Flytten till Gao frigör viktiga resurser

Med hänvisning till oroligheterna i Mali vill regeringen behålla det svenska styrkebidraget i landet under nästa år. Samtidigt förbereds en flytt av svenska Camp Nobel, från Timbuktu i sektor väst till Gao i sektor öst.

I Gao kommer den svenska kontingenten att dela camp med det tyska bidraget till Minusma.

Enligt den proposition som regeringen överlämnade till riksdagen den 10 oktober vill man att Sverige ska fortsätta bidra till den FN-ledda insatsen Minusma även under nästa år. Samtidigt har beslut fattats om att flytta det svenska styrkebidraget, från Timbuktu i FN:s sektor väst till Gao som är huvud-ort i FN:s sektor öst. Omgrupperingen görs delvis för att spara pengar. Svenska Försvarsmakten har själv stått för driften av Camp Nobel som är inhyst i FN:s supercamp i Timbuktu vilket lett till omfattande utgifter. I Gao kommer den svenska campen att drivas i samarbete med det tyska styrkebidraget vilket man hoppas ska leda till flera kostnadsbesparingar. Men flytten görs också därför att Försvarsmakten vill frigöra de efterfrågade ISR-resurser (intelligence surveillance and reconnaissance) som i dag är bundna till insatsen Minusma.

– Vi har haft ett synnerligen högkvalificerat styrkebidrag under fem års tid i Mali, säger Markus Höök på Ledningsstaben. Men det förändrade omvärldsläget har gjort att efterfrågan på ISR-förmågor ökat även på hemmaplan och vi behöver få tillgång till dem. Framledes kommer den svenska kontingenten i Gao att bestå av ett lätt motoriserat skyttekompani förstärkt med ett antal extra funktioner och förmågor i syfte att skapa en uppgiftsanpassad manöverenhet.

Avvecklingen av Camp Nobel inleds i december. I början av nästa år påbörjas etableringen inne på tyska Camp Castor i Gao, cirka 60 mil bilvägen från Timbuktu. Svenska styrkan övertar då den yta och infrastruktur som holländarna, som lämnat Minusma, tidigare nyttjade.

– Den tyska campen i Gao rymmer cirka 1 200 individer och ligger vägg i vägg med FN:s supercamp. Camp Castor har en egen säkerhetsorganisation, vaktstyrka och inpassering. Det kommer att finnas en tillträdesbegränsning på den svenska campen och det innebär att vilken nation som helst inte kan röra sig fritt där inne. Den svenska campen kommer att få en egen särprägel och egen benämning, men vad den ska heta är inte klart ännu, säger Markus Höök.

Det svenska styrkebidraget i Gao ska under normala omständigheter uppgå till 220 individer, en minskning med cirka 130 individer jämfört med dagens antal. Vid behov ska dock styrkan tillfälligt kunna utökas till 470 individer.

– Det handlar framför allt om att tillgodose det behov som uppstår vid kontingentsrotationerna mellan förbandsbidragen. Men det är även till för att hantera oväntad händelseutveckling vilket kan innebära förstärkningar av truppbidraget, säger Markus Höök.

Hotbilden i Gao är, enligt Markus Höök, något mer komplex än den i Timbuktu med fler stridande grupperingar och större risk för attacker. 

– Att hotbilden i sektor öst och Gao är annorlunda jämfört med den i Timbukturegionen beror främst på att antalet fraktioner och parter är fler och tätare samt på de nordsydgående smuggelrutterna som löper genom området kring Gao. Men det svenska styrkebidraget kommer att vara väl rustat för att verka i den här miljön.

» Vi har haft ett synnerligen högkvalificerat styrkebidrag under fem års tid i Mali. «

Enligt regeringens proposition om det fortsatta svenska bidraget till Minusma ska styrkan kunna användas inom FN:s hela insatsområde vilket, utöver Gao, också omfattar Kidal i sektor nord och Timbuktu i sektor väst. Den svenska kontingent som nu är på plats i landet, Mali 10, blir den sista ISR-enheten. I november blir den avlöst av Mali 11 som utgör avvecklingsstyrka. Avvecklingsstyrkan kommer att ombesörja nedmonteringen av den befintliga campen. En stor del av materielen ska fraktas till Gao medan annat skickas hem till Sverige. Viss materiel kommer att avyttras till FN på plats i Mali. Under senvåren 2020 räknar man med att flytten är genomförd och att enhetsstyrkan Mali 12 ska komma på plats och börja lösa uppgifter. Först under nästa höst räknar man med att det svenska styrkebidraget är fullt operativt igen.

– Den relativt långa omställningstiden beror på de svåra logistiska förhållanden som råder i Mali med bitvis nästintill obefintlig infrastruktur. Att montera ner Camp Nobel och packa in materielen i containrar går ganska fort, det som tar tid är att flytta den därifrån, säger Markus Höök.

Inne på FN:s supercamp i Gao finns ett flertal nationer representerade däribland El Salvador, Kina, Senegal, Egypten och Burkina Faso. Även Storbritannien planerar att gruppera sitt kommande styrkebidrag i Minusma till Gao. I januari 2019 uppgick den militära personalen i Minusma till 11 632 individer och antalet poliser var 1 767. Övriga civilanställda uppgick till cirka 1 400. Enligt regeringens förslag kommer kostnaden för den svenska Malistyrkan 2020 att uppgå till högst 800 miljoner kronor.

FAKTA

FN:s dåliga ekonomi  
FN har fått stora ekonomiska bekymmer genom att vissa medlemsländer inte kommer in med sina bidrag i tid. I ett mejl till Officerstidningen uppger utrikesdepartementet att FN:s likviditetsproblem kan komma att påverka FN:s fredsbevarande insatser, inklusive den i Mali. Enligt UD är sena bidrag ett återkommande problem för FN, men nu är situationen mer akut med budgetproblem tidigare under året och att fler medlemsstater inte betalar i tid. Vid senaste mandatförlängningen av i juni 2019 förblev FN:s resurser till Minusma oförändrade. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Försvarets materielverk ska fördubbla sin omsättning under kommande år och hundratals tjänster ska tillsättas, däribland 160 militära befattningar. Men konkurrensen om officerskompetensen är hård och en dialog förs med Försvarsmakten om hur bemanningen ska lösas.

I dag är 60 YAM-befattningar på FMV vakanta. Samtidigt kan behovet av militär kompetens komma att öka ytterligare de närmaste åren.

Den pågående upprustningen ökar trycket på flera företag, organisationer och myndigheter, däribland Försvarets materielverk, FMV. Med regeringens inriktning ska myndigheten fördubbla sin omsättning under de kommande åren och antalet medarbetare ska öka med 680 årsarbetskrafter, vilket bedöms motsvara cirka 900 personer.

– Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. Vi kommer nog inte att nå riktigt ända fram, men väldigt nära. Sedan ska vi växa med ytterligare ungefär 600 personer de kommande fyra åren, säger Ylva Navér, HR- och kommunikationsdirektör på FMV.

Av de planerade rekryteringarna behövs cirka 160 personer med militär kompetens på FMV, så kallade YAM-befattningar. YAM står för yrkesofficer vid annan myndighet och innebär att officerare lånas ut av Försvarsmakten till en civil myndighet under viss tid. Men tillgången på militär kompetens är begränsad och ännu har man inte lyckats bemanna upp alla YAM-rader.

» Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. «

– Vi har haft ett behov av 160 YAM-befattningar sedan jag började på FMV för ett drygt år sedan, men vi har inte lyckats bemanna fler än 100 av dem. Det är också möjligt att vi kommer att identifiera ytterligare behov av YAM-befattningar under kommande år, säger Ylva Navér. 

Det händer att officerare på eget initiativ ansöker till lediga tjänster på FMV, utanför YAM-systemet. Hur många personer det rör sig om finns inga siffror på, men diskussioner har inletts med Försvarsmakten om hur det ska hanteras.

– Vi ska inte välja bort någon därför att de kommer från Försvarsmakten utan bara ta hänsyn till vilken kandidat som är bäst lämpad för tjänsten, och ibland är det en officer, säger Ylva Navér.

En växande personalstyrka kräver också utökade arbetsytor. FMV har förhyrt lokaler runt om i Stockholm utanför Tre vapen och våren 2024 ska en ny paviljong med 130 arbetsplatser vara inflyttningsklar på Värtavägen. Men FMV rekryterar inte bara till Stockholm utan också till verksamhetsorter ute i landet. Bland annat sker en omfattande tillväxt inom Test och evaluering, som i år ska utökas med dryg 100 befattningar. Test och evaluering har verksamhet i Vidsel, Härnösand, Linköping, Karlsborg/Skövde, Älvdalen, Enköping och Karlskrona.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

I november 2021 meddelade Försvarsmakten att det nya skyddsglasögonsystemet snart skulle komma. Detta efter att Försvarets materielverk upphandlat nya skyddsglasögon. Men de har sedan dess legat hos Försvarsmaktens centrallager.

– Det stämmer att vi har fått leverans av skyddsglasögon, men vi kunde inte bekräfta att de klarade laser. Det vore en allvarlig kvalitetsbrist ur ett säkerhetsperspektiv, därför har vi hållit kvar dem på centrallagret i väntan på att reda ut den här frågan, säger Försvarsmaktens logistikchef brigadgeneral Claes Isoz.

Nu är frågan utredd, testerna har visat att glasögonen klarar laser och leveranser kommer att ske till förbanden i närtid.

Det nya kroppsskyddet 23 D, som är specialanpassat för kvinnor, skulle ha levererats till förbanden innan midsommar i år.  

– Nu blev det inte så. Det beror på att vi även där haft utmaningar med den tekniska dokumentationen. Kroppsskydden är väldigt dyra och vi behövde tillse att verksamheten skulle kunna ta hand om dem på ett bra sätt när det gäller förvaring, underhåll och användning. Brukarutbildningen är planerad till vecka 40, sedan ska de direkt ut, säger Isoz. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

En 21-årig soldat omkom efter att ha blivit påkörd av en tankbil på Blekinge flygflottilj, F 17, den 17 augusti. Olyckan utreds nu som ett arbetsmiljöbrott.

Det är ännu oklart hur lång tid det kommer att ta att utreda olyckan på Blekinge flygflottilj där en 21-årig soldat omkom.

Enligt SVT nyheter kom larmet om olyckan inne på flygflottiljen i Ronneby vid elvatiden på förmiddagen. En soldat hade blivit påkörd och förts till sjukhus där han senare avled. Dagen efter olyckan hölls en presskonferens. Där framkom bland annat att den omkomne befunnit sig framför fordonet när olyckan skedde. 

– Det är med stor sorg och tungt hjärta vi bjudit in i dag. Det jag kan säga är att den förolyckade blev påkörd av en tankbil under ett rutinarbete inne på området. Trots omedelbara livräddande insatser gick hans liv inte att rädda, sa flottiljchef överste Anders Jönsson, enligt SVT nyheter.

Händelsen utreds nu som ett arbetsmiljöbrott. Förundersökningsledare är kammaråklagare Jan Olin vid Nationella åklagaravdelningen i Malmö. 

– Alla dödsolyckor i arbetet utreds som arbetsmiljöbrott och vi undersöker om den som är ansvarig för arbetsmiljön på något sätt har brustit i sina åtaganden. Om utredningen går hela vägen till åtal kan det ta ett till två år, men om så blir fallet kan jag inte svara på, säger Jan Olin till Officerstidningen. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post