Senast publicerat
Senast publicerat:

Ny rapport om behov inom personalområdet överlämnad till Försvarsmakten

I oktober genomfördes slutlig samverkan av det underlag som ÖB lämnade till regeringen den 1 november. En del i underlaget handlar om åtgärder inom personalområdet utifrån den dagorder som ÖB gav ut i augusti. Förbundet samverkade underlaget i enighet men lämnade samtidigt in en skrivelse som beskriver vilka åtgärder som förbundet anser behöver vidtas inom personalområdet.

Cecilia Gustafsson
Joel Thungren / Försvarsmakten
Artikel från Officersförbundet.

– För oss var det viktigt att få göra det medskicket, säger förbundsdirektören Johan Hansson.

Rapporten tar sin utgångspunkt bland annat i den medlemsundersökning som genomfördes i våras och den gemensamma undersökning som de nordiska fackförbunden gjort tillsammans med Försvarshögskolan. 

– Man kan säga att det här dokumentet består av två delar – dels en beskrivning av hur medlemmarna ser på sin vardag, dels en lista med konkreta åtgärder som vi menar att Försvarsmakten behöver vidta, säger Johan Hansson.

Bland förslagen återfinns att justera lönestrukturen så att Arbetsområde 24 militärt arbete blir det högst värderade arbetsområdet och de militära cheferna blir de högst värderade i Försvarsmakten och staten, att finna ett system för löneutveckling för specialistofficerare där värdering av kompetensdjup är en central del och att den positiva utvecklingen av lönebildningsprocessen ska fortsätta samt att modellen med lönemålbildsarbete vid organisationsenheterna och framtagande av deras behov ska befästas. 

Officersförbundet föreslår vidare att ersättningar vid rörlighet och arbetstid, som lägst, ska räknas upp med den löneutveckling som varit sedan respektive avtal tecknades. Ett exempel på detta är pendlingsersättning och FM-dygn/sjödygn.

Liknande läsning:

Vad gäller pensioner menar Officersförbundet att tjänstepension och allmän pension (total pension) ska vara 70 procent av slutlönen livslångt efter en hel karriär i Försvarsmakten. Den särskilda pensionslösning för yrkesofficerare i PA 16 avdelning 2 ska införas även för de som tillhör avdelning 1. Det vill säga att yrkesofficeren kan gå i pension fyra år före övriga statsanställda med 70 procent livslång pension.

– Vi kommer att driva de här frågorna tydligt framöver och vi hoppas, förstås, att få gehör för dem, säger Johan Hansson.

Hela rapporten kan du läsa på Officersförbundets webbplats.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Officersförbundet har samverkat kring ÖB:s avvägningsbeslut för 2023–2034. Samverkan slutade i oenighet, förbundet menar att det behövs mer pengar för att nå en framgångsrik personalförsörjning och i förlängningen nå målen i den försvarspolitiska inriktningen.

    Cecilia Gustafsson

    Under det gånga året har Officersförbundet och Försvarsmakten tecknat kollektivavtal för Rals 2020-2023 och under årets Rals har parterna varit överens om flera satsningar.

    – Förbundet och Försvarsmakten har varit överens om att det behövs ett särskilt fokus på specialistofficerare och deras löneutveckling. Vi har från vår sida tryckt på att specialistofficerarnas kompetensdjup ska erkännas vid alla lönehändelser och under årets Rals har vi för första gången fått med det i skrift och det är ett steg i rätt riktning, säger förbundsordförande Lars Fresker.

    Det finns dock flera steg att ta menar förbundet. Det finns höga ambitioner i ÖB:s avvägningsbeslut och i målen i den försvarspolitiska inriktningen. Personalvolymerna i Försvarsmakten ska öka och för det krävs att Försvarsmaktens personalförsörjning är framgångsrik.

    – Vi är naturligtvis positiva till att personalvolymerna ökar, men för att personalförsörjningen ska vara framgångsrik behövs det avsättas tillräckligt med medel för att rekrytera och inte minst behålla den militära personalen, säger Lars Fresker.

    lars-fresker-high-res-portratt-feb-19
    Lars Fresker

    För att personalförsörjningen ska vara framgångsrik menar förbundet att det krävs ytterligare 200 miljoner kronor för 2022. Förbundet föreslår att Försvarsmakten i budgetunderlaget för 2023 begär utökat anslag dels för att återlägga det som avvägts bort under 2022 och dels så att Försvarsmakten och förbundet ska kunna fortsätta utveckla lönestrukturen och förbättra lönesättningen för den militära personalen.

    – Anställningsvillkoren för den militära personalen ska som minst motsvara villkoren på den övriga arbetsmarknaden. Det borde ligga i Försvarsmaktens eget intresse att tillräckliga medel är avsatta för att nå målen. Vi vill tillsammans med Försvarsmaktens utveckla lönestrukturen för att säkerställa att den försvarspolitiska ambitionsnivån nås, säger Lars Fresker. 

    Ur arkivet: