Senast publicerat

Senast publicerat:

Fortsatt brist på utrustning till kvinnor

Trosor som skaver och bh:ar som riskerar att ge köldskador. Pliktrådets nya rapport visar att det fortsatt finns stora brister vad gäller jämställd materialförsörjning i Försvarsmakten.

Anna-Maria Stawreberg

Joel Thunberg / Försvarsmakten

2022-02-04

2025 ska Försvarsmakten ha en jämställd materialförsörjning om allt går enligt plan, men flera brister återstår att åtgärda.

2025 ska Försvarsmakten ha en jämställd materialförsörjning om allt går enligt plan. Men fortfarande återstår flera brister att åtgärda. Pliktrådet, det centrala medinflytandeorganet för värnpliktiga, släppte i december en rapport med titeln ”Skav, värk och underkläder åt värnpliktiga kvinnor”.

”Under Pliktrådets besök vid samtliga utbildningsorganisationer har vi i samtal med en stor del av de värnpliktiga samt många försvarsmaktsanställda kunnat konstatera en allvarlig och generell brist på utrustning specifik för kvinnor. Tilldelningen av underkläder i form av trosor och bh:ar är dels otillräcklig, dels finns flera brister i de olika persedlarnas konstruktion”, skriver Pliktrådets Olof Wärmländer i rapporten.

Situationen är känd sedan tidigare. Kvinnor i Försvarsmakten har länge varit missnöjda med uniformer, kroppsskydd och övrig utrustning, något som resulterat i projektet Jämställd materialförsörjning, som startade hösten 2019.

– Det här är ett projekt som finns på högsta ledningens agenda. Och det är ett projekt som prioriteras. Det handlar helt enkelt om att vi blir farligare för fienden om vi blir jämställda, då bättre personlig materiel ger högre stridsvärd, säger Per Öster vid Resursproduktionsenheten på Högkvarteret, som leder arbetsgruppen.

Per Öster menar att det är viktigt att ta hänsyn till Pliktverkets rapport som visar att trosorna är för trånga i låren och ger skavsår, eller där bh:n av så kallad komfortmodell har dragkedja vilket medför skavsår och där sportmodellen inte ger tillräckligt med stöd.

– Det här är exempel på felköp som har gjorts där vi inte fullt ut tog tillvara på brukarnas synpunkter. Dessutom var processen för anskaffning något oklar och inte fullt uppstyrd. Så fort vi upphandlat en fungerande bh och trosa är jag övertygad om att vi kommer att anskaffa dessa plagg på bred front.

Enligt Per Öster pågår upphandling just nu, men eftersom det föreligger kommersiell sekretess kan han inte kommentera när anskaffning kommer att ske.

Liknande läsning:

Försvarsmakten ska vara en arbetsplats där alla medarbetare varje dag får möjlighet att prestera så bra som möjligt, under rättvisa förutsättningar, fortsätter han:

– Om samtliga medarbetare har utrustning som passar ökar vår operativa förmåga och effekt. Men om medarbetare tvingas verka med utrustning som inte passar, då är det inte bara en rättviseaspekt, då handlar det även om risker, säger Per Öster.

» Så fort vi upphandlat en fungerande bh och trosa är jag övertygad om att vi kommer att anskaffa dessa plagg på bred front. «

Sedan projektet startade har projektgruppen gått igenom de avvikelserapporter som kommit in. Det handlar om över 4 000 klagomål om såväl funktion, som kvalitet och passform: Kroppsskydd som skaver över höfterna alternativt är för trånga för den som har stor byst, för stora handskar som medför att människor med mindre händer får svårt att skjuta, hjälmar som åker ner över ögonen och försämrar sikten. Byxor som är trånga över ben och höfter. Kängor som är så breda att fötterna halkar runt i dem.

– Projektet har resulterat i 62 punkter som ska ses över, säger Per Öster, och poängterar att även om det än så länge handlat om personlig utrustning, är målet att se över all materiel.

– Det är naturligtvis viktigt att hela materielförsörjningsprocessen ska vara jämställd, inte bara den personliga utrustningen. Om AK 5:an inte passar den som har en liten hand, hur ska hon eller han kunna prestera sitt yttersta när det kommer till att skjuta, till exempel.

Elias Nyström, chef för enheten soldatutrustning på Försvarets materielverk, FMV, håller med Per Öster:

– FMV har tillsammans med Försvarsmakten en skyldighet att skapa de bästa förutsättningarna för personalen att verka i, säger han.

Under året som gått har ett materielprojekt som prioriterats varit NCU (Nordic Combat Uniform) med modeller som är anpassade både för män och kvinnor.

– NCU:n har provats ut genom att vår personal under sex månader har testat den. Här har sex förband, där 60 procent varit kvinnor och 40 procent män, använt den under olika förhållanden och därefter har det gjorts en generell utvärdering utifrån de krav som ställts, säger Elias Nyström.

Planen är att uniformen kommer att beställas för leverans till 2024.

– Försvarsmakten är som bekant inne i en period av tillväxt, vilket medför att vi kontinuerligt ser över utrustning och behov. Här lägger vi bland annat fokus på att öka urvalet av artiklar i små storlekar, säger Elias Nyström och ger fältuniform 90 och stridsskjortan som exempel.

Men Per Öster är noga med att poängtera att bara för att de 62 punkterna i projektet uppfylls, innebär inte det att Försvarsmakten blivit en jämställd arbetsplats.

– Det handlar naturligtvis lika mycket om ledarskap som om information. Alla inom Försvarsmakten behöver bli medvetna om varför vi genomför dessa åtgärder, att vi ytterst gör det för att öka vårt stridsvärde.

Ett annat exempel på åtgärder som nu genomförs är den nya versionen av tjänsteuniformen modell 87, som tidigare varit en unisexuniform.

– Nu tar vi fram en design för kvinnor, och en för män. Men eftersom vi har ett stort antal anställda inom Försvarsmakten säger det sig själv att det handlar om stora kvantiteter. Det innebär att det inte går i en handvändning att få fram. Här räknar vi med att vara klara 2025 med preliminär leveransstart 2026, säger Per Öster.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Ämnen i artikeln: Jämställdhet

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

Senast publicerat:

Aktuellt /

Fortifikationsverket

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning”

Aktuellt /

Flygvapnet

Jonas Wikman: ”Vi måste skapa en organisation som kan stå mitt i stormen”

Aktuellt /

Marinen

Johan Norlén: ”Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt”

Aktuellt /

Armén

Jonny Lindfors: ”Jag hoppas att alla i armén känner vilka steg vi har tagit”

Jonas Wikman: ”Vi måste skapa en organisation som kan stå mitt i stormen”

Flygvapnet fyller 100 år samtidigt som nya flygsystem införs, rymdförmågan byggs upp och Natobidrag genomförs. Men enligt flygvapenchef Jonas Wikman är den viktigaste utmaningen en annan: att skapa en organisation som klarar ett säkerhetsläge som är oförutsägbart och där tempot aldrig går tillbaka till det normala.

Josefine Owetz

2026-07-09

Flygvapenchef generalmajor Jonas Wikman sitter uppe på däck ombord på HMS Carlskrona och blickar ut över Visby hamn. I likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt schema i Almedalen och deltar i många panelsamtal.

Men innan dagens seminarier tar vid, bland annat ett med rubriken ”Nästa generations luftstrid i en multidomänkontext”, ska han summera hur det första halvåret av 2026 har varit för flygvapnet.

– Jag tycker att läget är gott. Vi har ett bra och intensivt år. Organisationen är satt under press med stora externa och interna förväntningar på vad vi ska åstadkomma, både vad gäller förmågeutveckling och den säkerhetsmiljö vi lever i. Men jag känner att vi levererar. Det handlar om flygvapnets nästa steg, införandet av nya plattformar och nya förmågor.

Bland vårens större händelser för flygvapnet lyfter Jonas Wikman bidraget till Natos Air Policing på Island, som är en del av luftförsvaret i Arktisområdet. Under årets första månader bemannade en kontingent från Skaraborgs flygflottilj alliansens incidentberedskap. I februari deltog svenska flygbasjägare i den danska övningsserien Arctic Endurance 26 på Grönland för att stärka säkerheten i området och öva försvaret av Natos norra flank.

– Det känns nästan som länge sedan nu, men det är bara några månader sedan som vi genomförde det, i en tid då säkerhetssituationen i Arktis var väldigt aktuell.

Vi har en aktivitet i vårt närområde som gör att vi har daglig skarp verksamhet pågående.

Samtidigt pågår ständigt incidentberedskapen på hemmaplan, med flera insatser hittills i år. Den 13 juni meddelade Försvarsmakten att flygvapnet dagen innan genomfört dubbla insatser mot ryska stridsflyg nära svenskt luftrum.

– Vi har en aktivitet i vårt närområde som gör att vi har daglig skarp verksamhet pågående. Det är utmanande, men samtidigt känner jag att vi levererar på de uppdrag vi har, även när det gäller att utveckla framtida förmågor, säger Jonas Wikman och fortsätter:

– Jag känner mig trygg med var vi är och vart vi är på väg. Min bild är också att vi har en organisation som är stolt över vad vi åstadkommer med de förutsättningar vi har. Så här ett halvår in så kunde jag inte vara mer stolt över mitt flygvapen än vad jag är just nu – ett flygvapen som dessutom fyller 100 år i år.

Samtidigt som verksamheten pågår för fullt firar flygvapnet sitt 100-årsjubileum. Jonas Wikman medger att han först såg jubileumsåret som ytterligare en uppgift i en redan full kalender, men i stället har det blivit något helt annat.

– Det har blivit ett sätt att stärka oss. Vi har fått anledning att beskriva vilka vi är, träffa varandra och bygga laget flygvapnet. Jag önskar att vår egen personal ser flygvapnet med samma ögon som omvärlden gör. För när man står där varje dag så känns kanske allting som ett motstånd och som en övermäktig uppgift. Men när man står utanför och betraktar oss så är det ett väl fungerande maskineri som levererar på en högre nivå än vad folk förväntar sig. Och det önskar jag att organisationen får känna ibland. Jag tror och hoppas att 100-årsfirandet är ett tillfälle för att göra det.

Flygvapnet reformeras i en tid när reform krävs, och det känns väldigt bra.

För flygvapnet är 2026 också ett år då flera materielprojekt har börjat levereras eller är i slutet på en anskaffningsprocess. Jonas Wikman lyfter bland annat införandet av Jas 39 Gripen E, de nya radarspanings- och ledningsflygplanen, S 106, GlobalEye, transportflygplanen C 390 och TP 106 och det nya skolflygplanet SK 40. Samtidigt sker flera satsningar inom rymdområdet och i maj skickades Försvarsmaktens första militära spanings- och övervakningssatellit upp i rymden.

– Det är väldigt vältajmat. Vi tar steget in i en ny generation krigföringsförmåga där rymden, Gripen E och GlobalEye är byggda för att fungera tillsammans med armén, marinen och våra allierade i Nato inom ramen för multidomäna operationer, säger han och fortsätter:

– Vi har tagit viktiga steg inom rymdområdet och har blivit en operatör i rymden på riktigt under det här året. Rymdförmågan är till för att vi ska bättre ha en kapacitet att koppla ihop de olika domänerna och nationerna. Flygvapnet reformeras i en tid när reform krävs, och det känns väldigt bra.

Hur ser det ut med flygvapnets personalförsörjning?

– Personalförsörjning är fortsatt en begränsande faktor för oss och kommer att vara det under lång tid. Med det sagt tycker jag att vi har gjort betydande framsteg. Vi har gjort en grundlig analys baserat på personalens iakttagelser och gett oss på flera områden som vi har haft särskilda problem med.

Han lyfter den satsning som gjorts inom teknikerområdet det senaste året och det stora arbetet som går under namnet ”Framåt”. Under 2023 genomfördes en stor översyn på personalområdet i flygvapnet. Arbetet tog frågor som avtal, arbetsmiljö, materiel och lön. Jonas Wikman fattade därefter beslut om ett direktiv med åtgärder som nu ska införas för att skapa en mer hållbar arbetssituation för flygvapnets anställda.

Vi kommer aldrig att bli klara och det viktiga är inte att allt blir gjort. Det viktiga är att rätt saker blir gjorda.

– Vi har fortsatt prioriterat arbetet inom det vi kallar ”Framåt”. Jag är stenhård på att följa upp alla åtgärderna. De följs upp kvartalsvis och vi räknar med att vi ska få ett väldigt bra resultat. Jag tycker att vi är på rätt väg, men det tar lång tid och vi har mer jobb kvar att göra.

En fråga som han återkommer till under intervjun är balansen mellan uppgifter och resurser. Jonas Wikman menar att Flygstaben länge har försökt väga uppgifter mot resurser, men att dagens säkerhetsläge kräver ett annat synsätt.

– Vi kommer aldrig att kunna planera bort friktioner och osäkerheter i en snabbt föränderlig omvärld. Vi behöver därför bli en organisation som kan leva i kaos och må bra i kaos. Vi kommer aldrig att bli klara och det viktiga är inte att allt blir gjort. Det viktiga är att rätt saker blir gjorda.

Han beskriver det med uttrycket ”Embrace the Chaos”, att acceptera att nya uppgifter och förändringar inte är undantag utan det nya normala. Målet är därför inte att allt ska hinnas med, utan att organisationen ska prioritera rätt och känna att ett väl utfört arbete är alldeles tillräckligt.

– Man måste kunna gå hem när arbetsdagen är slut och känna att man gjort ett bra jobb och är uppskattad, även om hela uppgiften inte är löst. Vi som chefer och ledare ska känna förtroende för att organisationen gör rätt prioriteringar.

I grunden handlar det om uppdragstaktik, konstaterar han. I en tid när omvärlden förändras snabbare än planeringscyklerna behöver högre chefer styra mot önskade effekter snarare än detaljerade planer. Förbanden ska få frihet att själva avgöra hur målen bäst nås utifrån den verklighet de möter.

– Det är ute på förbanden som kraften finns. Vi måste vidta åtgärder för att skapa en organisation som kan stå mitt i stormen. För det här är en dynamik som kommer att bestå en generation framåt. Vi vet vilka effekter vi ska uppnå: vi ska avskräcka, vi ska kunna försvara oss och vi ska utbilda förbanden till en viss nivå. Jag har fullt förtroende för att organisationen gör rätt saker.

Vi är uppskattade för det vi gör och det är personalen som har åstadkommit det.

En av de största förändringarna i flygvapnet märks dock inte i nya flygplan, utan i hur organisationen är uppbyggd. Flygvapnet har det senaste året gått från två separata grund- och krigsorganisationer till en sammanhållen organisation där personalen redan tjänstgör i sina krigsbefattningar.

– Det innebär att alla anställda normalt redan befinner sig på den befattning de har i alla konfliktnivåer. Vi har en plan, leder med en order mot en chef. Jag är helt trygg med att det är rätt väg att gå. Vi är i en tid där vi har ett hot att hantera hela tiden och det kommer inte finnas en brytning mellan fred, kris och krig, utan det är en flytande skala. Vi kan inte omorganisera några gånger per år. Det här känns jättebra.

Har du något medskick till flygvapnets anställda?

– Jag kunde inte vara stoltare över flygvapnet, det är helt ärligt från mitt hjärta. Det är lätt att gå rakryggad här genom Almedalen med detta flygvapen i ryggen. Vi har verkligen levererat, både i det skarpa och i förmågeutvecklingsperspektivet. Vi är uppskattade för det vi gör och det är personalen som har åstadkommit det. Varje gång människor utifrån möter flygvapnet slås de av lagandan och kamratskapet. Det är tillsammans vi löser våra uppgifter.