Senast publicerat
Senast publicerat:

Ukrainska soldater har utbildats i Sverige

Hundratals ukrainska soldater har fått utbildning på stridsfordon 90 i Sverige. Under våren har Försvarsmakten i en unik insats utbildat fyra ukrainska pansarskyttekompanier som nu ska till frontlinjen i Ukraina, rapporterade TT den 8 juni.

Josefine Owetz
Fredrik Sandberg/TT
Ukrainska soldater utbildas av svensk militär på stridsfordon 90.

Förutom utbildning på stridsfordon 90-systemet har de ukrainska soldaterna fått tand- och läkarvård under sin tid i Sverige. Vissa av de soldaterna kommer direkt från kriget vid fronten, andra är nyss mobiliserade, skriver Försvarsmakten i en artikel på myndighetens webbplats.

I januari beslutade regeringen att Sverige ska skicka 50 stridsfordon 90 till Ukraina. Stridsfordonen är av modell 9040C och har högre skyddsnivå jämfört med standardmodellen. Vagnen är beväpnad med en 40 millimeters automatkanon, 7,62 millimeters kulspruta och rökkastare. 

”Eleverna är duktiga och otroligt ambitiösa. Framförallt är de duktiga på det mekaniska. Avancerad teknik är de mindre vana vid, men de lär sig snabbt. Alla vill lära och alla vill göra sitt bästa. Det märks tydligt, även när de är trötta och jobbat länge och hårt”, säger en av Försvarsmaktens instruktörer i artikeln.

Liknande läsning:
Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Det har snart gått ett år sedan utredningen som slog fast vad många redan visste: Försvarsmakten behöver en ny personalkategori för erfarna gruppbefäl, soldater och sjömän, GSS. Ändå har ingenting hänt. Under tiden fortsätter vi att göra exakt det vi alltid har gjort: utbilda soldater, utveckla dem, och sedan tappa dem när de når sin högsta operativa nivå.

    Josefine Owetz
    Soldater uppställda, bakifrån

    Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten

    Det har snart gått ett år sedan utredningen ”Redo! En utredning om personalförsörjningen av det militära försvaret” (SOU 2025:86) tydligt slog fast vad många redan visste: Försvarsmakten behöver en ny personalkategori för erfarna gruppbefäl, soldater och sjömän, GSS.

    Ändå har ingenting hänt.

    Under tiden fortsätter vi att göra exakt det vi alltid har gjort: utbilda soldater, utveckla dem, och sedan tappa dem när de når sin högsta operativa nivå. Systemet är enbart designat för omsättning, inte förmåga. Problemet är inte otydlighet. Problemet är tempo. Eller snarare: bristen på det.

    Rapporter har skrivits. Brister har identifierats. Lösningar har föreslagits. Trots det fastnar frågan i byråkratiska mellanrum – mellan utredning och beslut, mellan ansvar och genomförande. Istället för handling ser vi fortsatt beredning.

    Under tiden diskuteras nya kategorier, modeller och strukturer. Men varje månad som går utan beslut är ytterligare en månad där erfaren personal lämnar. Det är inte en teoretisk brist, det är ett pågående kompetenstapp.

    Hur många erfarna soldater har vi råd att förlora?

    Det här är kärnan: systemet är redan identifierat som otillräckligt. Lösningen är redan föreslagen. Ändå står vi still. Vi har inte ett kunskapsproblem. Vi har ett genomförandeproblem.

    Om Sverige menar allvar med sin militära upprustning måste vi också våga agera när bristerna är uppenbara. Att utreda vidare det som redan är utrett är inte försiktighet, det är ineffektivitet.

    Snart är det 12 månader sedan utredningen offentliggjordes. Hur många erfarna soldater har vi råd att förlora? Frågan är inte längre vad som behöver göras, utan varför det fortfarande inte har gjorts.

    Olle Dahlkvist, GSS i flygvapnet

    Ur arkivet: