Efter decennier av nedskärningar befinner sig Försvarsmakten i den mest omfattande tillväxtfasen sedan 1950-talet. Redan i höst ska den svenska flaggan hissas på fyra återetablerade regementen och en flygflottilj och om ytterligare fyra år invigs ännu ett regemente. Krigsorganisationen ska växa från dagens cirka 62.000 individer till runt 98.000 år 2030 – majoriteten av dem värnpliktiga – och ny materiel är på väg in. Det är mycket som ska genomföras på relativt kort tid där långsamma processer med miljötillstånd för skjut- och övningsfält liksom bygglov kan göra det svårt att hinna få allting på plats inom angiven tidsram. Försvarsmaktens produktionschef, generallöjtnant Johan Svensson, håller med om att tidsplanen är tajt i vissa delar, men säger samtidigt att förutsättningarna skiljer sig markant mellan de olika etableringsorterna.
– De nya regementen som Försvarsmakten föreslagit sedan tidigare: Amf 4 i Göteborg, F 16 i Uppsala och K 4 i Arvidsjaur har vi planerat för i två års tid även om arbetet accelererat under senare tid. På de här orterna finns redan betydande verksamhet. Hade startläget varit noll hade en etablering Q4 inte varit möjlig, säger han.
Övriga tre regementen: Dalaregementet, I 13, i Falun, Västernorrlands regemente, I 21, i Sollefteå och Östersund samt Bergslagens artilleriregemente, A 9, i Kristinehamn med övningsfältet i Villingsberg, är uppkomna ur politiken. Även här finns delvis redan pågående verksamhet, som i Falun genom Dalaregementsgruppen samt i Östersund och vid Villingsbergs skjutfält. I Sollefteå och Kristinehamn är utgångsläget däremot ett annat med avsaknad av såväl personal som infrastruktur.
Generallöjtnant Johan Svensson, Försvarsmaktens produktionschef
– Det kommer se väldigt olika ut när regementena invigs. Vissa, som F 16 och Amf 4, kommer ha en hög grad av uppfyllnad medan det i Sollefteå kanske finns två tre individer med skrivbord i en inhyrd lokal. Även om det innebär en del kostnader relativt den låga effekten ut i Sollefteå bedömer vi det som rimligt att etablera I 21 under innevarande år, utifrån den politiska viljan och vår förmåga, säger Johan Svensson.
Det regemente som enligt tillväxtplanen blir sist ut att starta upp verksamhet är A 9 i Kristinehamn. Här finns varken övningsfält (utöver Villingsberg fyra mil bort) eller andra faciliteter samtidigt som den planerade verksamheten är mer omfattande än den i exempelvis Sollefteå.
– I Kristinehamn börjar vi från noll. Här finns ingen infrastruktur, ingen personal, inga administrativa lokaler, inga byggnader för att hysa värnpliktiga, inga förråd och så vidare. Det är därför vi sagt att det dröjer till sent i försvarsbeslutsperioden innan vi kan starta upp där. Men varje nytt regemente kommer också att ha ett fadderförband med en fullt uppbyggd stab att luta sig mot, säger Johan Svensson.
Enligt senaste försvarsbeslutet ska de nya regementena vara etablerade senast 2025 och nå full kapacitet mellan 2026 och 2030. Infrastruktur, personal och materiel ska tillföras succesivt under tiden verksamhet pågår och enligt Johan Svensson är det just att sammanfoga de olika delmängderna vid rätt tidpunkter som blir den stora utmaningen. För att kunna ta emot personal krävs lokaler medan skjutbanor, övningsfält och materiel är nödvändigt för att bedriva verksamhet. Den typen av etableringar inbegriper också ofta långa ledtider och beslut som till stor del ligger utanför Försvarsmaktens kontroll, men när de första värnpliktiga anländer måste allting vara på plats.
– Listan över vad som behövs för att bedriva värnpliktsutbildning är jättelång och om någon av dessa förutsättningar, som exempelvis tvättbyten, inte är på plats när de värnpliktiga kommer blir det inte bra. Det kan leda till ett dåligt varumärkesbyggande för regementet som på sikt kan få svårt att rekrytera, säger Johan Svensson.
Parallellt med återetablering och tillväxt går Försvarsmakten in i en ny organisation. Med den följer en tydligare uppdelning mellan grundorganisation och krigsorganisation som ska genomföras succesivt fram till den 1 januari 2023. Organisationsförändringen är en konsekvens av omställningen till nationellt försvar liksom den kraftigt ökande mängden värnpliktiga. Grundorganisationen består av regementen och flottiljer med stående förband och produktionsenheter, exempelvis grundutbildningsenheter, med anställd personal. I krigsorganisationen finns, förutom de stående förbanden, mobiliserande förband med en stor del reservofficerare och pliktpersonal som kallas in vid höjd beredskap samt hemvärnsförband. Andelen stående förband kommer bli något högre inom marinen och flyget än i armén.
– Vi gör det här framför allt för att underlätta för oss själva. I dag genomförs cirka 15.000 förändringar om året i olika befattningar för att de ska passa våra behov, vilket kräver väldigt mycket arbete. Nu skapar vi typförband inom krigsorganisationen där en mekaniserad bataljon ska se likadan ut på alla platser. Det kommer göra det enklare att planera personal och materiel, säger Johan Svensson.
Generallöjtnant Johan Svensson, Försvarsmaktens produktionschef
Samtidigt som verksamheten blir mer standardiserad ska försvarsgrenschefer och förband ges större handlingsutrymme.
– Försvarsgrenscheferna kommer att få större frihet att organisera sig i vardagen med ett antal förband i hög beredskap, och det är där de stående förbanden kommer in. Här kommer de lokala cheferna få mer att laborera med än de har i dag, säger Johan Svensson.
Vid höjd beredskap kommer delar av grundorganisationen upphöra och övergå i krigsorganisationen. Vilka dessa delar är kommer variera mellan organisationsenheterna, men det kan exempelvis handla om skolor vars verksamhet prioriteras ned vid höjd beredskap. Officerarna som tjänstgör vid skolan ska istället övergå i något av de mobiliserande förbanden. Ramarna för Försvarsmaktens nya organisation är satta, men fortfarande återstår arbetet med att utveckla målbilder liksom beslut om fördelningen mellan stående och mobiliserande förband. Försvarsgrens- och stridskraftscheferna har fått i uppdrag att ta fram en mer detaljerad organisation inom respektive försvarsgren och det arbetet ska redovisas under våren.
– Nästa steg blir sedan att utse cheferna för de nya regementena. Det hoppas vi ska kunna ske innan sommaren, säger Johan Svensson.
Förmågemässigt kommer tillväxten och organisationsförändringarna leda fram till att Försvarsmaktens två mekaniserade brigader omorganiseras. Dessutom har arbetet med att sätta upp en tredje brigad inletts vid Södra skånska regementet P 7 utanför Lund. På Revingehed har infrastruktursatsningar påbörjats och i sommar ska en ny utbildningshall – som fördubblar utbildningskapaciteten av tyngre fordon – driftsättas. Under året tillförs också en ny kasern för 240 värnpliktiga. I Stockholm etableras en halv motoriserad brigad och förbanden på Gotland ska förstärkas med en lokalförsvarsskyttebataljon. Den förstärkning på artillerisidan som ska ske genom återupprättandet av A 9 i Kristinehamn kommer inledningsvis att omhändertas av P 4 i Skövde.
– Redan i höst kommer vi att påbörja artilleriutbildning i södra Sverige för att få den effekt vi söker. Det blir ett viktigt tillskott till vår förmåga, säger Johan Svensson.
Personellt handlar tillväxten framför allt om utökade värnpliktskullar, från dagens 5.000 till 8.000 år 2025. Även antalet yrkesofficerare och anställda soldater ska bli fler liksom mängden civilanställda. I vilken takt personalökningen kommer att ske beror i första hand på ekonomin, säger Johan Svensson.
– När det gäller civila är tillväxttakten enbart en ekonomisk fråga. Finns löneutrymmet kan vi anställa. Med GSS/K är det i princip samma sak. Men tittar vi på tillväxten av officerare handlar det inte i första hand om ekonomi utan i vilken takt vi klarar av att utbilda. Och då pratar vi inte bara grundutbildning utan också om att de ska hinna tillgodogöra sig tillräcklig yrkeserfarenhet inom utbildningssystemet.
Att allt fler söker sig till officersutbildningen har lett till mer optimistiska prognoser för tillväxten av yrkesofficerskåren som väntas öka från 9.350 till 10.000 år 2030.
– Vi har kunnat öka antalet officerare i våra prognoser både mot 2025 och 2030, även om vår bedömning är att vi ändå hade velat ha ytterligare några fler officerare på totalen, säger Johan Svensson.
Det anställningsförfarande som på grund av besparingsskäl infördes förra året, där förbanden var tvungna att gå via Högkvarteret och söka tillstånd för att få anställa ny personal, har hävts.
– Ja, nu beslutar förbanden själva om anställning av personal igen, säger Johan Svensson.
Generallöjtnant Johan Svensson, Försvarsmaktens produktionschef
I Försvarsmaktens budgetunderlag 2022 pekar myndigheten på vissa risker kopplade till personalförsörjningen. Bland annat flaggas det för att militär personal kan komma att lämna Försvarsmakten om det blir aktuellt med längre kommenderingstider för att personalförsörja förband på flera orter. Det är dock ingenting som Johan Svensson uppfattar som något stort problem.
– Nej, den risken ser jag inte. Rörlighet är något vi inom Försvarsmakten är vana vid och det kommer att vara på marginalen som vi med tvång kommenderar någon, säger han.
Utöver personaltillväxt och ny infrastruktur väntas också en tillväxt av materiel under kommande år. Inom armén planeras för luftvärnssystemet Patriot och ett nytt pansarvärnsrobotsystem för de motoriserade skyttebataljonerna. En obemannad luftfarkost för spaningsuppdrag ska tillföras och anskaffningen av ett nytt eldhandvapenssystem ska återupptas. Enligt Försvarsmaktens materielförsörjningsplan från 2014 skulle ett nytt eldhandvapen levererats redan 2019 och ersatt delar av AK 5-systemet och AK 4B, men tidsplanen har flyttats fram flera gånger i brist på pengar. Men nu ska det alltså bli av.
– Ja, det arbetet kommer att återupptas inom ett par tre år. Vi räknar med att ha ett nytt eldhandvapen på plats innan 2030, säger Johan Svensson.
Inom marinen ska befintliga korvetter halvtidsmodifieras och utrustas med nya luftvärnsrobotar, nya sjömålsrobotar och torpedsystemet 47. Anskaffningen av nya korvetter ska inledas, något som marinchefen länge efterfrågat. Den första ubåten i Blekingeklassen (A 26) planeras att levereras under innevarande försvarsbeslutsperiod. Flygvapnet tillförs Jas 39 E med ny kvalificerad ammunition och ny spaningskapsel. Transportflygplan TP 84 Hercules ska uppgraderas och moderniseras och helikopter 14-systemet får en förstärkt förmåga att jaga ubåt. Därutöver köps mängder med olika fordonstyper in och ny ammunition införskaffas på bredden.
– Det är en betydande tillväxt på materielsidan. Inom några år handlar det om nära nog en fördubbling jämfört med i dagens nivå, sett i ekonomiska termer, säger Johan Svensson.
Generallöjtnant Johan Svensson, Försvarsmaktens produktionschef
För att kunna ta emot materiel och personal krävs också ett antal nya byggnader i form av fordonshallar, administrativa lokaler, utbildningssalar, förråd, logement och så vidare. Det enda regemente som inte planerar för vare sig nya övningsfält eller byggnader är F 16 i Uppsala, där det nästan uteslutande handlar om en omfördelning av befintlig personal i befintliga lokaler. I Göteborg och Falun finns viss infrastruktur på plats, men den kommer att behöva utvidgas för att möta de växande utbildningsvolymerna. I Kristinehamn och Sollefteå behöver man bygga nytt och hur lång tid det kommer att ta är oklart. Rapporten ”Nu är det bråttom”, som Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, publicerade i februari, pekar på flera svårigheter i samband med nybyggnationer (se artikel på nästa uppslag). Främst handlar det om utdragna bygglovsprocesser och överklaganden av beslut. De återetablerade regementena ska nå full kapacitet 2026–2030, men enligt FOI-rapporten kommer den permanenta infrastrukturen sannolikt inte kunna tas i bruk förrän runt 2030. Det ska sedan taktas med tillförsel av personal och materiel.
– Infrastrukturen är en stor del i hela det pussel som ska läggas. Vi kommer att lösa det genom en kombination av att hyra befintliga lokaler, köpa befintliga lokaler, köpa mark och bygga nya lokaler. Det går betydligt snabbare att hyra in lokaler än att bygga nytt, men det kostar också mer och vi måste hitta långsiktigt hållbara lösningar, säger Johan Svensson.
En annan fråga som FOI lyfter i sin rapport är Försvarsmaktens behov av miljötillstånd för skjut- och övningsfält. Johan Svensson menar att det redan i dag finns tillräckliga miljötillstånd i Göteborg, Falun, Östersund och Sollefteå. Kristinehamn saknar anslutande övningsfält men där planerar Försvarsmakten att använda övningsfältet med tillhörande miljötillstånd i Villingsberg och komplettera genom överenskommelser med de civila skjutbanor som finns i Kristinehamn.
– Det går säkert att hitta en lösning där, säger han. Att vi inte har något övningsområde i Kristinehamn är däremot lite mer utmanande, även om övningsområdet i Villingsberg täcker stora delar av våra behov.
Att vissa av de befintliga miljötillstånden, som exempelvis det i Sollefteå, är gamla och inte prövade mot dagens lagstiftning kan leda till problem, enligt FOI:s rapport.
– Det finns säkert fog för det FOI skriver, men eftersom de flesta av våra miljötillstånd är gamla är det här snarare ett problem för Försvarsmakten som helhet än specifikt i Sollefteå, säger Johan Svensson.
Men finns det inte en risk att miljötillståndet i exempelvis Sollefteå ifrågasätts när ett övningsfält som inte använts på många år återupptas?
– Kanske, men jag upplever folkförankringen i Sollefteå som mycket stark och det finns en stor uppslutning för återetableringen. Det är möjligt att situationen är densamma i Kristinehamn men där har jag inte varit ännu.
Pågående tillväxt kommer att märkas av i så gott som hela Försvarsmakten, konstaterar produktionschefen. Den kanske mest påtagliga förändringen ute på förbanden blir den kraftigt ökande volymen av värnpliktiga, men även de större kullarna på Officersprogrammet och specialistofficersutbildningarna blir kännbara.
– Det kommer bli avsevärt många fler nyutexaminerade officerare ute på förbanden. Det innebär ett tillskott av personal men också att det blir fler som har ett behov av att få tillgodogöra sig praktiska yrkeskunskaper ute på förbanden, säger Johan Svensson.
