Flytten till Gao frigör viktiga resurser

Med hänvisning till oroligheterna i Mali vill regeringen behålla det svenska styrkebidraget i landet under nästa år. Samtidigt förbereds en flytt av svenska Camp Nobel, från Timbuktu i sektor väst till Gao i sektor öst.

I Gao kommer den svenska kontingenten att dela camp med det tyska bidraget till Minusma.

Enligt den proposition som regeringen överlämnade till riksdagen den 10 oktober vill man att Sverige ska fortsätta bidra till den FN-ledda insatsen Minusma även under nästa år. Samtidigt har beslut fattats om att flytta det svenska styrkebidraget, från Timbuktu i FN:s sektor väst till Gao som är huvud-ort i FN:s sektor öst. Omgrupperingen görs delvis för att spara pengar. Svenska Försvarsmakten har själv stått för driften av Camp Nobel som är inhyst i FN:s supercamp i Timbuktu vilket lett till omfattande utgifter. I Gao kommer den svenska campen att drivas i samarbete med det tyska styrkebidraget vilket man hoppas ska leda till flera kostnadsbesparingar. Men flytten görs också därför att Försvarsmakten vill frigöra de efterfrågade ISR-resurser (intelligence surveillance and reconnaissance) som i dag är bundna till insatsen Minusma.

– Vi har haft ett synnerligen högkvalificerat styrkebidrag under fem års tid i Mali, säger Markus Höök på Ledningsstaben. Men det förändrade omvärldsläget har gjort att efterfrågan på ISR-förmågor ökat även på hemmaplan och vi behöver få tillgång till dem. Framledes kommer den svenska kontingenten i Gao att bestå av ett lätt motoriserat skyttekompani förstärkt med ett antal extra funktioner och förmågor i syfte att skapa en uppgiftsanpassad manöverenhet.

Avvecklingen av Camp Nobel inleds i december. I början av nästa år påbörjas etableringen inne på tyska Camp Castor i Gao, cirka 60 mil bilvägen från Timbuktu. Svenska styrkan övertar då den yta och infrastruktur som holländarna, som lämnat Minusma, tidigare nyttjade.

– Den tyska campen i Gao rymmer cirka 1 200 individer och ligger vägg i vägg med FN:s supercamp. Camp Castor har en egen säkerhetsorganisation, vaktstyrka och inpassering. Det kommer att finnas en tillträdesbegränsning på den svenska campen och det innebär att vilken nation som helst inte kan röra sig fritt där inne. Den svenska campen kommer att få en egen särprägel och egen benämning, men vad den ska heta är inte klart ännu, säger Markus Höök.

Det svenska styrkebidraget i Gao ska under normala omständigheter uppgå till 220 individer, en minskning med cirka 130 individer jämfört med dagens antal. Vid behov ska dock styrkan tillfälligt kunna utökas till 470 individer.

– Det handlar framför allt om att tillgodose det behov som uppstår vid kontingentsrotationerna mellan förbandsbidragen. Men det är även till för att hantera oväntad händelseutveckling vilket kan innebära förstärkningar av truppbidraget, säger Markus Höök.

Hotbilden i Gao är, enligt Markus Höök, något mer komplex än den i Timbuktu med fler stridande grupperingar och större risk för attacker. 

– Att hotbilden i sektor öst och Gao är annorlunda jämfört med den i Timbukturegionen beror främst på att antalet fraktioner och parter är fler och tätare samt på de nordsydgående smuggelrutterna som löper genom området kring Gao. Men det svenska styrkebidraget kommer att vara väl rustat för att verka i den här miljön.

» Vi har haft ett synnerligen högkvalificerat styrkebidrag under fem års tid i Mali. «

Enligt regeringens proposition om det fortsatta svenska bidraget till Minusma ska styrkan kunna användas inom FN:s hela insatsområde vilket, utöver Gao, också omfattar Kidal i sektor nord och Timbuktu i sektor väst. Den svenska kontingent som nu är på plats i landet, Mali 10, blir den sista ISR-enheten. I november blir den avlöst av Mali 11 som utgör avvecklingsstyrka. Avvecklingsstyrkan kommer att ombesörja nedmonteringen av den befintliga campen. En stor del av materielen ska fraktas till Gao medan annat skickas hem till Sverige. Viss materiel kommer att avyttras till FN på plats i Mali. Under senvåren 2020 räknar man med att flytten är genomförd och att enhetsstyrkan Mali 12 ska komma på plats och börja lösa uppgifter. Först under nästa höst räknar man med att det svenska styrkebidraget är fullt operativt igen.

– Den relativt långa omställningstiden beror på de svåra logistiska förhållanden som råder i Mali med bitvis nästintill obefintlig infrastruktur. Att montera ner Camp Nobel och packa in materielen i containrar går ganska fort, det som tar tid är att flytta den därifrån, säger Markus Höök.

Inne på FN:s supercamp i Gao finns ett flertal nationer representerade däribland El Salvador, Kina, Senegal, Egypten och Burkina Faso. Även Storbritannien planerar att gruppera sitt kommande styrkebidrag i Minusma till Gao. I januari 2019 uppgick den militära personalen i Minusma till 11 632 individer och antalet poliser var 1 767. Övriga civilanställda uppgick till cirka 1 400. Enligt regeringens förslag kommer kostnaden för den svenska Malistyrkan 2020 att uppgå till högst 800 miljoner kronor.

FAKTA

FN:s dåliga ekonomi  
FN har fått stora ekonomiska bekymmer genom att vissa medlemsländer inte kommer in med sina bidrag i tid. I ett mejl till Officerstidningen uppger utrikesdepartementet att FN:s likviditetsproblem kan komma att påverka FN:s fredsbevarande insatser, inklusive den i Mali. Enligt UD är sena bidrag ett återkommande problem för FN, men nu är situationen mer akut med budgetproblem tidigare under året och att fler medlemsstater inte betalar i tid. Vid senaste mandatförlängningen av i juni 2019 förblev FN:s resurser till Minusma oförändrade. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Bristen på officerare har fått Försvarshögskolan att öppna upp för ytterligare en antagningsomgång till Officersprogrammet med start i höst. Målet är att 300 kadetter ska påbörja utbildningen efter sommaren.
Examensceremoni för 228:e kursen på Officersprogrammet i juni 2023.

Under den ordinarie anmälningsperioden till Officersprogrammet mellan december och januari fick Försvarshögskolan in 1 317 ansökningar, vilket var ett rekordstort antal. Ungefär 1 000 av dessa sökande har de behörigheter som krävs för fortsatt antagningsprövning på Plikt- och prövningsverket, enligt Försvarshögskolan. 

Men behovet av nya officerare är stort och därför beslutade man att öppna en sen antagning mellan den 2–4 april.

– Vi gjorde det här av två anledningar. Dels ville vi ge dem som går värnpliktsutbildningen en chans att söka nu när de fått lite mer tid att tänka efter vad de vill. Dels är behovet av nya officerare så pass stort att vi behöver fler sökande, säger generalmajor Anders Callert, vicerektor vid Försvarshögskolan.

Under de två dygn som antagningen var öppen inkom 82 ansökningar. Majoriteten av de sökande har gymnasiekompetens men ganska många behöver komplettera med militär utbildning, enligt Anders Callert.

» Vi kan konstatera att det var ganska få av dem som gör värnplikt nu som sökte, de stod för runt 30 procent av ansökningarna. «

– Vi kan konstatera att det var ganska få av dem som gör värnplikt nu som sökte, de stod för runt 30 procent av ansökningarna. Målsättningen med den sena antagningen var att få ytterligare 50 behöriga. Men ingen av dem som sökte under den ordinarie antagningsperioden kommer att petas för att vi genomför en sen antagning. Öppnar man upp för en sen antagning måste de som sökt tidigare beredas plats.

Försvarsmakten är i behov av fler officerare för att kunna växa och för det krävs ett ökat intag på Officersprogrammet. Anders Callert säger att målet är att det 300 kadetter ska påbörja studier vid Militärhögskolan Karlberg när höstterminen drar i gång.

– 300 är inget tak utan ett golv. Det finns begränsningar för hur många kadetter som förbanden kan ta emot under den praktiska delen av utbildningen, men vi behöver komma bort från tänket om ett tak. Annars kommer vi aldrig att nå målet.

» Vi behöver komma bort från tänket om ett tak. Annars kommer vi aldrig att nå målet. «

Har inte också Försvarshögskolan begränsningar i hur många kadetter som kan beredas plats?

– Klart att det finns begränsningar, men nu ställer vi om för att kunna ta emot fler elever. Vi behöver bli mer personaleffektiva och se om det finns sätt att ta emot fler elever med den personal vi har samtidigt som kvalitén på utbildningen bibehålls. Många som jobbar här känner att det är utmanande, men vi måste svara upp mot det som Försvarsmakten beställer, säger Anders Callert.

Hur många av det totala antalet sökande till Officersprogrammet 2024 som är behöriga är ännu oklart.

FAKTA

Behörighet till Officersprogrammet
För att bli antagen till Officersprogrammet krävs grundläggande behörighet för högskolestudier, godkänd militär grundutbildning, godkända medicinska krav, godkända fysiska tester och intervjuer hos Plikt-och Prövningsverket samt svenskt medborgarskap och godkänd säkerhetsprövning.

Källa: Försvarshögskolan. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Under onsdagen hölls en dopceremoni för Sveriges nya signalspaningsfartyg HMS Artemis i Karlskrona. I närtid kommer besättningen att kasta loss för sitt första signalspaningsuppdrag. HMS Artemis efterträder HMS Orion, som efter 40 år till havs går i pension.
I närtid kommer HMS Artemis att kasta loss för sitt första skarpa underrättelseuppdrag. Foto: Cecilia Lindberg/Försvarsmakten

Marinens nyaste fartyg har blivit döpt. Dopceremonin av HMS Artemis skedde den 3 april i örlogshamnen i Karlskrona. Bland hedersgästerna fanns marinchef konteramiral Ewa Skoog-Haslum och Björn Lyrvall, generaldirektör för Försvarets radioanstalt, FRA, som var den som förrättade dopet.

– Med Konungens gillande ska ditt namn vara HMS Artemis Må lycka och framgång följa dig på haven och må du bli en stark länk i vårt försvar, sa han i samband med att namnskylten avtäcktes, skriver Försvarsmakten i en artikel på myndighetens webbplats.

HMS Artemis ersätter HMS Orion, som har utgjort plattform för FRA:s signalspaning i Östersjön i drygt 40 år.

» Marina traditioner är viktiga för oss. Våra fartyg är med oss länge, ibland har flera generationer personal fått tjänstgöra på samma skrov. «

Marinchef Ewa Skoog Haslum höll ett tal i samband med ceremonin:

– Marina traditioner är viktiga för oss. Våra fartyg är med oss länge, ibland har flera generationer personal fått tjänstgöra på samma skrov. Därför är tillfällen som detta, som både ger ett avslut och en början, viktiga. De ger perspektiv och en punkt att förhålla sig till när vi ser tillbaka och spejar framåt, sa hon i sitt tal enligt Försvarsmaktens artikel.

Fartyget beställdes av leverantören Saab Kockums 2017. Leverans till Försvarets materielverk och Försvarsmakten var planerad till 2020, men projektet har varit drabbats av flera förseningar, bland annat på grund av ekonomiska svårigheter hos den polska underleverantören samt av pandemin.

”Det nya fartyget har bättre manöveregenskaper och kommer att ge Försvarsmaktens och FRA:s personal en bättre boendemiljö ombord. Dessutom har hennes elektromagnetiska kompabilitet, eller EMC-egenskaper, förbättras”, skriver FMV i en artikel. Det innebär att nivån av störande signaler som fartyget ger ifrån sig har begränsats. 

Vid dopceremonin på onsdagen närvarade inbjudna gäster, marinens musikkår och besättningen på det nya signalspaningsfartyget. HMS Artemis kommer i närtid att gå till sjöss och göra sin första skarpa underrättelseinhämtning, skriver Försvarsmakten. 

HMS Artemis ingår i Första ubåtsflottiljen. Besättningen tillhör marinen och personalen från FRA utför signalspaningsarbetet. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Försvarets materielverk, FMV, har tecknat kontrakt med Saab och GKN Aerospace på konceptstudier om framtidens stridsflyg. Studien ska ge underlag till ett kommande beslut om hur Sveriges stridsflygförmåga ska se ut efter 2040.
Stridsflygplanet Jas 39 C/D vidmakthålls bortom 2030 parallellt med vidareutveckling och införande av Jas 39 E. Foto: Saab.

Försvarets materielverk, FMV, har tecknat kontrakt med Saab och GKN Aerospace för en konceptstudie om framtidens stridsflygförmåga. Arbetet görs inom programmet ”Vägval stridsflyg” och syftet med studien är att ge underlag till ett kommande beslut om vägval för hur man ska tillgodose materielförsörjning av stridsflygförmåga efter 2040.

– Detta är ett viktigt steg för att tydliggöra teknikval och kommersiella handlingsalternativ inför beslut om hur framtidens stridsflygförmåga ska försörjas med materiel. Med hänsyn till de långa utvecklingstiderna, och besluten som behöver tas, är det bra att arbetet påbörjas nu. Det är också naturligt att flygindustrin deltar med sin kunskap i den här fasen, säger Lars Helmrich, chef för verksamhetsområde Flyg och rymd på FMV, i en artikel på myndighetens webbplats.

» Detta är ett viktigt steg för att tydliggöra teknikval och kommersiella handlingsalternativ inför beslut om hur framtidens stridsflygförmåga ska försörjas med materiel. «

Saab kommer att samarbeta med FMV, Försvarsmakten, Totalförsvarets forskningsinstitut. Verksamheten i programmet omfattar bland annat kunskapsuppbyggnad för att kunna analysera och värdera verksamheten, studier och systemkoncept samt att ta fram en övergripande kravbild.

”Vidare ska verksamheten säkerställa nationell industriell kapacitet och kunnande genom studier, teknikutveckling och förberedelser för markbaserade och flygande demonstratorer”, skriver FMV i artikeln.

Beställningen är en del av FMV:s åtagande i enlighet med det regeringsbeslut från 6 juli 2023 som rör konceptstudier om framtida stridsflyg. Kontraktsperioden för arbetet i studien är 2024-2025.

Försvarsmakten har tidigare betonat behovet av att göra ett vägval avseende framtida materielförsörjning av stridsflyg senast 2030, för perioden efter 2040. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post