Han har utbildat ukrainsk militär: ”De är stora hjältar”

Försvarsmakten har sedan 2018 utbildat ukrainska säkerhetsstyrkor inom ramen för Operation Unifier. Men i mitten av februari ansågs hotbilden för stor och personalen, däribland major Roger Djupsjö, skickades hem. En vecka senare invaderade Ryssland Ukraina.

Major Roger Djupsjö, har det senaste året varit chef för det svenska bidraget till Operation Unifier i Ukraina.

Redan efter årsskiftet kände det svenska bidraget i Ukraina av hotet från de ryska truppansamlingarna som i månader hade närmat sig den ukrainska gränsen i öst och tilltog i storlek.

– Ukrainska befälhavare försvann ut till sina staber och blev mer upptagna med det riktiga läget som blev alltmer hotfullt. De genomförde planläggningar och mobilisering inför ett eventuellt krigsutbrott, vilket innebar att det blev svårare för oss att utföra arbetsuppgifter, säger major Roger Djupsjö, som har lett Försvarsmaktens arbete på plats sedan mars 2021.

Han har sin bakgrund på Luftvärnsregementet, Lv 6, i Halmstad, men har sedan flera år arbetat på Högkvarteret. 

» Det är med viss­heten att jag kanske aldrig mer kommer träffa de ukrainska kollegorna. «

Det svenska bidraget, bestående av Roger Djupsjö, två specialistofficerare och en tolk, har ingått i den kanadensiskt ledda tränings- och utbildningsinsatsen Operation Unifier. Insatsen har pågått i Ukraina sedan 2015 och kom som ett direkt svar på förfrågan från den ukrainska regeringen. Syftet var att bidra till att landet förblir självständigt, säkert och stabilt. Länder som Polen, Litauen, Storbritannien, USA och Danmark deltar eller har också deltagit i insatsen. Det var efter revolutionen 2014 på självständighetstorget Majdan – där hundratusentals ukrainska demonstranter protesterade mot den sittande regeringen för sitt närmande till Ryssland – som landet påbörjade en rustning av sin försvarsmakt. Vid tidpunkten för krigsutbrottet i östra Donbass-regionen bestod de ukrainska militärstyrkorna av runt 6 000 personer. 

Sverige har bidragit till Unifier i olika sammansättningar sedan 2018, bland annat inom sjukvårdsutbildning, minröjning och militärpolisutbildning. Uppdraget har genomförts som ett icke-stridande stöd i syfte att konsolidera de ukrainska säkerhetsstyrkornas förmåga att självständigt hantera säkerheten i landet. Roger Djupsjö och hans kollegor har haft i uppdrag att utbilda ukrainska försvarsmakten och nationalgardet i övningsplanering, hur Sverige och Nato planerar och genomför övningar och utbildningar, samt utbildning i ledarskap och taktik. Innan krigsutbrottet den 24 februari bestod Ukrainas försvarsmakt av cirka 200 000 till 250 000 soldater, och upp emot 500 000 inräknat reserver och paramilitära styrkor. 

På grund av det försämrade säkerhetsläget vid gränsen efter årsskiftet samt den markant ökade hotbilden mot Unifier, beslutade Kanada i mitten av februari att tillfälligt dra tillbaka sin personal från Ukraina. Kort därefter skickades Roger Djupsjö och hans kollegor, något motvilligt, tillbaka till Sverige.

– Det är med vissheten att jag kanske aldrig mer kommer att träffa de ukrainska kollegorna, av anledningen att de antingen stupar eller annat. Det går inte en timme utan att jag tänker på dem. Det är något man inte vill behöva uppleva, men som man får acceptera. Det är tufft, säger Roger Djupsjö.

När ordern kom att återvända till Sverige kände en del av Roger Djupsjö för att stanna kvar och hjälpa till att försvara landet, även om han visste att det inte var ett alternativ. Han beskriver de ukrainska soldaternas vilja och stridsmoral som ”otroligt hög”. Han menar att den ukrainska befolkningen lever med ett färskt minne av förtryck. 

– Åren före 2014 kunde man inte uttrycka sig helt fritt utan rädsla för arrestering. Och de som deltog i revolutionen på Majdantorget samma år, där många civila dog, går under namnet ”Heavenly Hundred” och är nationalhjältar. Det här motiverar både civila, ukrainska armén och nationalgardet, säger han.

Han berättar att han följer utvecklingen i Ukraina med stor oro. 

– Det är förfärligt och till och med för jävligt att människor utsätts för krig 2022 i Europa. Jag finner inte ord för det. 

Sedan 2014 och fram till och med slutet av förra året har upp emot 14 000 personer dödats vid fronten i östra Ukraina, enligt tidigare uppgifter från ukrainska myndigheter. 

– Det är lika många rysktalande som ukrainsktalande som dödats. De är lika stora hjältar som slåss för Ukrainas frihet. Så hela Rysslands argument om att skydda den ryskspråkiga befolkningen är trams, säger Roger Djupsjö.

Vad tar du med dig från ditt jobb i Ukraina?

– Jag har jobbat inom Försvarsmakten i över 40 år. Det här är en av de bästa saker jag gjort yrkesmässigt i mitt liv. Tyvärr avlutades insatsen med en slags antiklimax som ingen hade räknat med. Tillsammans med alla andra internationella organisationer tror jag vi hjälpt till att skapa en förnyelse i Ukrainas försvarsmakt och att bryta med sitt sovjetiska arv och det känns fantastiskt bra.

FAKTA

Operation Unifier 
Sedan 2018 har Försvarsmakten deltagit med personal till den kanadensisk ledda tränings- och utbildningsinsatsen Unifier i Ukraina. Försvarsmakten har bland annat bidragit med utbildning inom sjukvård, minröjning och utbildat av militärpolisen. 

Källa: Försvarsmakten. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    I april stoppade Flygskolan införandet av det nya skolflygsystemet SK 40 med omedelbar verkan på grund av arbetsmiljöfaktorer. Åtgärder för att minska arbetsbördan för Flygskolans personal har vidtagits, men det är oklart när skolan kommer att kunna återuppta de pausade uppdragen.

    Chefer vid Flygskolan uppges ha sjukskrivits på grund av arbetsmiljöfaktorer. Flygskolan vidtar nu åtgärder för att leva upp till sitt arbetsmiljöansvar, vilket leder till att införandet av SK 40 avbryts med omedelbar verkan.

    I mitten av april blev det känt att Flygskolan i Linköping har arbetsmiljöproblem på grund av en växande arbetsbörda. Flygskolan har begärt mer resurser för att omhänderta tillförda uppgifter, men utan framgång och ett par av Flygskolans chefer har sjukskrivits på grund av den höga arbetsbelastningen.

    Den 12 april fattades beslut om att verksamhet som inte är direkt kopplad till Flygskolans kärnverksamhet – den pågående flygutbildningen av pilotelever – skulle avbrytas med omedelbar verkan. Däribland Flygskolans deltagande i planeringen av införandet av flygutbildningen på det nya skolflygsystemet SK 40, något som Officerstidningen rapporterade om i april.

    » Vi har lyft bort arbetsuppgifter från personalen och det ger positiva effekter. «

    Enligt Luftstridsskolans kommunikationschef, Therese Åkerstedt, börjar de åtgärder som vidtagits för att minska arbetsbelastningen ge resultat.

    – Vi har lyft bort arbetsuppgifter från personalen och det ger positiva effekter, säger hon.

    Betyder det att de sjukskrivna cheferna är tillbaka i tjänst?

    – Vi uttalar oss inte om ärenden kopplade till enskilda medarbetare.

    Enligt Therese Åkerstedt har fler åtgärder vidtagits än de som redovisats offentligt. Vilka de är vill hon inte gå närmare in på.

    – Det handlar om arbetsmiljöåtgärder kopplade till enskilda medarbetare, men även strukturella åtgärder, och vilka uttalar vi oss inte om.

    När i tiden som Flygskolan kommer att återuppta de pausade uppdragen är inte bekräftat.

    – Vi har en handlingsplan för det fortsatta arbetet som vi känner oss trygga med. Det är hela flygvapnets angelägenhet att flygutbildningen genomförs. Nu fokuserar vi på att stödja personalen och låter åtgärderna verka, säger Therese Åkerstedt.

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post

    Årets flygdag, som skulle ha genomförts på Helikopterflottiljen i Linköping i augusti, är inställd. Det meddelade Försvarsmakten på torsdagen. Anledningen är att Flygvapnet behöver prioritera sina huvuduppgifter.

    190 000 personer besökte Upplands flygflottilj, F 16, i Uppsala när flygdagen arrangerades förra året.

    Flygdagen är ett årligt återkommande arrangemang som ofta lockar över 100 000 besökare. I år var den planerad att genomföras på Helikopterflottiljen den 26 augusti. Men flygvapenchefen Jonas Wikman har fattat beslut om att ställa in årets flygdag, skriver Helikopterflottiljen i en artikel. Bakgrunden är ”det allvarliga säkerhetsläget och den osäkra omvärldsutvecklingen”.

    » Vår personal arbetar under hårt tryck och vi behöver därför prioritera våra huvuduppgifter. «

    – Det är naturligtvis tråkigt att ställa in ett uppskattat evenemang, men jag har full förståelse för flygvapenchefens beslut. Flygvapnet har anpassat beredskapen under en längre tid och samtidigt genomfört insatser, utbildningar och övningar. Vår personal arbetar under hårt tryck och vi behöver därför prioritera våra huvuduppgifter, säger överste Mats Antonson, chef på Helikopterflottiljen, i artikeln.

    Enligt beslutet är det inte aktuellt att genomföra årets flygdag senare under 2023.

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post

    Armén ska i år ha en initial förmåga att kunna leda brigader med en divisionsledning. Aurora 23 har varit en lyckad övning för den nya divisionsstaben. ”Att pröva förmågan att slåss med brigader i divisions ram är ett av arméns övergripande mål i den här övningen”, säger divisionschef brigadgeneral Rickard Johansson.

    Detta är den första stora övningen för divisionsstaben. I nuvarande försvarsbeslut står att armén ska leverera divisionsledningsförmåga 2025.

    Vollsjö, Skåne län, den 8 maj. Inne i en stor ladugårdsbyggnad, omgiven av grönskande fält, är 1:a divisionsstaben grupperad. I olika tält och containrar leder och koordinerar staben, som hittills består av drygt 80 personer, brigadernas verksamhet under Aurora 23.

    – Vi har prövat på olika grupperingsalternativ under övningen och har varit både fältgrupperade och i byggnader. Vi började i Skövde, sedan har vi omgrupperat tre gånger under dessa tre veckor på vägen ner hit, säger brigadgeneral Rickard Johansson, divisionschef, och fortsätter:

    – Det är en ganska omfattande verksamhet som ska bedrivas i och med att vi ska omgruppera en stor stab med bibehållen ledningsförmåga. Men det har fungerat fantastiskt bra. 

    Han hyllar de värnpliktiga från Stabs- och ledningskompaniet från Ledningsregementet som utgör betjäningsförband åt divisionsstaben. Kompaniet ser till att samband, ledning, skydd och bevakning, mat och annat fungerar.

    Detta är den första stora övningen för divisionsstaben. I nuvarande försvarsbeslut står att armén ska leverera divisionsledningsförmåga 2025.

    Den högre ledningsnivån är nödvändig för att brigaderna, som ska öka från två till fyra, ska kunna ledas och kraftsamlas i ett större markoperativt sammanhang och för att striden ska kunna samordnas med förstärkningsresurser.

    » Min bedömning, även om vi inte är färdiga med övningen ännu, är att vi kommer uppfylla de krav som ställs på oss för att ha en initial förmåga. «

    – Vi ska ha det som kallas Initial operating capability, IOC, i år. Min bedömning, även om vi inte är färdiga med övningen ännu, är att vi kommer uppfylla de krav som ställs på oss för att ha en initial förmåga, säger Rickard Johansson.

    Vad innebär det rent konkret?

    – Det innebär att vi ska ha en grundlagd förmåga att kunna leda brigader med divisionsledningen. Det handlar om att vi ska planera, genomföra och följa upp striden och dess konsekvenser. Detta är ett av uppdragen som armén har i försvarsbeslutet. Vi går nu från en bataljonsarmé, som har varit det vi har använt oss av under 20 års tid, med fokus på internationella operationer. I det nya försvarsbeslutet är det åter fokus på nationell förmåga och då har man beslutat att vi ska bygga brigadförmåga i en divisionsram igen.

    Senast armén hade en divisionsförmåga var i början av 2000-talet , förklarar Rickard Johansson. Då i form av den 1:a mekaniserande divisionen, som avvecklades 2005. 

    – Det innebär ett ganska stort steg för arméns personal och verksamhet att återta denna förmåga. Vi går från en bataljonsarmé, på 500–800 personer i en bataljon, och växlar upp till att ha brigader, på 4 000–6 000 personer, som ska verka i en division på totalt 25 000 individer.

    Rickard Johansson utsågs till divisionschef i samband med en ceremoni på arméstaben i Enköping i oktober, och utnämndes samtidigt till brigadgeneral. Till vardags är han också chef för Markstridsskolan, MSS, i Skövde.

    – Jag har erfarenhet från brigad- och bataljonsnivå. Men jag konstaterar redan nu att det är en helt annan sak att leda en division än en brigad. Det är så komplext. Och det är helt andra dimensioner när vi pratar om tids- och rumsperspektiv.

    » Nu ska vi växa numerärt, men också förståelse- och kompetensmässigt i att slåss med större förbandsformationer. «

    I brigaden samordnas alla olika system och förmågor inom armén för att tillsammans arbeta mot ett gemensamt mål – att slå motståndaren. Luftvärn, artilleri, underrättelsetjänst, logistik och ledning är några exempel på funktioner som ingår. Det ställer krav på alla funktionskedjor, konstaterar divisionschefen.

    – Det måste hänga ihop med logistik, förnödenheter, sjukvård, framkomlighet och rörlighet. Det är en komplex verksamhet. Vi måste återta den kompetensen. Nu ska vi växa numerärt, men också förståelse- och kompetensmässigt i att slåss med större förbandsformationer, det är det som detta handlar om.

    Hittills är det brigaderna från Skaraborgs regemente, P 4, och Norrbottens regemente, I 19, som är någorlunda kompletta. Runt 4 300 individer från 4:e mekaniserade brigaden deltar i Aurora 23. Brigaden på Södra skånska regementet, P 7, är under uppbyggnad.

    – Dessa brigader är med och övar som så kallade kaderstaber. 7:e brigadstaben är grupperade som en stab och leder arbetet från ett ledningsfordon, men de har inga förband med sig. En grupp från 19:e brigaden från Boden är också med, de har inte heller förband med sig och har inte en komplett stab, säger Rickard Johansson.

    "Jag har erfarenhet från brigad- och bataljonsnivå. Men jag konstaterar redan nu att det är en helt annan sak att leda en division än en brigad."

    Kaderstaberna består av spelgrupper och får order och inspel från divisionsstaben, utifrån vad som sker i övningsscenariot. Divisionen uppträder under övningen på ett område som är tio gånger tio mil. I olika funktionshytter finns enheter som arbetar med logistik, divisionens rörlighet, samband och underrättelser. 

    – Alla tekniska system som har med våra vapenplattformar att göra, allt det ska samordnas i tid och rum under lång tid, över stora avstånd. Så komplexiteten av att leda en division är stor. Vi lever i ett scenario där vi hela tiden måste ta hand om hela divisionens problem. De rapporterar till mig och får ta emot order, säger han och fortsätter:

    – Striden går sällan enligt plan vilket innebär att vi snabbt måste anpassa oss till nya förutsättningar. För oss har det varit en jättebra övning i och med att vi övar i flera nivåer samtidigt.

    Han förklarar att syftet med övningen har varit att divisionsstaben ska hitta strukturer och komma vidare i de interna arbetsmetoderna.

    – Övningen har varit bra och gett oss svar på många av de frågor vi har ställt oss. Vi har lyckats med ledningen av divisionen. Divisionsstaben leder och koordinerar allting som sker ute på fältet. För oss har Aurora 23 varit en fantastiskt bra övning, som har hjälpt oss i vår egen utveckling av divisionsledningsförmågan.

    Divisionen har ett nära samarbete med den amerikanska 5:e armékåren, som har sitt Europahögkvarter i Polen. Under det gångna året har divisionsledningen och kåren genomfört flera övningar tillsammans.

    – Syftet är att inhämta kunskap och erfarenheter från US Army. Samarbetet fortsätter med en växande insikt om vad divisionsförmåga innebär och hur vi från ett svenskt perspektiv kan anpassa de inhämtade erfarenheterna till våra förutsättningar och behov, säger Rickard Johansson.

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post