Senast publicerat
Senast publicerat:

Soldat vid K 4 omkom i lavin under övning på Kebnekaise

I tisdags omkom en soldat vid Norrlands dragonregemente, K 4, i samband med en lavinolycka på Kebnekaise. K 4 fokuserar nu på att ta hand om de anhöriga och förbandets personal, samt att stötta i de olika utredningar som har inletts, meddelade K 4 på en pressträff på torsdagen.

Josefine Owetz
Stian Lysberg Solum/NTB/TT
I tisdags omkom en soldat vid Norrlands dragonregemente, K 4, i en lavinolycka på Kebnekaise i samband med en övning.

Det var i tisdags som en stor lavin gick på Kebnekaises sydsluttning. En soldat vid Norrlands dragonregemente, K 4, som övade i området, drogs med i lavinen. Ett sök- och räddningsarbetet påbörjades omedelbart. Soldaten fördes med ambulanshelikopter till Tromsö sjukhus i Norge för vård, men hans liv gick inte att rädda.

Under torsdagen höll Försvarsmakten en presskonferens där representanter från K 4 i Arvidsjaur deltog.

– Våra tankar och allt vårt arbete ligger på att stötta och ta hand om de anhöriga och våra medarbetare, inledde överstelöjtnant Morgan Gustafsson, stabschef på regementet, pressträffen.

Han redogjorde för händelseförloppet och berättade att ett krisstöd har upprättats vid förbandet, däribland en intern jourlinje som är öppen dygnet runt för personalen. Försvarshälsan har en öppen mottagning där det finns läkare, sjuksköterskor och psykologer som stöttar medarbetarna.

» Området är känt av oss sedan tidigare och vi övar kontinuerligt i det här området. «

Morgan Gustafsson berättade också att övningen på Kebnekaise till del har fortsatt, men att verksamheten har anpassats med anledning av olyckan och rådande förutsättningar.

Major David Engström, ställföreträdande bataljonchef samt biträdande övningsledare, deltog också på pressträffen.  Han redogjorde för förbandets uppgift och upplägget för övningen.

Att ha förmåga att verka i den subarktiska miljön är regementets kärna och specialitet.

Liknande läsning:

– Vi ska kunna förflytta oss och verka i högalpinterräng, i svåra förhållanden, i lavinfarligt område, över glaciärer och över branta partier, det här ska vi självklart kunna göra på ett säkert sätt. Området som vi övar i medger att öva alla dessa moment. Området är känt av oss sedan tidigare och vi övar kontinuerligt i det här området, sa David Engström. 

Den omkomna soldaten ingick i en rekogniseringsstyrka som bestod av 10 personer bestående av bergsmästare, bergssoldater och yrkesofficerare.

Deras uppgift var att rekognosera väg för huvudstyrkan bestående av 100 värnpliktiga från K 4, ledda av bergsmästare, lavinspecialister och fjällinstruktörer. Olyckan skedde när styrkan arbetade med att fästa säkerhetskonstruktioner.

– Den förolyckade han var en mycket duktig bergsspecialist och alpinist, och hade prognos till att bli en av förbandets bergsmästare, sa David Engström.

» Den förolyckade han var en mycket duktig bergsspecialist. «

Flera utredningar har inletts upp för att utreda dödsolyckan, däribland av Statens haverikommission. 

– Det har startats ett antal av varandra oberoende utredningar som nu kommer att genomföras, med ett hundra procents stöd av vårt förband. Vi har också anmält olyckan till Arbetsmiljöverket, med några iakttagelser. De iakttagelserna kommer att kompletteras allt eftersom de här utredningarna går vidare, sa Morgan Gustafsson på pressträffen. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Ungdomar till välutbildade föräldrar med höga inkomster blir oftare antagna till militär grundutbildning än dem från socioekonomiskt svaga familjer. Bland värnpliktiga som utbildas mot befälsbefattning är skillnaderna som störst. Det visar en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut.

    Linda Sundgren
    Värnpliktiga vid Ledningsregementet.
    Det finns ett tydligt samband mellan inskrivning till värnplikt och socioekonomisk status, visar en rapport från FOI. Ju högre utbildning föräldrarna har desto vanligare är det att bli inskriven till värnplikt.

    Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

    I höstas kom en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) som visar att socioekonomisk status inte spelar någon roll för ungdomars inställning till värnplikten. Ungdomar till lågutbildade föräldrar med låga inkomster var ungefär lika intresserade av att göra lumpen som dem i andra samhällsklasser. Däremot finns det tydliga skillnader mellan olika socioekonomiska grupper utifrån vem som faktiskt gör lumpen.

    Enligt FOI-studien, Vem får försvara Sverige, som publicerades under våren är ungdomar från resursstarka familjer överrepresenterade bland de värnpliktiga. Av de cirka 500 000 totalförsvarspliktiga födda mellan 2000 och 2004 som ingår i studien, har 42 procent högutbildade föräldrar. Bland dem som faktiskt skrivs in till värnplikt stiger andelen till närmare 60 procent.

    – Värnplikten är inte den sociala smältdegel den en gång var. Många har fortfarande uppfattningen att värnplikten är en arena för social integration och att deltagandet i militären jämnar ut skillnaderna mellan olika samhällsklasser, men det stämmer inte, säger Peter Bäckström, forskare vid FOI som lett undersökningen.   

    Sammansättningen på dem som gör värnplikten liknar den vi ser på civila lärosäten

    Skillnaderna mellan dem som vill göra värnplikten och de som får göra den, ökar i takt med föräldrarnas utbildningsnivå. Störst är överrepresentationen av ungdomar vars föräldrar har en forskarutbildning. Lägger man även till andra faktorer som om föräldrarna förvärvsarbetar eller inte och om familjen någon gång tagit emot ekonomiskt bistånd, blir skillnaderna ännu tydligare.

    – Sammansättningen på dem som gör värnplikten liknar den vi ser på civila lärosäten. Även där är barn till socioekonomiskt starka föräldrar överrepresenterade. Egentligen är det inte särskilt konstigt, men jag tror inte att vare sig allmänheten eller politikerna alltid är medvetna om det, säger Peter Bäckström.

    Peter Bäckström, FOI.

    Peter Bäckström

    Forskare på FOI

    Studien visar också ett samband mellan socioekonomisk bakgrund och vilken sorts värnpliktsutbildning som individen genomför. Flest deltagare från resursstarka familjer är det bland dem som utbildas till en befälsbefattning. Närmare 70 procent av de som skrevs in på en längre befälsutbildning hade högutbildade föräldrar, vilket kan jämföras med 55 procent av de som utbildades mot en soldatbefattning.

    Enligt rapporten motsvarar sammansättningen i värnpliktskullarna som går den längre befälsutbildningen, den fördelningen av studenter som råder på läkarprogrammet. Men den sociala snedrekryteringen beror inte på att Plikt- och prövningsverket gör något fel vid mönstring och uttagning till värnplikten. Peter Bäckström konstaterar att myndigheten följer de direktiv och lagar som politikerna beslutat om.

    Ungdomar från socioekonomiskt starka familjer presterar bättre på testerna än andra.

    – Det handlar alltså inte om någon godtycklighet eller medveten särbehandling. Plikt- och prövningsverket har till uppgift att välja ut dem som är bäst lämpade för uppgiften och ungdomar från socioekonomiskt starka familjer presterar bättre på testerna än andra, säger han.  

    Enligt Peter Bäckström är det av stor nytta för samhället att försvaret har tillgång till högpresterande ungdomar. Samtidigt konstaterar han att denna nytta måste vägas mot värnpliktens kostnader och att det ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är tveksamt om det är effektivt att blivande toppstudenter kommer in på arbetsmarknaden ett år senare än andra.

    Det är heller inte säkert att de som antas till grundutbildningen också är de som är mest intresserade av att efter värnplikten ta anställning som soldat eller söka till Officersprogrammet. I slutändan är värnplikten också en rättvisefråga som handlar om vem som ska försvara Sverige.

    – I fredstid kan det vara lätt att tänka på värnplikten som en utbildning eller ett privilegium.  Men i slutändan handlar det om att försvara Sverige och Nato och det är förenat med risker, säger Peter Bäckström och fortsätter:

    – Till syvende och sist handlar det om vem som ska bära bördan av kriget. Man kan se värnplikten som en slags beskattning och i det perspektivet är frågan om vem som gör lumpen inte trivial.

    Ur arkivet: