Fortsatt brist på utrustning till kvinnor

Trosor som skaver och bh:ar som riskerar att ge köldskador. Pliktrådets nya rapport visar att det fortsatt finns stora brister vad gäller jämställd materialförsörjning i Försvarsmakten.

2025 ska Försvarsmakten ha en jämställd materialförsörjning om allt går enligt plan, men flera brister återstår att åtgärda.

2025 ska Försvarsmakten ha en jämställd materialförsörjning om allt går enligt plan. Men fortfarande återstår flera brister att åtgärda. Pliktrådet, det centrala medinflytandeorganet för värnpliktiga, släppte i december en rapport med titeln ”Skav, värk och underkläder åt värnpliktiga kvinnor”.

”Under Pliktrådets besök vid samtliga utbildningsorganisationer har vi i samtal med en stor del av de värnpliktiga samt många försvarsmaktsanställda kunnat konstatera en allvarlig och generell brist på utrustning specifik för kvinnor. Tilldelningen av underkläder i form av trosor och bh:ar är dels otillräcklig, dels finns flera brister i de olika persedlarnas konstruktion”, skriver Pliktrådets Olof Wärmländer i rapporten.

Situationen är känd sedan tidigare. Kvinnor i Försvarsmakten har länge varit missnöjda med uniformer, kroppsskydd och övrig utrustning, något som resulterat i projektet Jämställd materialförsörjning, som startade hösten 2019.

– Det här är ett projekt som finns på högsta ledningens agenda. Och det är ett projekt som prioriteras. Det handlar helt enkelt om att vi blir farligare för fienden om vi blir jämställda, då bättre personlig materiel ger högre stridsvärd, säger Per Öster vid Resursproduktionsenheten på Högkvarteret, som leder arbetsgruppen.

Öster kopiera
Per Öster

Per Öster menar att det är viktigt att ta hänsyn till Pliktverkets rapport som visar att trosorna är för trånga i låren och ger skavsår, eller där bh:n av så kallad komfortmodell har dragkedja vilket medför skavsår och där sportmodellen inte ger tillräckligt med stöd.

– Det här är exempel på felköp som har gjorts där vi inte fullt ut tog tillvara på brukarnas synpunkter. Dessutom var processen för anskaffning något oklar och inte fullt uppstyrd. Så fort vi upphandlat en fungerande bh och trosa är jag övertygad om att vi kommer att anskaffa dessa plagg på bred front.

Enligt Per Öster pågår upphandling just nu, men eftersom det föreligger kommersiell sekretess kan han inte kommentera när anskaffning kommer att ske.

Försvarsmakten ska vara en arbetsplats där alla medarbetare varje dag får möjlighet att prestera så bra som möjligt, under rättvisa förutsättningar, fortsätter han:

– Om samtliga medarbetare har utrustning som passar ökar vår operativa förmåga och effekt. Men om medarbetare tvingas verka med utrustning som inte passar, då är det inte bara en rättviseaspekt, då handlar det även om risker, säger Per Öster.

» Så fort vi upphandlat en fungerande bh och trosa är jag övertygad om att vi kommer att anskaffa dessa plagg på bred front. «

Sedan projektet startade har projektgruppen gått igenom de avvikelserapporter som kommit in. Det handlar om över 4 000 klagomål om såväl funktion, som kvalitet och passform:  Kroppsskydd som skaver över höfterna alternativt är för trånga för den som har stor byst, för stora handskar som medför att människor med mindre händer får svårt att skjuta, hjälmar som åker ner över ögonen och försämrar sikten. Byxor som är trånga över ben och höfter. Kängor som är så breda att fötterna halkar runt i dem.

– Projektet har resulterat i 62 punkter som ska ses över, säger Per Öster, och poängterar att även om det än så länge handlat om personlig utrustning, är målet att se över all materiel.

– Det är naturligtvis viktigt att hela materielförsörjningsprocessen ska vara jämställd, inte bara den personliga utrustningen. Om AK 5:an inte passar den som har en liten hand, hur ska hon eller han kunna prestera sitt yttersta när det kommer till att skjuta, till exempel. 

Elias Nyström, chef för enheten soldatutrustning på Försvarets materielverk, FMV, håller med Per Öster:

– FMV har tillsammans med Försvarsmakten en skyldighet att skapa de bästa förutsättningarna för personalen att verka i, säger han.

Under året som gått har ett materielprojekt som prioriterats varit NCU (Nordic Combat Uniform) med modeller som är anpassade både för män och kvinnor.

– NCU:n har provats ut genom att vår personal under sex månader har testat den. Här har sex förband, där 60 procent varit kvinnor och 40 procent män, använt den under olika förhållanden och därefter har det gjorts en generell utvärdering utifrån de krav som ställts, säger Elias Nyström.

Planen är att uniformen kommer att beställas för leverans till 2024.

– Försvarsmakten är som bekant inne i en period av tillväxt, vilket medför att vi kontinuerligt ser över utrustning och behov. Här lägger vi bland annat fokus på att öka urvalet av artiklar i små storlekar, säger Elias Nyström och ger fältuniform 90 och stridsskjortan som exempel.

Men Per Öster är noga med att poängtera att bara för att de 62 punkterna i projektet uppfylls, innebär inte det att Försvarsmakten blivit en jämställd arbetsplats.

– Det handlar naturligtvis lika mycket om ledarskap som om information. Alla inom Försvarsmakten behöver bli medvetna om varför vi genomför dessa åtgärder, att vi ytterst gör det för att öka vårt stridsvärde.

Ett annat exempel på åtgärder som nu genomförs är den nya versionen av tjänsteuniformen modell 87, som tidigare varit en unisexuniform.

– Nu tar vi fram en design för kvinnor, och en för män. Men eftersom vi har ett stort antal anställda inom Försvarsmakten säger det sig själv att det handlar om stora kvantiteter. Det innebär att det inte går i en handvändning att få fram. Här räknar vi med att vara klara 2025 med preliminär leveransstart 2026, säger Per Öster.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev?

Prenumerera på Officerstidningen nyhetsbrev och få de viktigaste artiklarna direkt i mejlkorgen. Nyhetsbrevet är under uppbyggnad men ange gärna din mejladress redan nu om du är intresserad.

Efter omfattande bekymmer häver norska försvaret avtalet med leverantören av helikopter NH90. I Sverige pågår en utredning om Försvarsmaktens samlade helikopterförmåga, inklusive framtiden för det problemtyngda helikopter 14-systemet.

Den pågående helikopterutredningen ska förelså hur den svenska svenska helikopterförmågan bör utvecklas mot 2035 och 2040.

Vid en pressträff den 10 juni meddelade Norges försvarsminister att kontraktet med leverantören av NH90-systemet, Norges motsvarighet till helikopter 14, hävs. Något som bland annat Dagens Industri, DI, rapporterat om. I artikeln i DI uppges fyra skäl till norrmännens beslut: förseningar, att antalet fel i förhållande till flygtimmar långt överstiger det förväntade, tidskrävande underhåll och så pass försenade leveranser att vissa system har gått ur produktion.

– Konsekvenserna av de här fyra förhållandena är att vi i dag har färre helikoptrar än vi skulle ha haft. De vi har flyger för lite och flera av dem saknar viktig utrustning, sa chefen för Norges försvarsmateriel, Gro Jaere, enligt artikeln.

brigadgeneral anders persson 680x350 kopiera
Anders Persson

I december 2021 meddelade Australien att de kommer att lämna NH90-systemet tidigare än planerat. Enligt en artikel i Flight Global bottnar beslutet i låg tillgänglighet och höga kostnader. Ersättare blir amerikanska Black Hawk. Även det svenska försvaret har haft återkommande problem med helikopter 14-systemet såsom förseningar, brist på reservdelar, dyra flygtimmar och höga bullernivåer. Trots att det är över 20 år sedan helikoptersystemet beställdes är fortfarande inte alla maskiner i drift och enstaka helikoptrar befinner sig fortfarande i Finland respektive Frankrike för uppgradering till den nivå de enligt beställningen ska ha. Sedan början av 2021 pågår en utredning om Försvarsmaktens samlade helikopterförmåga, däribland helikopter 14. Brigadgeneral Anders Persson är ställföreträdande flygvapenchef och ordförande i utredningen.

– Vi har utrett helikopterförmågan flera gånger förut, men aldrig i den här omfattningen. Vi behövde ta ett helhetsgrepp om vår helikopterförmåga. De utmaningar vi haft med befintliga helikoptrar har bidragit till det beslutet, inte minst helikopter 14, säger han.

För helikopter 14 har utredningen landat i två alternativ, berättar Anders Persson. Det ena är att behålla systemet som det är i dag. Det andra är att överge 14-systemet och ersätta det med amerikanska Black Hawk (helikopter 16) och Sea Hawk som är den sjögående modellen.

– Men om vi väljer att lämna helikopter 14 är frågan hur det i så fall ska gå till. Det är en mängd parametrar att ta hänsyn till. Men vi kommer inte att lämna projektet på motsvarande abrupta sätt som Norge gjort. Om vi bara stänger av en förmåga har vi ingen förmåga alls. Hela syftet med utredningen är att säkerställa att vi får en bättre helikopterförmåga och får den förmåga vi en gång beställde, säger Anders Persson. 

» Om vi väljer att lämna helikopter 14 är frågan hur det i så fall ska gå till. «

Sedan tidigare finns ett inriktningsbeslut om att helikopter 15, som är på väg att falla för åldersstrecket, kommer att fasas ut från 2026 och framåt. Därmed behöver Försvarsmakten hitta en ersättare till 15-systemet.

– Att ersätta den med Black Hawk är helt klart ett alternativ. Behåller vi helikopter 14 kan den sjöoperativa helikopter 14 ersätta den sjögående helikopter 15. Om vi beslutar att lämna helikopter 14 är ett alternativ att köpa in Sea Hawk istället. Oavsett vilket beslut som fattas kommer vi framöver att få en mer enhetlig helikopterflotta, säger Anders Persson.

Helikopterutredningens rekommendationer kommer att överlämnas till försvarsmaktsledningen under hösten för beslut. Därefter går utredningen in i nästa etapp som handlar om organisation, bemanning och utbildning.

– För att kunna gå vidare med etapp två måste ett beslut om Försvarsmaktens samlade helikopterförmåga finnas med i det ekonomiska underlag som ska överlämna till regeringen i november. Det här kommer att kosta pengar och vi måste veta vilken helikopterförmåga Försvarsmakten ska ha innan vi fördjupar oss i nästa etapp, säger överste Anders Edqvist som är sekreterare i helikopterutredningen.

FAKTA

Försvarsmaktens helikoptersystem
Hkp 14 (NHIndustries NH90) är en medeltung helikopter som köptes in för att ersätta helikopter 3 och helikopter 4. 

Hkp 15 (AgustaWestland AW109 LUH) är Försvars­maktens lättaste helikopter och används i första hand för träning och utbildning. 

Hkp 16 (Sikorsky UH-60 Black Hawk) köptes in rekord­snabbt för att kunna användas under insatsen i Afghan­istan. 

Källa: Försvarsmakten 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

I slutet av augusti genomförde Försvarsmakten en oanmäld beredskapskontroll i Norrbotten. När den närmade sig sitt slut kom en ny order om förflyttning till Finland, där 800 svenska soldater deltog i övningen Vigilant Knife under finskt befäl.

En operativ transport genomfördes från Lombens skjutfält i närheten av Kalix, över finska gränsen, till Rovajärvi.

Den oanmälda beredskapskontrollen, där personal från ett 10-tal förband deltog, övergick i en operativ transport från Lombens skjutfält utanför Kalix, över finska gränsen, till Rovajärvi i norra Finland. Syftet var att testa den gemensamma operativa planeringen i händelse av ett militärt angrepp.

– När man väl befinner sig i trakten av Rovaniemi påminns man om den svenska frivilligkårens historia och de frivilliga som här stred under finska vinterkriget. Att följa i deras fotspår leder till eftertanke, säger överstelöjtnant Bengt Fransson som var en del av övningsledningen, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats den 29 augusti. 

Han var också övningsledare för den oanmälda beredskapskontrollen. Beredskapskontroller är insatschefens verktyg för att säkerställa att förbanden klarar kraven på beredskap och tillgänglighet. 

– Det vi kontrollerar är bland annat förbandens förmåga att med kort varsel förflytta sig från olika delar av landet till norra Sverige, för att väl där lösa en rad varierande stridsuppgifter, säger Bengt Fransson i en artikel om kontrollen. 

» När man väl befinner sig i trakten av Rovaniemi påminns man om den svenska frivilligkårens historia. «

På plats i finska Lappland övade finska och svenska arméförband under fem dagar. Totalt ställdes 800 svenska soldater ställs under finskt befäl tillsammans med drygt 1 300 finska soldater.

– Det är ett historiskt tillfälle att visa hur många år av finskt-svenskt samarbete nu också kan materialiseras i praktiken. Det är klart att vi har övat tillsammans tidigare. Det som är unikt nu är att vi har genomfört en hel sekvens. Där vi började med en beredskapskontroll, för vår del i Sverige, samla ihop förband i norra Sverige, samträna, gå över gränsen och sedan ingå i en övning med de finska förbanden och bidrag från Storbritannien, säger Försvarsmaktens insatschef generallöjtnant Michael Claesson i en intervju med SR Ekot.

Vigilant Knife genomfördes i Rovaniemi- och Rovajärviområdena den 29 augusti till 2 september. Utöver Sverige deltog också ett bidrag på 80 soldater från Storbritannien.  ”Syftet med övningen är att öka den taktiska och tekniska kompatibiliteten och att förbättra förmågan att ta emot svenska armétrupper till norra Finland och att ordna det värdlandsstöd som dessa trupper behöver” skriver finska armén. 

De svenska förband som deltog i beredskapsövningen kom från I 19, P 4, K 4, A 8, T 2, Livgardet, LedR, Swedec, FMTIS, FMTS och FömedC. Dessutom ansvarade FMLOG för de operativa transporterna med stöd av militärregionerna.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

På fredagsmorgonen genomfördes ett möte mellan Officersförbundet, OFR/S,P,O och Arbetsgivarverket efter torsdagens beslut om nya pensionsvillkor för flygförare.

Ett flertal stridspiloter har under vintern ansökt om tjänstledighet för studier. Det beror främst på ett missnöje med pensionsavtalet, men också på en frustration över rådande lönestruktur.

Susanne Hultgren är förhandlingschef på Officersförbundet:

– Mötet var mycket klargörande och det är helt klart att arbetsgivaren menar väl med sitt beslut, säger hon. 

Det var igår som Arbetsgivarverkets förhandlingschef fattade beslut om nya pensionsvillkor och en övergångslösning för en avgränsad grupp stridspiloter. Den grupp som beslutet avser är piloter födda 1988 och senare, och som var antagna till pilotutbildning när det statliga pensionsavtalet PA 16 trädde i kraft.

Totalt handlar det om runt 90 piloter som fick höjd pensionsålder, från 55 år till 67 år. Övergångsreglerna innebär att piloterna efter 25 flygtjänstår får motsvarande villkor som piloter födda 1987 och tidigare, enligt ett pressmeddelande från Arbetsgivarverket.

Försvarsmakten kommer nu att informera de personer som berörs av beslutet, som träder i kraft omedelbart.

– Från förbundets håll kommer vi analysera beslutet för att kunna ställa ytterligare frågor till Arbetsgivarverket och för att kunna svara på frågor från våra medlemmar, säger Susanne Hultgren, Officersförbundets förhandlingschef. 

» Lönen kommer bli en avgörande faktor för att över huvud taget ha en chans att få tillbaka och behålla piloter. «

Flygvapenchef Carl-Johan Edström välkomnar Arbetsgivarverkets beslut om övergångsregler, sa han i ett pressmeddelande igår

– Jag är glad och tacksam över att Arbetsgivarverket tog sig an frågan och fann en lösning inom avtalet. Jag hoppas och tror att våra tjänstlediga piloter kommer tillbaka och att övriga väljer att stanna. Mitt förtroende för piloterna är högt och de gör ett fantastiskt arbete. De är värdefulla, för mig och för försvaret av Sverige. Särskilt i det förändrade omvärldsläge vi befinner oss i, sa flygvapenchefen i pressmeddelandet. 

Tidigare i veckan kunde Officerstidningen rapportera att ett 30-tal av de stridspiloter som i vintras ansökte om tjänstledighet nu lämnat flygvapnet för studier. 

– Det är runt 35 stridspiloter som går på tjänstledighet nu, säger Per-Martin Sternevi, ordförande för Försvarspiloternas intresseorganisation. 

Räcker det nya beslutet om pensionslösning för att era medlemmar ska komma tillbaka efter tjänstledigheterna? 

– Det enkla och raka svaret är nej. Om man lever i tron att man kan lösa detta genom att ge tillbaka det som en gång togs ifrån dessa individer så har man inte insett vilken förtroendekris man har. Lönen kommer bli en avgörande faktor för att över huvud taget ha en chans att få tillbaka och behålla piloter. Vi ligger lönemässigt 20 000 kronor i månaden under andra statliga myndigheter som bedriver flygtjänst. Det är inte konstigt att Försvarsmakten inte behåller piloter när man är så hopplöst efter, säger Per-Martin Sternevi.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post