lyhördhet och vi har ofta samsyn, säger Jens Zetterberg.

    Vi lever i ett regelverk som är anpassat efter en annan tid. Vi behöver ändra de regelverk som är dysfunktionella.

    En av de stora utmaningarna oavsett försvarsgren är bristen på personlig utrustning. Det utbryter diskussion bland deltagarna som berättar om sina erfarenheter av att försöka att köpa in personlig utrustning för att få en bra arbetsmiljö och följa arbetsmiljölagen. Flera deltagare upplever att lagen om offentlig upphandling ställs emot arbetsmiljölagen. 

    – Vi lever i ett regelverk som är anpassat efter en annan tid. Vi behöver ändra de regelverk som är dysfunktionella, säger Stefan Jansson. 

    Den andra föreläsningen hålls av Anders Salenbo, centralt skyddsombud för Försvarsstaben. De deltagare som är centrala skyddsombud får resa sig upp och presentera sig innan Anders Salenbo börjar berätta om skyddsombudet och huvudskyddsombudets roll. 

    Att vara skyddsombud och huvudskyddsombud är ett förtroendeuppdrag som innebär både skyldigheter och rättigheter. Skyldigheterna är exempelvis att vaka på arbetsplatsen, att företräda alla medarbetare och ge stöd till både arbetsgivaren och fackförbunden. Ett skyddsombud har också tystnadsplikt. Rättigheterna är exempelvis att ett skyddsombud ska ha tid att utföra sitt uppdrag och att utbilda sig för det, samt att få tillträde och ta del av information så att uppdraget kan utföras. Ett skyddsombud har också rätt att stoppa verksamhet.

    – Alla de här rättigheterna finns i arbetsmiljölagen och förtroendemannalagen. Kom ihåg att samverkan också gäller skyddsorganisationen och desto tidigare vi är med i processen desto bättre, säger Anders Salenbo.

    Förbundsnytt bild till reportage 2

    Helena Strid är huvudskyddsombud på FMLOG och en av deltagarna på utbildningen.

    Foto: Andreas Blomlöf

    Det systematiska arbetsmiljöarbetet innebär att arbetsgivaren tillsammans med skyddsombuden undersöker arbetsmiljön, vidtar åtgärder och sedan följer upp de åtgärderna. I det arbetet ska skyddsombuden delta i arbetsplatsträffar, skyddsronder samt vid framtagning av riskanalyser exempelvis vid övningar. Skyddsombudet ska också få information om olyckor och tillbudsrapporter. Huvudskyddsombudet ska delta vid förbandets arbetsmiljökommitté, medverka vid analys av medarbetarundersökning, samt ta del av förbandets sjukskrivningstal.

    – Det är minst sagt ett omfattande och oerhört viktigt arbete som är både utmanande och roligt, säger Anders Salenbo.

    Dagen fortsätter och varvas med grupparbete, pauser och föreläsningar av bland annat Carl Lundvall, sektionschef för arbetsmiljösektionen på Försvarsstaben, om sektionens arbete samt hur verksamhetssäkerhet och arbetsmiljö hänger ihop. Martin Sachs, ombudsman på Officersförbundet, håller också en föreläsning om arbetsbelastning. 

    Efter en lång dag bryter deltagarna upp och får en paus innan middagen som hålls på officersmässen på kvällen. 

    – Det känns som att utbildningen hjälper mig att bli bättre på att stödja ”mina” skyddsombud. Jag har fått idéer om hur jag kan lägga upp arbetet framöver samt fått kontakter där jag själv kan söka hjälp och svar på frågor, säger Helena Stridh. 

    Det är minst sagt ett omfattande och oerhört viktigt arbete som är både utmanande och roligt.

    Dagen efter fortsätter föreläsningarna bland annat om utredningsstöd ovälkommet beteende. Grupparbetet fortsätter också och huvudskyddsombuden samtalar om hur de samverkar, vad som fungerar bra och dåligt och vad de gör om arbetsgivaren inte följer arbetsmiljölagen. Erfarenheterna skiljer sig åt. Somliga upplever att de har en bra samverkan medan andra upplever att samverkan inte riktigt fungerar. De kan exempelvis bli inbjudna till möten, medan beslut fattas utan samverkan, det vill säga utan att det tas hänsyn till de arbetsmiljöfrågor som huvudskyddsombuden lyfter. Det finns också en utmaning för huvudskyddsombuden att veta vilka som är skyddsombud på förbanden. Arbetsgivaren ska ha en lista, men den är inte alltid uppdaterad.  

    När det blir dags för utvärdering är deltagarna eniga om att det varit några givande dagar. Flera lyfter fram hur värdefullt det är att träffas, få tips och tricks och att bygga nätverk.

    – Det är roligt att vara med och organisera en så viktig träff där huvudskyddsombuden kan utbyta erfarenheter och lyfta goda exemplen på samverkan. Det är viktigt att se skyddsombuden som ett stöd för chefer när olika arbetsmiljöfenomen dyker upp i vardagen. Det finns många parametrar att ta hänsyn till när man arbetar för att få en bättre arbetsmiljö, säger Mia Penttinen, centralt skyddsombud för Operationsledningen/Hemvärnet som är en av de som organiserat utbildningen.

    Om du är intresserad av att bli skyddsombud prata med din chef eller dina förtroendevalda.

    Fakta

    Skydds-organisationen

    Enligt svensk lagstiftning har arbetsgivaren ett ansvar att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete för att skapa en bra arbetsmiljö samt att förebygga ohälsa och olycksfall. Därför ska varje arbetsplats med fler än fem anställda ha ett eller flera skyddsombud. Om det finns flera skyddsombud samordnas dessa av ett huvudskyddsombud. I Försvarsmakten finns fem så kallade centrala skyddsombud samt fem ersättare som samordnar huvudskyddsombuden.

    Centralt skyddsombud för Försvarsstaben:
    Anders Salenbo (ersättare Helena Bergli).

    För Operations-ledning/Hemvärnet:
    Mia Penttinen och Johanna Bjärving.

    För armén:
    Jens Zetterberg (ersättare Alexander Westberg).

    För marinen:
    Peter Hammarberg (ersättare Åke Bergvik).

    För flygvapnet:
    Leif Ljungkvist (ersättare Mikael Westlin).

    Ur arkivet: